Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Därför ska du prata lön med dina kollegor

Att tala om vad ni tjänar för varandra på jobbet ökar möjligheten att få både högre och rättvisare löner. Så här kan du dra nytta av en öppen löneklubb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Att vara öppna med vad ni tjänar kan vara bra för att få till rättvisa löner. Shutterstock

Du kanske tillhör dem som varit med om att chefen vid lönesamtalet har sagt att du gjort ett jättebra jobb och därför ska belönas med ett extra lönepåslag. Kanske är du också en av dem som aldrig upptäckte att hen for med osanning, utan att kollegorna fick precis samma påslag.

Det är sådana saker man upptäcker med hjälp av en öppen löneklubb.

En öppen löneklubb innebär att anställda på en arbetsplats går ihop och delar sina löner och villkor med kollegorna. Syftet är att få en bättre bild av var man som individ ligger i förhållande till andra, och på det viset höja lönen både för sin egen del och kollektivets. Det senare sker med automatik eftersom högre individuella löner höjer potten som fördelas till kollektivet.

Hur klubben ser ut kan se väldigt olika ut. Daniel Alenius är ombudsman på Unionen i Västerås och hjälper ofta både klubbar och anställda utan klubb i samband med löneförhandlingar.

– Likväl som det kan vara fyra kollegor med ungefär samma jobb som pratar lön kan det vara en stor klubb med medlemskap och Excelark med löner, säger Daniel Alenius.

Läs mer: Lön - känsligt ämne för många

– Jag kan heller inte se att det skulle finnas något som skulle hindra att det ingår medlemmar från olika fackförbund och även oorganiserade i samma löneklubb beroende på hur löneklubben har initierats.

Finns det något hinder för att delge kollegorna sin lön?
– Nej. Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som uppmuntrar de anställda att prata lön med varandra. Men det är svårt för dem att förbjuda det, min uppfattning är att det inte går. Inte ens om det skulle stå i anställningsavtalet att man inte får prata om sina villkor i och med att inkomst av tjänst blir offentliga uppgifter till slut.

Varför är det bra att göra det?
– De som är fackligt förtroendevalda vet ju vad alla tjänar, men de får inte berätta det för de övriga anställda. För de flesta på företaget är det här det enda sättet att få insyn i lönerna. Och ju fler som har insyn, desto större tryck går det att sätta på arbetsgivaren om det är löner som måste rättas till.

Hur kan jag som individ utnyttja kunskapen om de andras löner?
– Man kan använda sig av att man känner till löneläget för andra utan att namnge dem. Om man vet att kollegor tjänar mer kan man fråga chefen: Hur ska jag bära mig åt för också få den lönen?

Finns det något negativt med öppna löner?
– Inte utifrån ett medarbetarperspektiv. Det skulle vara att det kan skapas avundsjuka på en arbetsplats om lönerna spretar för mycket. Men man måste komma ihåg att det är arbetsgivarens sak att se till att lönerna sätts korrekt och rättvist.

Som medarbetare måste man veta hur man hanterar uppgifterna och vara medveten om att det kan finnas orsaker som man inte känner till bakom löneskillnader, menar Daniel Alenius. Det kan exempelvis vara en före detta chef som har behållit sin högre lön, men i gengäld inte får samma utdelning vid lönerevisionerna under ett antal år, en annan kollega kan ha högre lön eftersom hen har varit på arbetsplatsen längre tid än kollegorna och således fått mer erfarenhet.

– Man måste försöka förhålla sig objektiv till det man får reda på, och inte gå och vara sur på en kollega som har högre lön.

Fördelar med öppna löner

  • Är solidariskt mot dem som tjänar sämst.
  • Sätter tryck på arbetsgivaren att rätta till skevheter.
  • Gör att du får veta om du själv har en låg lön.
  • Kan på sikt ge mer pengar att fördela till kollektivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.