Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Att bli chef – inte som Maria trodde

Som ett helt nytt yrke. Så beskriver Maria Henriksson sin upplevelse av att gå från projektledare till byggchef – trots att det var samma arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam / Kollega
Att bli chef när man är 50-plus och har lång livserfarenhet är en fördel, enligt Maria Henriksson, byggchef på Göteborgs Egnahems AB. Ola Rennstam / Kollega

Det blev inte direkt någon mjukstart för Maria Henriksson. I princip det första hon fick på sitt bord som nybliven byggchef på Egnahemsbolaget i Göteborg var att ta itu med ett komplicerat och infekterat personalärende. Hon kan inte berätta några detaljer men det handlade om en relativt ny medarbetare som ideligen hamnade i konflikt med kollegor. Det framkom också att mannen hade varit hotfull och begått olagligheter på en tidigare arbetsplats.

– Alla chefer måste då och då ha svåra samtal, men jag har i efterhand fått höra att detta ärende var på en nivå som många chefer aldrig någonsin behöver hantera. Men just då – när jag var mitt uppe i det – tänkte jag om det är så här att vara chef vet jag inte om jag vill vara med, säger Maria Henriksson när hon minns tillbaka på händelsen.

Hon redde ut stormen och är tacksam för den uppbackning hon fick från övriga chefer under den dramatiska starten.

– Jag blev trygg i att de andra cheferna ville att jag skulle lyckas. Ett vanligt fel många gör när de är nya chefer är att de inte inser att de ibland måste ta hjälp och det här var en sådan situation. Det kan ta emot att be någon annan för man vill visa sig duktig.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

Efter den händelsen jobbar Maria Henriksson mycket med att sortera om en uppgift är något hon behöver göra eller om hon i stället ska delegera den.

– Jag vill vara transparent som chef och vill visa mina medarbetare att jag inte har koll på allt och kan behöva hjälp. Och att de i sin tur kan tala om för mig om det blir för mycket för dem i jobbet.

Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef

Egnahemsbolaget har sitt huvudkontor i en gräddvit tvåvåningsbyggnad på Hisingen i Göteborg. Maria Henriksson har jobbat där i drygt fem år, mestadels som projektledare för olika byggprojekt i utsatta områden i Göteborgsområdet. När företaget inte lyckades hitta rätt kandidat till tjänsten som ny byggchef tog Maria mod till sig och gick in till sin chef och frågade om hon skulle söka jobbet.

– Han hade funderat över varför jag inte redan hade sökt. Jag bestämde mig för att våga ta steget och fick tjänsten. Men jag var noga med att inte få några fördelar utan ville gå igenom samma rekryteringsprocedur som alla andra kandidater.

Som byggchef har hon 16 medarbetare under sig, det är bland annat projektledare, bostadsrättsekonomer och en inredningskoordinator. Chefsjobbet har inte riktigt blivit som hon förväntade sig.

– Inledningsvis var min ambition att lösa alla de brister jag sett som projektledare. Jag hade massor jag ville ändra på, men sen inser man att det måste tas hänsyn till en massa andra faktorer och att just de förändringarna kanske inte är de mest prioriterade trots allt, säger Maria Henriksson.

– Som chef kommer man inte bli älskad av alla men jag vill att mina medarbetare ska kunna lita på mig och känna att jag står bakom dem så att de vågar testa och ta risker.

Hon har också fått en helt annan förståelse för hur mycket arbete som krävs i ledningsgruppen och hur viktigt det är för planeringen av verksamheten. Hon hade också förväntat sig att jobbet skulle vara mer operativt.

– Jag har insett att det är ett helt nytt yrke att vara chef. Jag försöker att inte gå ner på detaljnivå bara för att jag kan ett visst område, i stället måste jag lägga fokus på sådant jag inte är så bra på och som är nytt för mig.

Hur ska en bra chef vara?
– Ödmjuk, visa tillit och förtroende. Min filosofi är att det är bättre att släppa på tyglarna och fungerar inte det får jag gå in och styra då i stället. Det har alltid varit viktigt för mig att ha en chef som stöttar mig, vilket dumt beslut jag än har fattat. Och en sådan chef vill jag också vara, man måste våga testa och misslyckas annars händer inte mycket.

Känner du att du blivit den chef du ville bli?
– Nej, inte än, men jag börjar få lite grepp om det. Man känner sig alltid otillräcklig och som ny kan det vara svårt att veta vad man ska prioritera. Allt under första året var nytt för mig, vilket både tog energi och tid, men nu har jag gått igenom allt från rapporteringar till medarbetarsamtal. Att som jag bli chef när man är 50-plus kan nog vara en fördel, man har lång livserfarenhet med sig.

Maria Henriksson främsta råd till andra nyblivna chefer är att vara nyfiken, prestigelös och att ta itu med sådant som skaver på momangen.

– Skjut inte upp saker, ta svåra samtal på en gång. Om en medarbetare säger något olämpligt på ett möte är det viktigt att markera att det beteendet inte är okej. Om man väntar börjar alla undra varför man inte tar tag i problemet och det kan leda till att situationen eskalerar, säger hon.

Vad ska man tänka på innan man tackar ja till att bli chef?
– Först och främst måste man ha lite koll på sig själv och sina egenskaper. Vilka ens styrkor och svagheter är och känna till varför man blir triggad ibland. God självkännedom helt enkelt.

– Fundera också på vilka personer du kommer att ha runt omkring dig, kommer de vilja att du lyckas? Skaffa någon, det kan vara en chefskollega eller en mentor på ett annat företag, där du kan få stöd och ventilera saker.

Maria Henriksson

Ålder: 55

Yrke: Byggchef på Göteborgs Egnahems AB (utbildad byggnadsingenjör) sedan två år.

Det bästa med att vara chef:
–Vi har ett så spännande uppdrag att bygga bostäder i utsatta områden som en del i att minska segregationen. Som chef känner jag att jag har möjlighet att påverka ännu mer än tidigare, det är häftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.