Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Vattenfalls Anna Borg: ”I krisen utvecklas man som mest”

Rädda världen, rädda industrisatsningen i norr och samtidigt tjäna pengar åt staten. Vattenfalls vd Anna Borg har att göra om dagarna – och nätterna.
Publicerad
Anna Borg, vd, Vattenfall.
Anna Borg leder Vattenfall mot att bli koldioxidneutrala och för att klara den gröna industriutvecklingen i norr. FOTO: Oskar Lind.

Artikeln sammanfattad:

 

Vattenfalls roll i Sveriges energiomställning

 Vattenfall, under ledning av Anna Borg, spelar en nyckelroll i Sveriges övergång till koldioxidneutralitet genom att utveckla ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft, förutsatt att de får rätt stöd från staten.

Anna Borgs ledarskap och erfarenheter

Anna Borg har en lång karriär inom energisektorn och har haft flera ledande roller som har förberett henne för att hantera kriser som covid-pandemin och energikrisen.

Utmaningar och framtidsvisioner

Borg betonar vikten av att kombinera lönsamhet med grön omställning och att statligt stöd är avgörande för att genomföra stora energiprojekt. Hon förespråkar också ett globalt pris på koldioxidutsläpp för att driva den gröna omställningen.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Ljushallen på Vattenfalls huvudkontor i Solna är fylld av medarbetare. I trappor, på balkonger och framför scenen trängs folk för att få en glimt av huvudpersonen. Och runt om i världen tittar anställda på direktsändningen av ”All staff meeting” som Anna Borg håller två gånger om året. Uppåt 21 000 medarbetare närvarar på ett eller annat sätt för att få höra vad vd:n har att säga.

Statliga energijätten Vattenfall har en nyckelposition när Sverige ställer om samhälle och industri från fossilberoende till ett mer koldioxidneutralt förhållningssätt: Vattenfall är ett av de bolag som kan bygga eventuell ny kärnkraft och projektera ny havsbaserad vindkraft – om de bara får rätt förutsättningar från staten. Det är bland annat de här sakerna hon talar om. Vi återkommer strax till energipolitiken.

Rungande applåder och sedan ett lämmeltåg av anställda som strömmar från kontoret, som lär har varit extra välfyllt denna dag. Lugnet lägger sig. Ett avlägset tickande ljud från ett pingisbord är det enda som hörs när Anna Borg en stund senare kommer till intervjun. För att få till en timmes samtal med henne har vi fått vänta över ett års tid. Och det är kanske inte så konstigt. Det vilar ett stort ansvar på hennes axlar, men hon verkar långt ifrån tyngd.

– Intensivt är det. Men roligt och spännande. Att den fråga jag brinner för är så avgörande för industrin, Sverige och hela Europa är stimulerande, säger hon på ett sätt som gör att man tror henne.

Jag har alltid gillat dynamiken mellan människor

Anna Borgs första stapplande steg mot att bli en av energibranschens mest inflytelserika personer började med en konsultroll på Vattenfall under 1990-talet i samband med avregleringen av svensk elmarknad 1996. Så småningom blev hon anställd och hade många olika roller, framför allt inom försäljning. Hon har alltid tyckt att det är spännande att vara nära kunderna, vilket bottnar i ett intresse för människor. Den första chefsrollen fick hon innan hon fyllt 30 år och det var inom trading, det vill säga handel med råvaror.

– Det hände mycket inom Vattenfall under de här åren och jag fick chansen att prova mig fram även som ledare. Det var inte självklart till en början, men det gick ganska bra för mig. Jag har alltid gillat dynamiken mellan människor, vare sig det är kunder eller kollegor i ett rum.

Tre olika roller under åren tycker hon själv har lagt grunden för att hon var lämplig som vd för Vattenfall när chansen dök upp 2020. Som ansvarig för konsumentförsäljning på Vattenfall lärde hon sig att bygga starka team med olika kompetenser och att skapa bra kultur och arbetssätt.

Covid och energikris - samtidigt

Som Nordenchef på Klarna, där hon gjorde en avstickare under ett par år, jobbade hon med digitala affärsmodeller och kundupplevelser i en helt annan miljö än på Vattenfall. Den tredje rollen som gav stora ledarutmaningar var återkomsten till Vattenfall som finanschef och så småningom vd och koncernchef.

– Det var både covid och energikris samtidigt och en väldigt stor osäkerhet. Mycket handlade om krishantering, då tycker jag att man utvecklas som mest.

– I alla de här tre rollerna har det funnits inslag av effektivisering, att lägga ner delar av verksamheten eller att växa. Den gemensamma nämnaren är förändring. Det är jag bra på och tycker är kul – man ska inte sätta mig i en förvaltande roll. Då är risken att jag börjar förändra något i alla fall, som inte behövdes, och det ska man ju inte göra.

