Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Northvolts konkurs – det här kan anställda förvänta sig

Under onsdagen ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs. Sammanlagt är närmare 4 500 anställda berörda. De här kan de förvänta sig framöver, enligt Unionens förbundsjurist Filip Vujcic.
Lina Björk Publicerad
Northvolt_konkurs
De anställda på Northvolt ska gå till jobbet tills dess att konkursförvaltaren kommer med annan information, säger Unionens förbundsjurist Filip Vujcic. Foto: Jonas Westling/TT

Den största konkursen i modern tid är ett faktum. Men vad händer med de anställdas löner och anställningar? Unionen har förberett sig på ett antal scenarier sedan det stod klart att Northvolt stod vid ruinens brant. Ett av dem är det som händer nu, enligt Filip Vujcic. 

Vad kan de anställda förvänta sig nu?
– Det första som händer nu är att vi ska inleda en dialog med konkursförvaltaren tillsammans med alla parter och berörda fackförbund, om hur och när lönegarantin ska kicka igång, hur anställningarna ska hanteras och hur arbetsskyldigheten ser ut. 

Ska de anställda fortsätta gå till jobbet?
– Fortsätt att jobba som vanligt till dess att konkursförvaltaren kommer med andra instruktioner. Om du inte går till jobbet kan det ses som arbetsvägran och i slutändan betyda att du inte har rätt till den statliga lönegarantin.  

Kommer de anställda få någon lön?
– Ja, om konkursförvaltaren beviljar statlig lönegaranti. 

Hur lång tid tar det innan de anställda får sina pengar?
– Det beror på när i tiden konkursförvaltaren fattar beslut. Det brukar sedan vanligtvis ta några veckor innan Skatteverket betalar ut pengarna. 

Vad kan de anställda göra nu för att förbereda sig? 
– De kan ha pappersarbetet redo, anställningsavtal och tidigare lönespecifikationer. Se till att ha kopior sparade utanför företagets datasystem. Kontrollera så att företaget har betalat ut rätt löner bakåt i tiden, så att det inte finns skulder kvar. Om du blir arbetsbefriad är det viktigt att anmäla dig hos Arbetsförmedlingen omedelbart, vänta inte tills dagen efter du fått beskedet.

Vad kan hända med medarbetarnas anställningar på Northvolt?
– I 90 procent av fallen slutar konkurser med att de anställda blir uppsagda. Men den här konkursen är komplex, innehåller många bolag och möjligtvis intressenter som kan köpa eller bli delägare, så jag kan inte spekulera i det i nuläget.

Vilka är Unionens främsta prioriteringar just nu?
– Vi vill se en effektiv hantering av lönegarantibeslut hos konkursförvaltaren så att våra medlemmar får ut sina löner så fort som möjligt. Sedan kommer vi att fortsätta vår dialog och informera löpande under tiden. Sedan hoppas vi såklart att den kompetens som finns hos våra medlemmar tas till vara på. Det vore en enorm förlust för svensk och europeisk konkurrenskraft om dessa investeringar inte tas tillvara på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.