Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Därför ska du prata lön med dina kollegor

Att tala om vad ni tjänar för varandra på jobbet ökar möjligheten att få både högre och rättvisare löner. Så här kan du dra nytta av en öppen löneklubb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Att vara öppna med vad ni tjänar kan vara bra för att få till rättvisa löner. Shutterstock

Du kanske tillhör dem som varit med om att chefen vid lönesamtalet har sagt att du gjort ett jättebra jobb och därför ska belönas med ett extra lönepåslag. Kanske är du också en av dem som aldrig upptäckte att hen for med osanning, utan att kollegorna fick precis samma påslag.

Det är sådana saker man upptäcker med hjälp av en öppen löneklubb.

En öppen löneklubb innebär att anställda på en arbetsplats går ihop och delar sina löner och villkor med kollegorna. Syftet är att få en bättre bild av var man som individ ligger i förhållande till andra, och på det viset höja lönen både för sin egen del och kollektivets. Det senare sker med automatik eftersom högre individuella löner höjer potten som fördelas till kollektivet.

Hur klubben ser ut kan se väldigt olika ut. Daniel Alenius är ombudsman på Unionen i Västerås och hjälper ofta både klubbar och anställda utan klubb i samband med löneförhandlingar.

– Likväl som det kan vara fyra kollegor med ungefär samma jobb som pratar lön kan det vara en stor klubb med medlemskap och Excelark med löner, säger Daniel Alenius.

Läs mer: Lön - känsligt ämne för många

– Jag kan heller inte se att det skulle finnas något som skulle hindra att det ingår medlemmar från olika fackförbund och även oorganiserade i samma löneklubb beroende på hur löneklubben har initierats.

Finns det något hinder för att delge kollegorna sin lön?
– Nej. Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som uppmuntrar de anställda att prata lön med varandra. Men det är svårt för dem att förbjuda det, min uppfattning är att det inte går. Inte ens om det skulle stå i anställningsavtalet att man inte får prata om sina villkor i och med att inkomst av tjänst blir offentliga uppgifter till slut.

Varför är det bra att göra det?
– De som är fackligt förtroendevalda vet ju vad alla tjänar, men de får inte berätta det för de övriga anställda. För de flesta på företaget är det här det enda sättet att få insyn i lönerna. Och ju fler som har insyn, desto större tryck går det att sätta på arbetsgivaren om det är löner som måste rättas till.

Hur kan jag som individ utnyttja kunskapen om de andras löner?
– Man kan använda sig av att man känner till löneläget för andra utan att namnge dem. Om man vet att kollegor tjänar mer kan man fråga chefen: Hur ska jag bära mig åt för också få den lönen?

Finns det något negativt med öppna löner?
– Inte utifrån ett medarbetarperspektiv. Det skulle vara att det kan skapas avundsjuka på en arbetsplats om lönerna spretar för mycket. Men man måste komma ihåg att det är arbetsgivarens sak att se till att lönerna sätts korrekt och rättvist.

Som medarbetare måste man veta hur man hanterar uppgifterna och vara medveten om att det kan finnas orsaker som man inte känner till bakom löneskillnader, menar Daniel Alenius. Det kan exempelvis vara en före detta chef som har behållit sin högre lön, men i gengäld inte får samma utdelning vid lönerevisionerna under ett antal år, en annan kollega kan ha högre lön eftersom hen har varit på arbetsplatsen längre tid än kollegorna och således fått mer erfarenhet.

– Man måste försöka förhålla sig objektiv till det man får reda på, och inte gå och vara sur på en kollega som har högre lön.

Fördelar med öppna löner

  • Är solidariskt mot dem som tjänar sämst.
  • Sätter tryck på arbetsgivaren att rätta till skevheter.
  • Gör att du får veta om du själv har en låg lön.
  • Kan på sikt ge mer pengar att fördela till kollektivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.