Anna Borg, vd, Vattenfall.
Anna Borg är en hårt arbetande chef som pratar energifrågor även på fritiden. FOTO: Oskar Lind.

Motsatsen till en förvaltande roll hade hon under perioden med pandemi som sedan övergick i energikris – en av de mest dramatiska perioderna i Anna Borgs yrkesliv.

– När priserna steg och svängde så mycket fick alla våra kunder och partner problem. Allt var i gungning och jag minns att jag kvällen före nyårsafton satt ch förhandlade med ägaren till ett bolag för att de finansiella flödena mellan bolagen skulle fungera. Vi satt också och förhandlade med andra stater. Det gick ju bra, men det var otroligt viktigt att vi var sammansvetsade och att vi hade korta beslutsvägar.

Vad blev ditt bidrag i den situationen?

– Jag tycker att ledarskap handlar mycket om transparens och det jobbar jag med. Det gäller att få reda på hur saker är på riktigt för att kunna hantera dem på ett bra sätt. Tack vare det kunde vi klara de komplexa situationer vi hamnade i och fatta snabba beslut. Det tror jag var väldigt viktigt.

– Jag har också en bra förmåga att kunna se saker i ett sammanhang och förstå vad som behöver göras för att komma framåt. Då är det lättare att få människor med sig. Det skapar engagemang.

Alla de här erfarenheterna och egenskaperna som Anna Borg har byggt upp kommer väl till pass när energifrågan plötsligt har hamnat mitt i debatten. Att kunna hitta samarbeten med industriföretag som Volvo eller Basf är en viktig del. Men också att stå stadigt på marken när det bråkas om kraftslag och när det kommer politiska utspel.

– Det är olyckligt att det har blivit en splittring i synen på olika teknologier och kraftslag eftersom det behövs en mix av dem alla. Men jag är glad att kärnkraften är tillbaka på agendan. Det är en viktig pusselbit. Men den är inte svaret på alla frågor.

Drog i nödbromsen för vindkraftspark

Alla som har följt debatten vet att regeringen har gått ut stenhårt med vallöften om ny kärnkraft och att man nyligen har varit tvungen att göra villkoren mer fördelaktiga för att locka energibolag som skulle kunna producera ny kärnkraft – det vill säga till exempel Vattenfall. Men riktigt framme verkar det inte som att man är:

– Utredningen om riskdelning är ett bra steg. En utbyggnad är för stor för ett enskilt bolag att bära. Staten måste stå för sin del och alla måste veta att förutsättningarna inte ändras efter fyra eller åtta år.

Då hade det varit enklare för Vattenfall att producera ny energi via den planerade vindkraftsparken ute till havs på Kriegers flak utanför Skånes kust. Äntligen var alla tillstånd på plats – men i september drog Vattenfall i nödbromsen. Orsaken var att regeringen inte längre ville låta staten ta kostnaden för anslutningen till stamnätet, vilket skulle göra hela satsningen olönsam. Även den tyska energijätten RWE hotar att dra sig ur ett stort projekt utanför Öland om inte staten är med på något sätt.

– Den här anläggningen hade varit ett bra och viktigt tillskott för Sverige och den skulle kunna realiseras i närtid.

Det är viktigt att förstå varför det behövs en utbyggnad av elproduktionen, tycker Anna Borg. Flera stora transformationer pågår samtidigt. Dels en geopolitisk, där Sverige behöver bli mer självförsörjande, dels en grön transformation för att göra industrin och transportsektorn fossilfri.

– Just nu är det många företag som har investeringsplaner som kommer att öka behovet av fossilfri elproduktion i Sverige. Men det är inte hugget i sten att planerna blir av just här. Om det är mer lönsamt att göra investeringar i andra delar av världen kommer bolagen att göra det i stället.

Mitt i storpolitiken och klimatkrisen försöker Anna Borg att navigera både som ledare och som människa.

– Jag funderar mycket över ansvaret vi har. Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. På tio år har Vattenfall fasat ut mycket av koldioxidutsläppen och vi har en helt annan portfölj i dag. Vi ska nå netto noll senast 2040 och har certifierat våra mål. Jag tror inte att det kommer finnas många framgångsrika företag med stora koldioxidutsläpp om 20 år.

Jag är övertygad om att enda sättet att driva global grön omställning är att använda den kraft som finns i näringslivet

Utmaningen är att behålla lönsamheten samtidigt som bolaget ställer om. Utan lönsamhet inga investeringar i grön omställning, men utan grön omställning heller ingen lönsamhet på sikt.

