Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Hur hantera medarbetare som underpresterar?

Hur ska man som chef hantera en nyrekryterad medarbetare som visat sig underprestera? Det undrar en chef som börjar känna av medarbetarnas missnöje. Här får han svar av Securitas tidigare vd Joachim Källsholm, en av Chef & Karriärs mentorer.
Publicerad
En felrekrytering måste hanteras skyndsamt, för alla parters bästa. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA: Jag är avdelningschef och har rekryterat en medarbetare som dessvärre visat sig inte hålla måttet. Han är trevlig och sköter sig, men resultatet är inte i närheten av vad jag hade hoppats på. Även andra i teamet har indikerat att något inte riktigt funkar och man har signalerat ett visst missnöje med att jag misslyckats med denna viktiga rekrytering. Givetvis har jag haft avstämningar med honom om både gemensamma och individuella mål, men han kommer med bortförklaringar och det känns som att han inte riktigt inser problemet. Hur ska jag agera för att få medarbetaren på banan och återvinna gruppens förtroende?

SVAR: Situationen som du beskriver är inte helt ovanlig. Som chef handlar det i dessa lägen om att inse fakta, vilket kan vara besvärande för man vill kanske inte visa svagheter – och det kan i sin tur påverka omdömet.

Men frågan om den här medarbetaren – som uppenbarligen har en nyckelroll i teamet – är rätt person för jobbet måste verkligen ställas. Du har haft flera avstämningar och uppföljningar utan att lyckas få honom på banan och han ser uppenbarligen inte de bekymmer som du målat upp. Utifrån ditt resonemang bedömer jag att han inte är öppen för förslag vare sig från kolleger eller dig. Ofta lurar man sig själv genom att försöka om och om igen.

Ovanstående exempel visar på hur kritisk och underskattad frågan om rekryteringar är som framgångsfaktor. Ibland fastnar man på CV eller den faktiska kompetensen men ser inte till helheten. Hade det handlat om inköp av utrustning hade du sannolikt resonerat annorlunda och tittat på helhet och kompabilitet.

 Att återvinna gruppens förtroende handlar mer om att visa handlingskraft. Du som chef är den viktigaste spelaren för att se till att den som rekryterats kommer in från start i organisationen på rätt sätt. Att hen får arbeta med arbetsuppgifter som är utmanande, inspirerande och ligger väl i linje med det som förespeglats vid anställningens ingående.

För både ditt och medarbetarens bästa bör ni överväga alternativa arbetsuppgifter i ett annat team. Risken är annars stor att det tar tid att återställa teamets förtroende vilket kan skapa kostsamma energitjuvar som drabbar företagets produktivitet.

Läs fler frågor till Chef & Karriärs mentorer:

Ska föräldrar få förtur till semester

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor på Securitas Sverige AB, tidigare mångårig vd på samma företag.
ÅLDER: 56 år.
KÄND FÖR: Opretentiös ledare för ett av Sveriges snabbast växande företag.
KARRIÄR: Inom Securitas Sverige AB sedan 1984, via Parkeringstjänst, inkassobolag och försäljning. Vice vd 2004–2010 och vd 2010–2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Här finns inga chefer

Qamcom avskaffade alla chefer för att motivera medarbetarna och få en mer flexibel organisation. Man väntar dock fortfarande på att en viktig sak ska hända.
Publicerad 27 november 2024, kl 06:01
Tre män sitter runt ett bord på Qamcoms kontor.
150 anställda - och inga chefer. Vignesh Balu, Marcel Nogueira d'Eurydice och David Johansson på Qamcoms kontor i Göteborg. FOTO: Qamcom

Techbolaget Qamcom med bas i Göteborg har 150 anställda på sex orter – och noll chefspositioner. Den sista, som var vd-posten, avskaffades för sex år sedan.

– Jag upplever att många blir mer engagerade i arbetet, säger Johan Lassing som var med och grundade Qamcom 2001.

Hanterar förändringar bättre

Fler av grundarna hade dåliga erfarenheter av hierarkiska organisationer vilket gjorde att Qamcom – förutom vd-posten – till en början var ”helt anarkistiskt”, enligt Johan Lassing.

När antalet anställda gick över 60 krävdes dock en tydligare struktur. Då tog man inspiration från så kallade Teal-organisationer, ett system för självorganisering. Nu är medarbetarna med och tar fram förslag, skriver ramverk för bland annat lönesättning och bildar arbetsgrupper som sedan tar alla beslut, bland annat vilka medarbetare som ska leda olika projekt.

– Vi har några ansvarsområden som säkerhet och arbetsmiljö, i övrigt finns det få fasta roller. Syftet med det är att den som är mest lämpad för en viss uppgift ska kunna kliva fram och ta ledning för den.

Det innebär att det ständigt pågår små justeringar i företaget. Något som kan låta kaosartat, men som enligt Johan Lassing framför allt gör bolaget bättre på att hantera förändringar. Han anser att vanliga organisationer kan bli ”tröga”.

– Fasta chefspositioner kan trycka undan den rörlighet som är nödvändig i företag, konstaterar han.

Passar inte alla företag

Det finns en aspekt som grundarna är aningen besvikna över. Med noll fasta chefer hoppades de på att fler ”naturliga ledare” skulle ta chansen att kliva fram.

– Tanken var att de skulle ha lättare att hitta sina naturliga roller än i en traditionell organisation. Men så har det inte blivit fullt ut ännu.

Johan Lassing tycker att det chefslösa har varit en bra lösning för just Qamcom, men tror inte att modellen passar alla företag. Samtidigt vill han vända sig emot vanliga missuppfattningar, som att syftet skulle vara att få ta det lugnt på jobbet eller att alla måste vara överens.

– Vem som helst kan inte få en viss roll och det är inte konsensus vi är ute efter. Vi vill ju vara bäst på det vi gör så det är absolut inte något slags medelväg vi söker, säger han.

Text: John Palm