Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mellanchef fejkade dödshot – krävs på halv miljon

En mellanchef på ett företag i Vimmerby kommun fejkade dödshot från anställda och fick en tillfällig hemlig bostad från sin arbetsgivare. Sedan visade det sig att han hade hittat på alltihop.
Oscar Broström Publicerad
En mans armar vilar på bord.
Mellanchefen fejkade dödshot från anställda. Nu åtalas han och krävs på skadestånd på nästan en halv miljon kronor. Foto: Shutterstock.

Det var under hösten 2020 som mellanchefen berättade för sin arbetsgivare att han mottagit dödshot från anställda, uppger SVT. Mannen ska ha visat upp tre anonyma hotbrev som var riktade mot honom.

Mellanchefen arbetade på ett industriföretag, hade personalansvar och hoten ska ha kommit mot bakgrund av mannens roll som chef.

För att skydda mellanchefen fixade arbetsgivaren ett tillfälligt hemligt boende under tre månader samt en hyrbil. Dessutom vidtog företaget ett så kallat ”etiskt säkerhetsstopp” för att utreda hoten.

Har erkänt brott

SVT skriver att företaget även vidtog andra kostsamma åtgärder. Bland annat betalade man för en gärningsmannaprofil och en riskutredning, och totalt uppgick kostnaderna till över 450 000 kronor.

Men det fanns ingen hotbild mot mannen. Mellanchefen hade, enligt åtalet, hittat på hela historien och hotbreven var fejkade.

Mellanchefen åtalas nu för oredligt förfarande – en form av bedrägeri – och arbetsgivaren kräver honom på skadestånd för alla kostnader kopplade till insatserna för att hantera hoten. Den åtalade mannen har erkänt brott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.