Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Att bli chef – inte som Maria trodde

Som ett helt nytt yrke. Så beskriver Maria Henriksson sin upplevelse av att gå från projektledare till byggchef – trots att det var samma arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam / Kollega
Att bli chef när man är 50-plus och har lång livserfarenhet är en fördel, enligt Maria Henriksson, byggchef på Göteborgs Egnahems AB. Ola Rennstam / Kollega

Det blev inte direkt någon mjukstart för Maria Henriksson. I princip det första hon fick på sitt bord som nybliven byggchef på Egnahemsbolaget i Göteborg var att ta itu med ett komplicerat och infekterat personalärende. Hon kan inte berätta några detaljer men det handlade om en relativt ny medarbetare som ideligen hamnade i konflikt med kollegor. Det framkom också att mannen hade varit hotfull och begått olagligheter på en tidigare arbetsplats.

– Alla chefer måste då och då ha svåra samtal, men jag har i efterhand fått höra att detta ärende var på en nivå som många chefer aldrig någonsin behöver hantera. Men just då – när jag var mitt uppe i det – tänkte jag om det är så här att vara chef vet jag inte om jag vill vara med, säger Maria Henriksson när hon minns tillbaka på händelsen.

Hon redde ut stormen och är tacksam för den uppbackning hon fick från övriga chefer under den dramatiska starten.

– Jag blev trygg i att de andra cheferna ville att jag skulle lyckas. Ett vanligt fel många gör när de är nya chefer är att de inte inser att de ibland måste ta hjälp och det här var en sådan situation. Det kan ta emot att be någon annan för man vill visa sig duktig.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

Efter den händelsen jobbar Maria Henriksson mycket med att sortera om en uppgift är något hon behöver göra eller om hon i stället ska delegera den.

– Jag vill vara transparent som chef och vill visa mina medarbetare att jag inte har koll på allt och kan behöva hjälp. Och att de i sin tur kan tala om för mig om det blir för mycket för dem i jobbet.

Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef

Egnahemsbolaget har sitt huvudkontor i en gräddvit tvåvåningsbyggnad på Hisingen i Göteborg. Maria Henriksson har jobbat där i drygt fem år, mestadels som projektledare för olika byggprojekt i utsatta områden i Göteborgsområdet. När företaget inte lyckades hitta rätt kandidat till tjänsten som ny byggchef tog Maria mod till sig och gick in till sin chef och frågade om hon skulle söka jobbet.

– Han hade funderat över varför jag inte redan hade sökt. Jag bestämde mig för att våga ta steget och fick tjänsten. Men jag var noga med att inte få några fördelar utan ville gå igenom samma rekryteringsprocedur som alla andra kandidater.

Som byggchef har hon 16 medarbetare under sig, det är bland annat projektledare, bostadsrättsekonomer och en inredningskoordinator. Chefsjobbet har inte riktigt blivit som hon förväntade sig.

– Inledningsvis var min ambition att lösa alla de brister jag sett som projektledare. Jag hade massor jag ville ändra på, men sen inser man att det måste tas hänsyn till en massa andra faktorer och att just de förändringarna kanske inte är de mest prioriterade trots allt, säger Maria Henriksson.

– Som chef kommer man inte bli älskad av alla men jag vill att mina medarbetare ska kunna lita på mig och känna att jag står bakom dem så att de vågar testa och ta risker.

Hon har också fått en helt annan förståelse för hur mycket arbete som krävs i ledningsgruppen och hur viktigt det är för planeringen av verksamheten. Hon hade också förväntat sig att jobbet skulle vara mer operativt.

– Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef. Jag försöker att inte gå ner på detaljnivå bara för att jag kan ett visst område, i stället måste jag lägga fokus på sådant jag inte är så bra på och som är nytt för mig.

Hur ska en bra chef vara?
– Ödmjuk, visa tillit och förtroende. Min filosofi är att det är bättre att släppa på tyglarna och fungerar inte det får jag gå in och styra då i stället. Det har alltid varit viktigt för mig att ha en chef som stöttar mig, vilket dumt beslut jag än har fattat. Och en sådan chef vill jag också vara, man måste våga testa och misslyckas annars händer inte mycket.

Känner du att du blivit den chef du ville bli?
– Nej, inte än, men jag börjar få lite grepp om det. Man känner sig alltid otillräcklig och som ny kan det vara svårt att veta vad man ska prioritera. Allt under första året var nytt för mig, vilket både tog energi och tid, men nu har jag gått igenom allt från rapporteringar till medarbetarsamtal. Att som jag bli chef när man är 50-plus kan nog vara en fördel, man har lång livserfarenhet med sig.

Maria Henriksson främsta råd till andra nyblivna chefer är att vara nyfiken, prestigelös och att ta itu med sådant som skaver på momangen.

– Skjut inte upp saker, ta svåra samtal på en gång. Om en medarbetare säger något olämpligt på ett möte är det viktigt att markera att det beteendet inte är okej. Om man väntar börjar alla undra varför man inte tar tag i problemet och det kan leda till att situationen eskalerar, säger hon.

Vad ska man tänka på innan man tackar ja till att bli chef?
– Först och främst måste man ha lite koll på sig själv och sina egenskaper. Vilka ens styrkor och svagheter är och känna till varför man blir triggad ibland. God självkännedom helt enkelt.

– Fundera också på vilka personer du kommer att ha runt omkring dig, kommer de vilja att du lyckas? Skaffa någon, det kan vara en chefskollega eller en mentor på ett annat företag, där du kan få stöd och ventilera saker.

Maria Henriksson

Ålder: 55

Yrke: Byggchef på Göteborgs Egnahems AB (utbildad byggnadsingenjör) sedan två år.

Det bästa med att vara chef:
–Vi har ett så spännande uppdrag att bygga bostäder i utsatta områden som en del i att minska segregationen. Som chef känner jag att jag har möjlighet att påverka ännu mer än tidigare, det är häftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.