Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Därför ska du prata lön med dina kollegor

Att tala om vad ni tjänar för varandra på jobbet ökar möjligheten att få både högre och rättvisare löner. Så här kan du dra nytta av en öppen löneklubb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Att vara öppna med vad ni tjänar kan vara bra för att få till rättvisa löner. Shutterstock

Du kanske tillhör dem som varit med om att chefen vid lönesamtalet har sagt att du gjort ett jättebra jobb och därför ska belönas med ett extra lönepåslag. Kanske är du också en av dem som aldrig upptäckte att hen for med osanning, utan att kollegorna fick precis samma påslag.

Det är sådana saker man upptäcker med hjälp av en öppen löneklubb.

En öppen löneklubb innebär att anställda på en arbetsplats går ihop och delar sina löner och villkor med kollegorna. Syftet är att få en bättre bild av var man som individ ligger i förhållande till andra, och på det viset höja lönen både för sin egen del och kollektivets. Det senare sker med automatik eftersom högre individuella löner höjer potten som fördelas till kollektivet.

Hur klubben ser ut kan se väldigt olika ut. Daniel Alenius är ombudsman på Unionen i Västerås och hjälper ofta både klubbar och anställda utan klubb i samband med löneförhandlingar.

– Likväl som det kan vara fyra kollegor med ungefär samma jobb som pratar lön kan det vara en stor klubb med medlemskap och Excelark med löner, säger Daniel Alenius.

Läs mer: Lön - känsligt ämne för många

– Jag kan heller inte se att det skulle finnas något som skulle hindra att det ingår medlemmar från olika fackförbund och även oorganiserade i samma löneklubb beroende på hur löneklubben har initierats.

Finns det något hinder för att delge kollegorna sin lön?
– Nej. Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som uppmuntrar de anställda att prata lön med varandra. Men det är svårt för dem att förbjuda det, min uppfattning är att det inte går. Inte ens om det skulle stå i anställningsavtalet att man inte får prata om sina villkor i och med att inkomst av tjänst blir offentliga uppgifter till slut.

Varför är det bra att göra det?
– De som är fackligt förtroendevalda vet ju vad alla tjänar, men de får inte berätta det för de övriga anställda. För de flesta på företaget är det här det enda sättet att få insyn i lönerna. Och ju fler som har insyn, desto större tryck går det att sätta på arbetsgivaren om det är löner som måste rättas till.

Hur kan jag som individ utnyttja kunskapen om de andras löner?
– Man kan använda sig av att man känner till löneläget för andra utan att namnge dem. Om man vet att kollegor tjänar mer kan man fråga chefen: Hur ska jag bära mig åt för också få den lönen?

Finns det något negativt med öppna löner?
– Inte utifrån ett medarbetarperspektiv. Det skulle vara att det kan skapas avundsjuka på en arbetsplats om lönerna spretar för mycket. Men man måste komma ihåg att det är arbetsgivarens sak att se till att lönerna sätts korrekt och rättvist.

Som medarbetare måste man veta hur man hanterar uppgifterna och vara medveten om att det kan finnas orsaker som man inte känner till bakom löneskillnader, menar Daniel Alenius. Det kan exempelvis vara en före detta chef som har behållit sin högre lön, men i gengäld inte får samma utdelning vid lönerevisionerna under ett antal år, en annan kollega kan ha högre lön eftersom hen har varit på arbetsplatsen längre tid än kollegorna och således fått mer erfarenhet.

– Man måste försöka förhålla sig objektiv till det man får reda på, och inte gå och vara sur på en kollega som har högre lön.

Fördelar med öppna löner

  • Är solidariskt mot dem som tjänar sämst.
  • Sätter tryck på arbetsgivaren att rätta till skevheter.
  • Gör att du får veta om du själv har en låg lön.
  • Kan på sikt ge mer pengar att fördela till kollektivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet