Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar chefer i privat sektor

Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
David Österberg Publicerad
Chef - kolla om du har rätt lön
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

Foto: Colourbox.

I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

Kvinnor tjänar mindre än män

En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

Vill ha individuell föräldraförsäkring

Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

Vill se lönen i annonsen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

Chefslöner i olika branscher

It & telekom: 71 000

Media & Kommunikation: 64 900

Konsult & finans: 63 700

Farmaci & hälsa: 63 200

Energi & miljö: 61 000

Industri & teknik: 60 100

Handel: 57 600

Bygg & fastighet: 57 400

Transport & logistik: 53 700

Organisationer & föreningar: 50 500

Service & tjänster: 47 900

Källa: Unionens lönestatistik

Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

Stockholm: 65 700 

Göteborg: 61 400

Sydväst: 59 000

Östra Sörmland/Gotland: 56 000

Bergslagen: 55 700

Uppland: 55 200

Småland: 54 600

SjuHall: 54 200

Mälardalen: 54 200

Öst: 53 900

Värmland: 53 000

Gävleborg: 52 500

Sydost: 52 400

Skaraborg/Väst: 52 400

Västerbotten: 51 900

Dalarna: 51 000

Mellannorrland: 50 800

Norrbotten: 49 600

Medellön för chefer fördelat på ålder

20­–24 år        37 600 kr

25–29 år        43 200 kr

30–34 år        50 400 kr

35–39 år        56 000 kr

40–44 år        60 100 kr

45–49 år        62 600 kr

50–54 år        63 200 kr

55–59 år        61 600 kr

60–67 år        59 400 kr

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet