Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Du kanske tillhör dem som varit med om att chefen vid lönesamtalet har sagt att du gjort ett jättebra jobb och därför ska belönas med ett extra lönepåslag. Kanske är du också en av dem som aldrig upptäckte att hen for med osanning, utan att kollegorna fick precis samma påslag.
Det är sådana saker man upptäcker med hjälp av en öppen löneklubb.
En öppen löneklubb innebär att anställda på en arbetsplats går ihop och delar sina löner och villkor med kollegorna. Syftet är att få en bättre bild av var man som individ ligger i förhållande till andra, och på det viset höja lönen både för sin egen del och kollektivets. Det senare sker med automatik eftersom högre individuella löner höjer potten som fördelas till kollektivet.
Hur klubben ser ut kan se väldigt olika ut. Daniel Alenius är ombudsman på Unionen i Västerås och hjälper ofta både klubbar och anställda utan klubb i samband med löneförhandlingar.
– Likväl som det kan vara fyra kollegor med ungefär samma jobb som pratar lön kan det vara en stor klubb med medlemskap och Excelark med löner, säger Daniel Alenius.
Läs mer: Lön - känsligt ämne för många
– Jag kan heller inte se att det skulle finnas något som skulle hindra att det ingår medlemmar från olika fackförbund och även oorganiserade i samma löneklubb beroende på hur löneklubben har initierats.
Finns det något hinder för att delge kollegorna sin lön?
– Nej. Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som uppmuntrar de anställda att prata lön med varandra. Men det är svårt för dem att förbjuda det, min uppfattning är att det inte går. Inte ens om det skulle stå i anställningsavtalet att man inte får prata om sina villkor i och med att inkomst av tjänst blir offentliga uppgifter till slut.
Varför är det bra att göra det?
– De som är fackligt förtroendevalda vet ju vad alla tjänar, men de får inte berätta det för de övriga anställda. För de flesta på företaget är det här det enda sättet att få insyn i lönerna. Och ju fler som har insyn, desto större tryck går det att sätta på arbetsgivaren om det är löner som måste rättas till.
Hur kan jag som individ utnyttja kunskapen om de andras löner?
– Man kan använda sig av att man känner till löneläget för andra utan att namnge dem. Om man vet att kollegor tjänar mer kan man fråga chefen: Hur ska jag bära mig åt för också få den lönen?
Finns det något negativt med öppna löner?
– Inte utifrån ett medarbetarperspektiv. Det skulle vara att det kan skapas avundsjuka på en arbetsplats om lönerna spretar för mycket. Men man måste komma ihåg att det är arbetsgivarens sak att se till att lönerna sätts korrekt och rättvist.
Som medarbetare måste man veta hur man hanterar uppgifterna och vara medveten om att det kan finnas orsaker som man inte känner till bakom löneskillnader, menar Daniel Alenius. Det kan exempelvis vara en före detta chef som har behållit sin högre lön, men i gengäld inte får samma utdelning vid lönerevisionerna under ett antal år, en annan kollega kan ha högre lön eftersom hen har varit på arbetsplatsen längre tid än kollegorna och således fått mer erfarenhet.
– Man måste försöka förhålla sig objektiv till det man får reda på, och inte gå och vara sur på en kollega som har högre lön.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