– Jag är övertygad om att enda sättet att driva global grön omställning är att använda den kraft som finns i näringslivet. Det kommer aldrig att räcka med statliga subventioner. Men om jag bara fick önska en sak är det att det skulle finnas ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Det tror jag är bästa sättet att driva den frågan och få fram innovationskraften.

Energifrågan går inte att lämna på kontoret för Anna Borg. Den följer henne även i privatlivet på ett annat sätt än tidigare. Överallt i hennes vardag ska det diskuteras elavtal, kärnkraft och ny teknik. Och hon gillar det.

– Energi är så spännande! Att få den inblick som jag får i ny teknologi är fantastiskt. Från att köra elbil, som jag gör, till nästa steg där bilarnas batterier skulle kunna användas i elsystemet när bilen inte används. Många är nyfikna på branschen, vilket är jättebra. Mer el i samhället kommer också att betyda fler jobb. Bara i Sverige kommer vi att behöva anställa mer än 1 500 personer per år.

Farligt tappa markkontakten som ledare

Förmågan att lyssna, samtala och förstå de stora sammanhangen, men också de mindre, är kanske det närmaste man kommer att kunna ringa in Anna Borgs ledarskap. För samtidigt som hon behärskar nattliga förhandlingar med andra stater verkar hon kunna hantera det personliga mötet på kontoret. Hon kan stå på scenen utan att sväva i väg eller glömma bort ett ”hej, hur mår du” vid kaffemaskinen.

– Ju högre position man får i en organisation, desto trevligare blir folk. Men det farligaste för en ledare tror jag är att tappa markkontakten. För att kunna fatta rätt beslut behöver man veta hur det ser ut i verkligheten. Det är därför jag vill ha feedback. Det är inte säkert att jag gör som du säger alla gånger, men jag kommer att lyssna.

Text: Per Cornell. 

Anna Borg, vd, Vattenfall.
Vill ha feedback. Vattenfalls vd Anna Borg uppskattar raka besked från kollegorna och ogillar att bli struken medhårs. FOTO: Oskar Lind.

DET HÄR ÄR ANNA BORG

GÖR: Vd och koncernchef för Vattenfall.

LÖN: 1 450 000 kronor i månaden

ÅLDER: 53.

BOR: I Stockholm.

FAMILJ: Man, två vuxna barn och en bonusdotter.

UTBILDNING: Ekonomi och statsvetenskap vid Uppsala universitet.

STYRELSEUPPDRAG: I Wallenbergägda FAM och Ruter Dam.

OKÄND TALANG: Jag kan laga en god middag av det som råkar finnas i kylen – och är en fena på att fickparkera.

10 SNABBA TILL ANNA BORG, VATTENFALL:

Det första du gör på morgonen?

– Dricker kaffe och läser nyheter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Det beror lite på om jag är på huvudkontoret i Solna eller besöker någon av våra andra marknader, som Tyskland och Nederländerna. Mycket möten med medarbetare och kunder samtidigt som jag försöker vara ute i verksamheten så mycket som möjligt – det är roligast.

Hur mycket jobbar du?

– Kanske 70 timmar i veckan. Ibland mer och ibland mindre.

Vad gör du om du får en stund över under arbetsdagen?

– Rör på mig, blir mycket stillasittande annars.

Hur är det att ha dig som chef?

– Det måste du nog fråga andra om, men jag försöker vara den chef jag själv skulle vilja ha: en som lyssnar, utmanar, är transparent och stöttar när det behövs.

Din relation till facket?

– Mycket bra. De fackliga representanterna hos oss har bra kunskap om verksamheten och framför rimliga och relevanta synpunkter. Vattenfall har många medarbetare som är anslutna till facket och jag har regelbundna möten och diskussioner med våra representanter.

Får du prata mycket kärnkraft/energi privat?

– Ja, energi är en integrerad del av människors vardag och engagerar många, framför allt på sista tiden.

Tänker du mer på ditt eget koldioxidavtryck?

– Ja, jag kör elbil till exempel. Det är både bra och kul. Den är skön att köra och den är tyst. Har man tryckt på gaspedalen i en bil med elmotor så tycker man en bensinbil reagerar ganska långsamt.

Hur kopplar du bort jobbet?

– När jag är med min familj och mina vänner, tränar eller läser en bra bok.

När släcker du sänglampan?

