Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Gröna Lunds vd: ”I krisen visade alla sitt bästa jag”

Han hade varit vd för Gröna Lund i knappt ett halvår då det som inte fick hända hände. En olycka i nöjesparken med en död, flera skadade och en massa chockade unga medarbetare. Det var den värsta dagen i Jan Erikssons liv.
Publicerad
Gröna Lunds vd Jan Eriksson
Jan Eriksson beskriver sitt första år som vd för Gröna Lund som en berg- och dalbana - med höga toppar och djupa dalar. Foto: Karl Nordlund

Midsommarhelgen den 25 juni 2023 är en vacker solig dag. Många har tagit långledigt och rest i väg. Så även Gröna Lunds vd Jan Eriksson, som tillbringar helgen med familjen på lantstället i Stockholms skärgård. Värmen är behaglig och snart är det lunchdags. Hustrun Anna och de tre barnen pysslar med olika saker, själv är Jan i full färd med att putsa på familjens jolle vid bryggan när mobilen plingar till. Det är ett sms från presschefen Annika Troselius. Hon skriver att en incident har hänt i Jetline, men än så länge är det oklart vad.

Jan Eriksson är nytillträdd vd sedan bara ett halvår. Trots att sms:et är knapphändigt förstår han att han måste kontakta krisledningen, där ledningsgruppen, representanter från koncernen samt säkerhetschefen ingår. Men hans första samtal går till parkchefen, som är ytterst ansvarig för parkens drift.

– Han befann sig på olyckplatsen och bekräftade att det hade hänt en allvarlig incident med Jetline. Personer hade fallit ur tågvagnarna och flera var skadade, men mer än så visste han ännu inte.

Nästa samtal går till säkerhetschefen för att be honom samla krisledningen. Därefter lämnar Jan Eriksson sommarstugan för att ta sig in till stan så fort som möjligt. I bilen fortsätter telefonsamtalen med olika funktioner inom koncernen.

"Känslan var surrealistisk"

Parkchefen fattar tillsammans med räddningsledare på plats beslutet att utrymma parken. Efteråt fick Gröna Lund kritik för att utrymningen varit rörig.

– Det kan jag förstå, säger Jan Eriksson. Det är svårt att utrymma alla besökare genom ett fåtal entréer. Men jag tycker att vi lyckades bra ändå – det handlade om 5 000 besökare som utrymdes på mindre än en kvart.

När Jan Eriksson anlände till Gröna Lund kryllade det av utryckningsfordon och blåljuspersonal.

– Känslan var surrealistisk. För samtidigt som jag utförde konkreta uppgifter gick det tusen tankar i huvudet. Hur har detta över huvud taget kunnat hända?

Nöjesparkens krisledning har en plan att följa vid incidenter.

Gröna Lunds vd Jan Eriksson.

– Det första vi gjorde var att sätta ihop två grupper vid sidan om krisledningen – en för mediehantering och en för medarbetare. Vår säkerhetschef blev krisledare, vilket var skönt, för då kunde jag fokusera på andra delar, som att se till att all personal kunde få stöd och att ställa upp på intervjuer och presskonferens.

Han minns att de för dagen ungefär 600 medarbetarna reagerade väldigt olika, beroende på hur nära olycksplatsen de hade befunnit sig.

– Vår primära uppgift var att fånga upp dem, ge vätska och näring och se hur de mådde. Vi kallade också in samtalsstöd i form av psykologer och terapeuter.

Jan Eriksson rekommenderade alla medarbetare att ta den hjälpen. Många medarbetare tackade ja, andra ville vänta eller avstod helt. Ett fåtal får samtalsstöd än i dag.

Från okänd vd till offentligheten

Efter olyckan höll parken stängt i en vecka. 

– Det beslutet var oundvikligt med tanke på det som hade skett. Men dagen innan vi öppnade för allmänheten öppnade vi för enbart medarbetarna, så att de försiktigt kunde komma tillbaka till miljön, köra attraktionerna och se hur det kändes. Det fungerade bra och var ett första steg på vägen till en ny verklighet efter olyckan.

