Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Kan jag ta ett extrajobb?

Skenande matpriser, höjda bolåneräntor och ruggiga elkostnader. Ett extrajobb kan vara lösningen, men se upp för fällorna innan du skriver på för ett nytt jobb.
Johanna Rovira Publicerad 21 april 2023, kl 06:00
Kvinna med tomma fickor och händerna utsträckta.
Det kan stå dig mycket dyrt om du tar extrajobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd. Foto: Colourbox.

Konkurrensklausuler

Får du ta ett extrajobb? Det finns inget i lagen som hindrar dig att jobba extra (såvida du inte jobbar statligt), men kolla igenom ditt anställningsavtal och  kollektivavtal så att det inte finns några konkurrensklausuler eller andra skrivelser som förhindrar dig att ta ett extraknäck.

Det kan stå dig mycket dyrt om du tar jobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd om du döms för brott mot lojalitetsplikten.

Ett bra tips är att prata med din huvudarbetsgivare om att du ämnar ta extrajobb, för att ha ryggen fri.

Utmattning

Väger en extrainkomst tyngre än risken för en eventuell utmattningsdepression och sjukskrivning? Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän och längre sjukfrånvaro beror nästan alltid på stress, utmattning och depression.

Å andra sidan kanske dålig ekonomi är mer stressande för dig. Dessutom är understimulans, boreout, enligt vissa forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i jobb. 15 procent av kontorsarbetare uppskattas lida av boreout. 

Skattesmäll

Får du inkomster från flera håll är det mycket troligt att dina arbetsgivare var för sig betalar in för lite skatt. Så antingen ber du någon av arbetsgivarna att dra mer skatt eller så spar du undan pengar för att betala kvarskatt när dags.

Blir din sammanlagda årsinkomst över 613 900 kronor under 2023 tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent av det du tjänar över.  

 A-kassa

Blir du av med ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du har ett extrajobb eller bisyssla. För att ändå få a-kassa krävs det att du haft extraknäcket i minst 12 månader och att inkomsten från extrajobbet inte överstiger 3 060 kronor i veckan i snitt. Extraarbetet får så klart inte heller hindra dig från att söka nytt heltidsjobb.

Tjänstepension

Det ska inte hända några konstigheter med tjänstepensionen om du tar ett extrajobb, den rullar på som den ska.  Men Unionens pensionsexperter uppmanar alla att alltid noga kolla vilka försäkringslösningar som finns om man tar jobb på ett företag som saknar kollektivavtal.

Ekonomi

Unionen: Så påverkas du av räntebeskedet

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 4 procent. Unionens chefsekonom reder ut vad beskedet innebär för dig som löntagare.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2023, kl 13:24
Peter Brännemo, Unionen.
Att räntan lämnas oförändrad är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. Foto: Peter Knutson/Fredrik Sandberg/TT.

Efter att ha höjt den så kallade styrräntan åtta gånger sedan förra våren väljer Riksbanken nu en annan inriktning. Styrräntan förblir oförändrad på 4,0 procent.

Det är ett besked som välkomnas av många ekonomiska experter. Unionens chefsekonom Tobias Brännemo är en av dem:

– Det är jättebra att Riksbanken inte går vidare med fler räntehöjningar, vilket är precis det som vi efterfrågat. Vi har signalerat att de höjningar som man redan har genomfört har börjat få negativa effekter på arbetsmarknaden. Nu när inflationen så tydligt är på väg ner är det helt rätt beslut, säger han.

Vad innebär dagens besked konkret för mig som löntagare? 

– Vi löntagare är pressade av den höga inflationen och de räntehöjningar som redan genomförts. Risken vid ytterligare en höjning hade varit att effekten på jobben skulle bli större. Om man redan har en pressad ekonomi ska man inte dessutom behöva vara orolig för att bli av med jobbet. Så detta är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi.

Tobias Brännemo anser att dagens ränta är på en för hög nivå men poängterar att en räntesänkning hade varit en för drastisk omsvängning i nuläget.

– Unionens bild är de senaste räntehöjningarna som genomförts har gjorts i onödan. Riksbanken säger själva i sin prognos att räntan kommer sänkas om två år men vi anser den kommer att behöva ske betydligt tidigare än så, säger han.

Ser du några farhågor med dagens beslut från Riksbanken?

– Nej inga alls. Det skulle bara varit om inflationen inte var på väg ner - och där är vår bedömning att det är den. Det viktigaste nu, efter en period av reallönesänkningar, är att komma tillbaka till reallöneökningar.

Så sammanfattningsvis - kan löntagarna förvänta sig reallöneökningar nästa år? 

– Ja, det är vår bedömning. Men det kommer att bero på hur mycket inflationen sjunker och i vilken takt det sker.

Risk med för snabba svängningar

Enligt Riksbankens prognos finns det en risk att man höjer räntan framöver om inflationen inte sjunker tillräckligt. Men från Unionens håll anser man det scenariot som osannolikt. 

– Riksbanken har behov av att skicka en sådan signal. Den ekonomiska utvecklingen gynnas av en långsiktighet och förutsägbarhet och därför finns risker med att göra för snabba omsvängningar, säger Tobias Brännemo.

För att ge löntagarperspektivet större utrymme i den ekonomiska debatten har Unionen, tillsammans med fyra andra fack*, bildat en skuggdirektion som analyserar läget i svensk ekonomi. Den fackliga skuggdirektionens analyser sänds som en podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.

*Akavia, LO, Saco samt tankesmedjan Arena idé.