Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Att bli chef – inte som Maria trodde

Som ett helt nytt yrke. Så beskriver Maria Henriksson sin upplevelse av att gå från projektledare till byggchef – trots att det var samma arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam / Kollega
Att bli chef när man är 50-plus och har lång livserfarenhet är en fördel, enligt Maria Henriksson, byggchef på Göteborgs Egnahems AB. Ola Rennstam / Kollega

Det blev inte direkt någon mjukstart för Maria Henriksson. I princip det första hon fick på sitt bord som nybliven byggchef på Egnahemsbolaget i Göteborg var att ta itu med ett komplicerat och infekterat personalärende. Hon kan inte berätta några detaljer men det handlade om en relativt ny medarbetare som ideligen hamnade i konflikt med kollegor. Det framkom också att mannen hade varit hotfull och begått olagligheter på en tidigare arbetsplats.

– Alla chefer måste då och då ha svåra samtal, men jag har i efterhand fått höra att detta ärende var på en nivå som många chefer aldrig någonsin behöver hantera. Men just då – när jag var mitt uppe i det – tänkte jag om det är så här att vara chef vet jag inte om jag vill vara med, säger Maria Henriksson när hon minns tillbaka på händelsen.

Hon redde ut stormen och är tacksam för den uppbackning hon fick från övriga chefer under den dramatiska starten.

– Jag blev trygg i att de andra cheferna ville att jag skulle lyckas. Ett vanligt fel många gör när de är nya chefer är att de inte inser att de ibland måste ta hjälp och det här var en sådan situation. Det kan ta emot att be någon annan för man vill visa sig duktig.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

Efter den händelsen jobbar Maria Henriksson mycket med att sortera om en uppgift är något hon behöver göra eller om hon i stället ska delegera den.

– Jag vill vara transparent som chef och vill visa mina medarbetare att jag inte har koll på allt och kan behöva hjälp. Och att de i sin tur kan tala om för mig om det blir för mycket för dem i jobbet.

Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef

Egnahemsbolaget har sitt huvudkontor i en gräddvit tvåvåningsbyggnad på Hisingen i Göteborg. Maria Henriksson har jobbat där i drygt fem år, mestadels som projektledare för olika byggprojekt i utsatta områden i Göteborgsområdet. När företaget inte lyckades hitta rätt kandidat till tjänsten som ny byggchef tog Maria mod till sig och gick in till sin chef och frågade om hon skulle söka jobbet.

– Han hade funderat över varför jag inte redan hade sökt. Jag bestämde mig för att våga ta steget och fick tjänsten. Men jag var noga med att inte få några fördelar utan ville gå igenom samma rekryteringsprocedur som alla andra kandidater.

Som byggchef har hon 16 medarbetare under sig, det är bland annat projektledare, bostadsrättsekonomer och en inredningskoordinator. Chefsjobbet har inte riktigt blivit som hon förväntade sig.

– Inledningsvis var min ambition att lösa alla de brister jag sett som projektledare. Jag hade massor jag ville ändra på, men sen inser man att det måste tas hänsyn till en massa andra faktorer och att just de förändringarna kanske inte är de mest prioriterade trots allt, säger Maria Henriksson.

– Som chef kommer man inte bli älskad av alla men jag vill att mina medarbetare ska kunna lita på mig och känna att jag står bakom dem så att de vågar testa och ta risker.

Hon har också fått en helt annan förståelse för hur mycket arbete som krävs i ledningsgruppen och hur viktigt det är för planeringen av verksamheten. Hon hade också förväntat sig att jobbet skulle vara mer operativt.

– Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef. Jag försöker att inte gå ner på detaljnivå bara för att jag kan ett visst område, i stället måste jag lägga fokus på sådant jag inte är så bra på och som är nytt för mig.

Hur ska en bra chef vara?
– Ödmjuk, visa tillit och förtroende. Min filosofi är att det är bättre att släppa på tyglarna och fungerar inte det får jag gå in och styra då i stället. Det har alltid varit viktigt för mig att ha en chef som stöttar mig, vilket dumt beslut jag än har fattat. Och en sådan chef vill jag också vara, man måste våga testa och misslyckas annars händer inte mycket.

Känner du att du blivit den chef du ville bli?
– Nej, inte än, men jag börjar få lite grepp om det. Man känner sig alltid otillräcklig och som ny kan det vara svårt att veta vad man ska prioritera. Allt under första året var nytt för mig, vilket både tog energi och tid, men nu har jag gått igenom allt från rapporteringar till medarbetarsamtal. Att som jag bli chef när man är 50-plus kan nog vara en fördel, man har lång livserfarenhet med sig.

Maria Henriksson främsta råd till andra nyblivna chefer är att vara nyfiken, prestigelös och att ta itu med sådant som skaver på momangen.

– Skjut inte upp saker, ta svåra samtal på en gång. Om en medarbetare säger något olämpligt på ett möte är det viktigt att markera att det beteendet inte är okej. Om man väntar börjar alla undra varför man inte tar tag i problemet och det kan leda till att situationen eskalerar, säger hon.

Vad ska man tänka på innan man tackar ja till att bli chef?
– Först och främst måste man ha lite koll på sig själv och sina egenskaper. Vilka ens styrkor och svagheter är och känna till varför man blir triggad ibland. God självkännedom helt enkelt.

– Fundera också på vilka personer du kommer att ha runt omkring dig, kommer de vilja att du lyckas? Skaffa någon, det kan vara en chefskollega eller en mentor på ett annat företag, där du kan få stöd och ventilera saker.

Maria Henriksson

Ålder: 55

Yrke: Byggchef på Göteborgs Egnahems AB (utbildad byggnadsingenjör) sedan två år.

Det bästa med att vara chef:
–Vi har ett så spännande uppdrag att bygga bostäder i utsatta områden som en del i att minska segregationen. Som chef känner jag att jag har möjlighet att påverka ännu mer än tidigare, det är häftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.