Fem månader senare tar Jan Eriksson emot på sitt kontor på Djurgården, inhyst i det gamla Apotekshuset från 1741. Det är ett ljust arbetsrum med stora fönster och en vacker, gammaldags kakelugn. Från fönstret har han en fin utsikt över sin nöjespark, Lilla pariserhjulet, dansbanan och Nyckelpigan.

– Det är så tacksamt att arbeta med en produkt som redan från början har glädjen inbyggd i sig. Att se alla glada barn med förväntansfulla blickar och en sockervadd i handen. Det är klart att man blir på gott humör när man kommer till kontoret, säger han.

Vilket också gör kontrasten till det som sedan hände så mycket större.

Det finns ett före och ett efter olyckan i Jan Erikssons karriär. Från att ha varit en ganska okänd vd till att på en dag hamna i offentlighetens epicentrum. Hans minne av själva olycksdagen liknar han vid en film. Vissa sekvenser minns han knivskarpt, andra är som svarta rutor.

– Det som hände var så overkligt. Ungefär som när man flyger. Det är klart att man kan reflektera över att ett plan kan krascha, men man tror ju aldrig att det ska hända.

Kontakt med drabbade tung uppgift

Jan Eriksson ser olyckan som det svåraste som någonsin hänt honom. Särskilt kontakten med de drabbade var en tung uppgift.

– Jag pratade med alla och har även träffat flera av dem personligen. Ord räcker ju inte till i ett sådant läge, men jag ville ändå förmedla att vi var oerhört ledsna och jag lovade att delge all information som fanns kring olyckan. Vi erbjöd också samtalsstöd och berättade hur vi kunde hjälpa till med de försäkringar vi hade. Det var väldigt känslomässiga samtal.

Fick han själv stöd? Han funderar en stund och ler försiktigt.

– Mitt största stöd var min hustru. Jag har ju turen att vara gift med en sjuksköterska som vet när det är allvar och hur man stöttar. I sitt jobb möter hon svårt sjuka barn. Då får man perspektiv på saker i livet.

Stöd fick han även av sina kollegor i företaget och precis som sina medarbetare tog även han hjälp av samtalsstödet Gröna Lund erbjöd.

– För mig hade ordet ”kris” tidigare handlat om enstaka it-haverier, men det här var ju något helt annat. Jag hade aldrig upplevt en sådan tragisk olycka eller stått i rampljuset på det här sättet.

Stundtals tvivlade han på sig själv.

– Jag är väldigt mån om att alltid göra mitt bästa, så det är klart att jag

Gröna Lunds vd jan Eriksson

 funderade. Men så fick jag väldigt mycket pepp och kärlek från folk som tyckte att jag och Gröna Lund har skött oss bra.

Han betonar vikten för Gröna Lund av att transparens kring olyckan. Och självrannsakande.

– Vi är stolta över vårt säkerhetsarbete, men vi har också granskat oss själva och tagit in externa granskare. Vi får se vad de pågående utredningarna kommer fram till. När vi har fått svaret kommer vi självklart diskutera förändringar. En liknande olycka får aldrig mer ske.

Med facit i hand – ångrar han någonsin att han blev vd på Gröna Lund? Han svarar direkt.

– Nej, aldrig. Hur kan jag göra det? Jag har ju världens roligaste jobb. Gröna Lund är ju som ett litet samhälle i sig med en fantastisk kompetensflora. Här finns snickare, målare, elektriker, trädgårdsmästare, HR-specialister, dekoratörer, kockar, servitörer, säljare, marknadsförare, kommunikatörer.

Trots att arbetsdagarna främst utgörs av möten försöker han så ofta han kan gå runt i parken och prata med medarbetarna för att se hur de trivs och mår.

