Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provocerad uppsägning går att backa

Det går att ångra sig om du säger upp dig i affekt. I synnerhet om arbetsgivaren provocerat fram din uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad
Provocerad uppsägning kan ogiltigförklaras.
Provocerad uppsägning kan ogiltigförklaras om den sker under press eller mobbning. Anställda bör inte skriva under uppsägningar i stressade situationer utan att konsultera facket. Foto: Colourbox.

Alla har vi väl upplevt den där droppen som får bägaren att rinna över. Det kan kännas väldigt bra i stunden att stega in på chefens kontor och drämma en skriftlig uppsägning i skrivbordet, eller slänga iväg ett mejl med samma budskap. Ibland består den euforiska känslan av frihet, men inte sällan drabbas man av eftertankens kranka blekhet – hur ska man nu betala amorteringarna? Hade det inte varit bättre att vänta med att säga upp sig tills man hittat ett nytt jobb? 

Det kan vara bra att veta att det går att backa i sådana lägen. Men då krävs det att du snabbt, helst samma dag eller senast dagen efter, gör en liten pudel och drar tillbaka din uppsägning. Om arbetsgivaren vägrar ta dig tillbaka räknas det som en provocerad uppsägning som kan ogiltigförklaras.

Mobbning och tjyvnyp

Gunilla Krieg.
Gunilla Krieg. Foto: Camilla Svensk.

En annan variant av provocerad uppsägning handlar om att arbetsgivaren pressar dig att säga upp dig själv genom att bete sig taskigt helt enkelt. Det kan handla om allt ifrån att du hittar inringade platsannonser i ditt postfack och spydiga kommentarer till regelrätt mobbing och trakasserier. Eller hota med avsked om du inte säger upp dig frivilligt. Även i dessa fall kan uppsägningen ogiltigförklaras om du kan visa att arbetsgivarens gått över gränsen. 

Om du hamnar i en pressad situation där flera chefer sitter i ett möte med dig och framför kritik och försöker få dig att skriva under en egen uppsägning ska du begära en paus eller säga att ”Det här får ni förhandla med mitt fack om.”, uppmanar Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Skriv inte under en uppsägning eller en överenskommelse i en pressad situation. Det är bättre att sova på saken eller be om betänketid och ringa till facket innan du fattar ett beslut som är avgörande i ditt arbetsliv, säger hon. 

Begär skriftligt besked på att du är avskedad

Om du blir utslängd från din arbetsplats ska du begära skriftligt besked på om du är avskedad eller att du är avstängd med lön. 

Det händer ibland att arbetsgivare skriker åt anställda att de ska försvinna från jobbet och när vi begär förhandling påstår samma arbetsgivare att den anställde är olovligt frånvarande från jobbet. Då är det svårt att bevisa vad arbetsgivaren skrek om ingen hörde eller vågar vittna om det, säger Gunilla Krieg

Och även om arbetsgivaren personligen är oskyldig till elakheter riktade mot dig, anses det faktum att man sett mellan fingrarna på hur kollegor behandlat dig, strida mot så kallad god sed på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen och måste förebygga och stoppa trakasserier och mobbning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen