Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så undviker du fällorna med utköp

Att få pengar för att sluta på företaget kan vara lönsamt. Men det gäller att hålla tungan rätt i munnen innan du skriver på något avtal.
Johanna Rovira Publicerad
Till höger en man som skriver under ett avtal, till vänster en miniräknare och en liten hög med mynt.
Ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelser är att du avstår rätten till förtur för återanställning. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox.

Så kallade utköp, då du och din arbetsgivare kommit på kollisionskurs eller företaget helt enkelt behöver göra sig av med folk, förekommer överallt på arbetsmarknaden. Förra året hade Unionen närmare 2 500 rådgivningsärenden som handlade om utköp eller överenskommelser.

Magnus Holt.

Enligt Magnus Holt, ombudsman på Unionen Dalarna, sker utköp i nio fall av tio på arbetsgivarens initiativ.

– Utköp sker på individnivå och handlar oftast om att det skurit sig mellan dig och arbetsgivaren. Sedan finns det frivillighetslösningar som arbetsgivaren erbjuder för att undvika övertalighet och som riktar sig till flera. De som nappar är antingen sugna på att sluta eller känner sig pressade att lämna.

– Men i grund och botten handlar det om samma sak, att arbetsgivaren betalar för att bli av med anställda, säger Magnus Holt.

Innehållet i frivillighetserbjudande och utköpen kan se väldigt olika ut, men enligt Magnus Holt är det normala att bli arbetsbefriad under uppsägningstiden. Lönen är dessutom vanligen avräkningsfri, vilket innebär att du får behålla den även om du får ett nytt jobb.

– Har du ett nytt jobb att gå till kan utköpet vara en lottovinst, säger Magnus Holt.

Avgångsvederlag ligger utanför anställning

Du kan också få förlängd uppsägningstid eller en klumpsumma utöver, som plåster på såren. Under uppsägningstiden tjänar du in semester och finns kollektivavtal omfattas du dessutom av försäkringar och får pensionsavsättningar. Avgångsvederlag ligger däremot utanför din anställning, och du får varken semester eller pension.

Det är bra att ha i åtanke att om uppsägningstiden är längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

– Det är viktigt att vara överens om hur semestern ska hanteras innan du skriver på. Det finns flera fällor med utköp och frivillighetslösningar, så en generell uppmaning till alla medlemmar är att man alltid ska vända sig till facket och helst till a-kassan och Försäkringskassan också innan man skriver under en överenskommelse.

Man har numera ett frikort från avstängning från a-kassan

En fälla som är tämligen okänd för såväl arbetsgivare som anställda är att om du har pension enligt ITP2 och får ett nytt jobb där ITP2 tillämpas, så blir det en krock i systemet och du tappar pensionsavsättningar.

För att undvika att förlora pengar måste du därför se till att din förra arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om att pensionsavsättningarna ska fortlöpa.

Är du sjukskriven när du träffar en överenskommelse med din arbetsgivare så kolla med Försäkringskassan vad som gäller. Inget hindrar dig från att friskförklara dig för att få ut uppsägningslön, men vad händer om du inte klarar att stå till arbetsmarknadens förfogande den dag du blir arbetslös?

Får du avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsfri uppsägningstid, så kom ihåg att du måste vända dig till arbetsförmedlingen så fort du lämnat jobbet, för att behålla din sjukpenninggrundade inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att inte SGI nollställs.

Så slipper du högre skatt

Om du får en klumpsumma kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.

Du får så klart ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag (som räknas som inkomst). Men numera riskerar du inte att stängas av från a-kassan i 45 dagar för att du slutat frivilligt.

– Tack vare trygghetsöverenskommelsen som tecknades 2022 har man numera ett frikort från avstängning från a-kassan om arbetet upphört genom en överenskommelse på arbetsgivarens initiativ, säger Magnus Holt.

Olika slags överenskommelser

Utköp: Individuell lösning

Frivillighetserbjudande: Kollektivt eller riktade lösningar

Avgångsvederlag: Klumpsumma utanför anställningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.