– Vid 23. Sömn är en underskattad aktivitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Stoppa tystnaden på kontoret

Inga kommentarer vid möten, missförhållanden som sopas under mattan. Tystnadskultur på arbetsplatsen kan vara förödande. Som chef finns det mycket du kan göra för att främja ett öppet samtalsklimat.
Lina Björk Publicerad 20 februari 2025, kl 06:02
En kvinna med ett finger framför sin mun
Stress, hierarkier och missförstånd är ingredienser som skapar tystnadskultur. Illustration: Fredrik Tjernström

Tystnadskultur är ofta svårt att definiera men kan drabba både organisationer och personer. Som chef kan det handla om att du inte har mandat att besluta om det som står i din arbetsbeskrivning, att anställda reagerar märkligt på information eller att ingen återkopplar på möten.

Susanne Hydén är en av författarna till boken Tystnadens pris. Hon beskriver känslan av att befinna sig på en arbetsplats med stark tystnadskultur som att befinna sig i en relation där det förekommer våld. Allt sker i små steg, du ändrar gradvis ditt sätt att tänka om dig själv, samtidigt som du inte vill ge upp något du investerat mycket tid i.

– En tystnadskultur skapar selektiv information. Bara ”rätt” saker tillåts och tycker du något annat så censureras det. Effekten blir rädda personer som inte vågar säga vad de tycker, lösa problem eller komma med kreativa idéer, säger Susanne Hydén.

 

Belöningssystem gör att tystnadskulturer växer

Tystnadskulturer frodas överallt, men vissa ingredienser gör att de växer med extra kraft, menar Susanne Hydén. Som täta omorganisationer som är dåligt förankrade hos cheferna, felaktiga belöningssystem eller vänskapsband mellan chefer och medarbetare.

Susanne Hydén

– Det är ingredienser som skapar forum för missförstånd, hierarkier och stress. Det kan manifesteras både som en organisationsbunden tystnadskultur, där hela ledningen är marinerad i tystnaden som sipprar nedåt i leden, eller personbunden, där chefen kanske gått från kollega till ledare och tar med sig kompisbanden med någon person, säger hon.

Inslag som göder tystnadskultur är också de tysta medlöparna – kollegor som inte säger ifrån eller höjer rösten, av rädsla för att själva drabbas av reprimander.

– Vår hjärna är skapt för att vi ska överleva och då måste vi bygga relationer. Vi vill inte hamna utanför gruppen eller bli bortstötta och gör allt i vår makt för att höra till. Det kan innebära att vara tyst när någon blir utskälld, fast man egentligen skulle vilja säga ifrån.

 

Chefen kan orsaka tystnadskultur

Även du som chef kan såklart bidra till tystnadskulturen både medvetet och omedvetet. Ett vanligt misstag bland chefer, enligt Susanne Hydén, är att ta kritik personligt, vilket skapar oro i gruppen.

– Om en medarbetare berättar att något inte fungerar så måste du skilja det från din egen oro och se helheten. Det är bra att anställda känner sådant förtroende för dig att de berättar vad som kan bli bättre. Försök att inte agera i affekt.

Att jobba på ett företag där det råder en utbredd tystnadskultur får effekt på både arbetsplatsen och individen. Anställda blir mindre produktiva, rädda att påtala brister och utveckla organisationen. Chefer begränsar sig och blir rädda att göra fel.

– Om du går igenom ett antal komplexa situationer så kommer du att lära dig av dem. När du hamnar i en skadlig miljö du inte förstår är det lätt att tänka: Är det jag som gör fel? Men jag vill säga: du inte är ensam, du är inte galen och du förtjänar bättre, säger Susanne Hydén. 

Gör så här för att motverka tystnadskultur på jobbet

1. Var synlig och tillgänglig, visa att din dörr står öppen och att du har tid i kalendern för samtal.

2. Skapa tillit och visa omsorg för medarbetarna och deras jobb. Uppmuntra öppen kommunikation och visa att all form av diskriminering eller trakasserier är oacceptabel.

3. Ta hjälp utifrån om du inte vet hur du ska handskas med situationen.

4. Skaffa ett bollplank, gärna en annan chef, som du kan diskutera svåra frågor med.

5. Prata med ledningen eller styrelsen och förklara din arbetssituation om du får signaler om att du upplevs stressad, otillgänglig eller gör felprioriteringar.

6. Våga göra fel och visa att det är okej.

7. Ge stöd till den som talar. Om du får höra om något som inte står rätt till så visa i ord och handling att du lyssnar och tar till dig (utan att medarbetaren riskerar negativa konsekvenser).

8. Var öppen för förändringar. Var beredd att ta till dig förslag på förbättringar och agera på det som framförs.

9. Involvera medarbetarna i diskussion i stället för att hålla informationsmöten.

10. Var beredd att ta till åtgärder om du ställer frågor om arbetsklimatet och får information om en tystnadskultur. Annars cementerar du situationen.

11. Utbilda både dig själv och medarbetarna kring tystnadskultur och hur den uppstår.