Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lönegaranti vid konkurs – det här gäller

Om din arbetsgivare går i konkurs och inte kan betala din lön kan du få pengar från den statliga lönegarantin. Men det är viktigt att agera snabbt.
David Österberg, Linnea Andersson Publicerad
Den 25:e i en kalender
Statlig lönegaranti kan göra att du får lön även vid en konkurs. Colourbox

1. Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. 

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

2. Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 235 200 kronor med 2025 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. 

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. 

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. Den som exempelvis tjänar 45 000 kronor i månaden kan bara få lönegaranti i drygt fem månader.

3. När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut.

4. Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Unionens bestämda uppfattning är att man som anställd måste agera snabbt.

5. Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. 

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2023 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.