kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Vrålande vd skrämde säljare till uppsägning

När företagets vd vrålade att han var ”jävligt trött” på medarbetaren agerade hon i affekt. Unionen köper inte företagets tolkning att kvinnan sagt upp sig på egen begäran och har nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
Kan man ta tillbaka en uppsägning som man inte menat under en upprörd diskussion? Det är vad en rättstvist mellan ett Göteborgsföretag och Unionen handlar om. Foto: Colourbox

Säljaren på ett företag i Göteborg hade problem med astma och upplevde att hennes besvär förvärrades markant när hon vistades på arbetsplatsen. Trots att hon påtalat det för företagets vd vid upprepade tillfällen tog han inte problemen på allvar. 
En dag i april tidigare i år hade hon svårt att få luft och berättade för sina närmaste chefer på kontoret att hon kände sig uppgiven över sina hälsoproblem. Hon sa bland annat att hon kunde tvingas säga sig upp sig om hennes arbetsmiljö inte förbättrades.

När säljaren några dagar senare var på väg in på ett möte med ledningsgruppen möttes hon av företagets vd som vrålade att han var ”jävligt trött” på henne, varpå han bad henne att lämna mötesrummet. Kvinnan reagerade i affekt och svarade ”då blir du väl glad om jag säger upp mig på en gång?”.

Förnekade uppsägning omedelbart

Starkt påverkad av det som hänt lämnade hon arbetsplatsen och åkte hem. När säljaren senare på eftermiddagen ringde till jobbet för att sjukskriva sig fick hon beskedet att det redan gått ut information till personalen om att hon sagt upp sig. Hon hade även fått ett mejl från vd:n med en bekräftelse på hennes uppsägning. Säljaren svarade omedelbart att hon inte haft någon avsikt att säga upp sig men hamnat i chock på mötet och agerat i affekt. Hon fick inget svar från arbetsgivaren men ett par dagar senare fick hon ett mejl där hon ombads lämna in sina arbetsredskap.

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är jämställa med ett avskedande och har nu stämt bolaget. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

En uppsägning är bindande

Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att en uppsägning på egen begäran är bindande. Det finns dock några undantag från den regeln med praxis från äldre rättsfall. Till exempel om arbetstagaren sagt upp sig förhastat i samband med ett meningsutbyte och sedan efter kort tid tagit tillbaka uppsägningen. Det kan också vara om arbetsgivaren anses ha provocerat eller tvingat fram en uppsägning från medarbetaren.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 

Läs även