– Gröna Lund har så otroligt lojala och fina medarbetare, de har visat sitt allra bästa jag, inte minst under krisen. 

Sin ledarstil beskriver han som inkluderande, delegerande och mån om att alla kommer till tals.

– Det handlar om prioriteringar och olika vägval. Ska vi fokusera på den bästa insatsen för gästen, på underhållsarbete eller på personalen? De tre perspektiven har ju olika värdegrunder och folk tycker olika. Mitt jobb är att hitta en gemensam väg. Det lyckas jag oftast med – eller så tar jag beslutet själv. Det ingår i min roll som vd.

Minskat besöksantal

I skrivande stund står budgetarbete på agendan. Gröna Lund har, både på grund av olyckan och det regniga vädret, haft en dålig sommar. Besökarna har minskat med drygt 30 procent jämfört med föregående år, omsättningen minskade med 200 miljoner. Ett 15-tal medarbetare har fått lämna.

– Men vi måste tänka framåt och har bestämt oss för att nästa säsong ska bli så bra som bara möjligt.

En åretruntverksamhet står på önskelistan.

– Då skulle vi kunna anställa fler på heltid. Sedan skulle jag vilja att vi breddar våra målgrupper, både åldersmässigt och geografiskt.

Jan berättar att höstens halloweentema varit lite av en utmaning.

– Folk gillar att bli skrämda, men vi har ju olyckan i bakhuvudet hela tiden. Vi vill visa respekt för de drabbade och har därför varit restriktiva med dekorationer med hänsyn till det som skett.

I den vuxnare delen av parken svischar den olycksdrabbade berg-och dalbanan Jetline förbi – om och om igen. Det är Haverikommissionen som testkör, förklarar han och plockar upp skräp som någon slängt på marken. Plockar upp småskräp gör han för övrigt med jämna mellanrum. 

Det har nu gått åtta månader sedan Jan Eriksson tog över vd-rollen på Gröna Lund. Ett år som han – ironiskt nog – jämför med en bergochdalbana, med höga toppar och djupa dalar.

– Det har varit den mest turbulenta tiden i mitt liv. Det har gått hisnande fort, varit väldigt roligt, men också oväntat hemskt. Nästa år hoppas jag ska bli något lugnare.

Text: KATARINA MARKIEWICZ 

Jan Eriksson

ÅLDER: 51.

BOR: Hus på Lidingö. 

FAMILJ: Hustrun Anna, som är sjuksköterska och som han varit gift med i 20 år, barnen Ludvig 17, Alva 14, Gustav 11 och golden retrievern Vimla.

FRITID: Padel, tennis, golf och att lära sig nya språk.

Gröna Lund

Grundades 1883 och är en av världens äldsta nöjesparker. År 1959 drevs parken av familjen Lindgren fram till 2001 då den köptes upp av koncernen Parks and Resorts. Gröna Lund växer och kommer i framtiden att bygga ett helt nytt tivoliområde på sin gamla parkering.

Parken har 170 fast anställda samt upp till 2 500 säsongsanställda. (Och inte enbart ungdomar, de äldsta är över 70 år.)

Olyckan i Jetline

Den 25 juni spårade främre delen av tåget på bergochdalbanan Jetline delvis ur och stannade på mellan sex och åtta meters höjd. Totalt befann sig elva personer ombord. Flera föll ur tåget och skadades, en 35-årig kvinna avled.

Hur detta kunde hända är under utredning hos Haverikommissionen. Resultatet väntas komma till våren.

 Besökstappet på årets säsong var drygt 30 procent, men hur mycket som berodde på olyckan är svårt att svara på, med tanke att parken också höll stängt i en vecka samt att det var en tuff vädersommar.

Vanligtvis har Gröna Lund sommartid upp till 9 000 gäster om dagen. En del dagar efter återöppnandet kom inte mer än 3 000 gäster. Därefter har besöksantalet växt, mycket tack vare många konserter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.