Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mellanchef fejkade dödshot – krävs på halv miljon

En mellanchef på ett företag i Vimmerby kommun fejkade dödshot från anställda och fick en tillfällig hemlig bostad från sin arbetsgivare. Sedan visade det sig att han hade hittat på alltihop.
Oscar Broström Publicerad
En mans armar vilar på bord.
Mellanchefen fejkade dödshot från anställda. Nu åtalas han och krävs på skadestånd på nästan en halv miljon kronor. Foto: Shutterstock.

Det var under hösten 2020 som mellanchefen berättade för sin arbetsgivare att han mottagit dödshot från anställda, uppger SVT. Mannen ska ha visat upp tre anonyma hotbrev som var riktade mot honom.

Mellanchefen arbetade på ett industriföretag, hade personalansvar och hoten ska ha kommit mot bakgrund av mannens roll som chef.

För att skydda mellanchefen fixade arbetsgivaren ett tillfälligt hemligt boende under tre månader samt en hyrbil. Dessutom vidtog företaget ett så kallat ”etiskt säkerhetsstopp” för att utreda hoten.

Har erkänt brott

SVT skriver att företaget även vidtog andra kostsamma åtgärder. Bland annat betalade man för en gärningsmannaprofil och en riskutredning, och totalt uppgick kostnaderna till över 450 000 kronor.

Men det fanns ingen hotbild mot mannen. Mellanchefen hade, enligt åtalet, hittat på hela historien och hotbreven var fejkade.

Mellanchefen åtalas nu för oredligt förfarande – en form av bedrägeri – och arbetsgivaren kräver honom på skadestånd för alla kostnader kopplade till insatserna för att hantera hoten. Den åtalade mannen har erkänt brott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY