Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Att bli chef – inte som Maria trodde

Som ett helt nytt yrke. Så beskriver Maria Henriksson sin upplevelse av att gå från projektledare till byggchef – trots att det var samma arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam / Kollega
Att bli chef när man är 50-plus och har lång livserfarenhet är en fördel, enligt Maria Henriksson, byggchef på Göteborgs Egnahems AB. Ola Rennstam / Kollega

Det blev inte direkt någon mjukstart för Maria Henriksson. I princip det första hon fick på sitt bord som nybliven byggchef på Egnahemsbolaget i Göteborg var att ta itu med ett komplicerat och infekterat personalärende. Hon kan inte berätta några detaljer men det handlade om en relativt ny medarbetare som ideligen hamnade i konflikt med kollegor. Det framkom också att mannen hade varit hotfull och begått olagligheter på en tidigare arbetsplats.

– Alla chefer måste då och då ha svåra samtal, men jag har i efterhand fått höra att detta ärende var på en nivå som många chefer aldrig någonsin behöver hantera. Men just då – när jag var mitt uppe i det – tänkte jag om det är så här att vara chef vet jag inte om jag vill vara med, säger Maria Henriksson när hon minns tillbaka på händelsen.

Hon redde ut stormen och är tacksam för den uppbackning hon fick från övriga chefer under den dramatiska starten.

– Jag blev trygg i att de andra cheferna ville att jag skulle lyckas. Ett vanligt fel många gör när de är nya chefer är att de inte inser att de ibland måste ta hjälp och det här var en sådan situation. Det kan ta emot att be någon annan för man vill visa sig duktig.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

Efter den händelsen jobbar Maria Henriksson mycket med att sortera om en uppgift är något hon behöver göra eller om hon i stället ska delegera den.

– Jag vill vara transparent som chef och vill visa mina medarbetare att jag inte har koll på allt och kan behöva hjälp. Och att de i sin tur kan tala om för mig om det blir för mycket för dem i jobbet.

Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef

Egnahemsbolaget har sitt huvudkontor i en gräddvit tvåvåningsbyggnad på Hisingen i Göteborg. Maria Henriksson har jobbat där i drygt fem år, mestadels som projektledare för olika byggprojekt i utsatta områden i Göteborgsområdet. När företaget inte lyckades hitta rätt kandidat till tjänsten som ny byggchef tog Maria mod till sig och gick in till sin chef och frågade om hon skulle söka jobbet.

– Han hade funderat över varför jag inte redan hade sökt. Jag bestämde mig för att våga ta steget och fick tjänsten. Men jag var noga med att inte få några fördelar utan ville gå igenom samma rekryteringsprocedur som alla andra kandidater.

Som byggchef har hon 16 medarbetare under sig, det är bland annat projektledare, bostadsrättsekonomer och en inredningskoordinator. Chefsjobbet har inte riktigt blivit som hon förväntade sig.

– Inledningsvis var min ambition att lösa alla de brister jag sett som projektledare. Jag hade massor jag ville ändra på, men sen inser man att det måste tas hänsyn till en massa andra faktorer och att just de förändringarna kanske inte är de mest prioriterade trots allt, säger Maria Henriksson.

– Som chef kommer man inte bli älskad av alla men jag vill att mina medarbetare ska kunna lita på mig och känna att jag står bakom dem så att de vågar testa och ta risker.

Hon har också fått en helt annan förståelse för hur mycket arbete som krävs i ledningsgruppen och hur viktigt det är för planeringen av verksamheten. Hon hade också förväntat sig att jobbet skulle vara mer operativt.

– Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef. Jag försöker att inte gå ner på detaljnivå bara för att jag kan ett visst område, i stället måste jag lägga fokus på sådant jag inte är så bra på och som är nytt för mig.

Hur ska en bra chef vara?
– Ödmjuk, visa tillit och förtroende. Min filosofi är att det är bättre att släppa på tyglarna och fungerar inte det får jag gå in och styra då i stället. Det har alltid varit viktigt för mig att ha en chef som stöttar mig, vilket dumt beslut jag än har fattat. Och en sådan chef vill jag också vara, man måste våga testa och misslyckas annars händer inte mycket.

Känner du att du blivit den chef du ville bli?
– Nej, inte än, men jag börjar få lite grepp om det. Man känner sig alltid otillräcklig och som ny kan det vara svårt att veta vad man ska prioritera. Allt under första året var nytt för mig, vilket både tog energi och tid, men nu har jag gått igenom allt från rapporteringar till medarbetarsamtal. Att som jag bli chef när man är 50-plus kan nog vara en fördel, man har lång livserfarenhet med sig.

Maria Henriksson främsta råd till andra nyblivna chefer är att vara nyfiken, prestigelös och att ta itu med sådant som skaver på momangen.

– Skjut inte upp saker, ta svåra samtal på en gång. Om en medarbetare säger något olämpligt på ett möte är det viktigt att markera att det beteendet inte är okej. Om man väntar börjar alla undra varför man inte tar tag i problemet och det kan leda till att situationen eskalerar, säger hon.

Vad ska man tänka på innan man tackar ja till att bli chef?
– Först och främst måste man ha lite koll på sig själv och sina egenskaper. Vilka ens styrkor och svagheter är och känna till varför man blir triggad ibland. God självkännedom helt enkelt.

– Fundera också på vilka personer du kommer att ha runt omkring dig, kommer de vilja att du lyckas? Skaffa någon, det kan vara en chefskollega eller en mentor på ett annat företag, där du kan få stöd och ventilera saker.

Maria Henriksson

Ålder: 55

Yrke: Byggchef på Göteborgs Egnahems AB (utbildad byggnadsingenjör) sedan två år.

Det bästa med att vara chef:
–Vi har ett så spännande uppdrag att bygga bostäder i utsatta områden som en del i att minska segregationen. Som chef känner jag att jag har möjlighet att påverka ännu mer än tidigare, det är häftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.