Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab-andan kvar i Trollhättan 10 år efter konkursen

Det har gått tio år sedan Saab gick i konkurs. Men Saab-andan lever kvar och arbetslösheten i Trollhättan är lägre än före konkursen. Kollega har träffat några före detta medarbetare på Saab för att se hur arbetslivet blev efter nedläggningen.
Johanna Rovira Publicerad
Anette Hellgren sittandes i en bilstol på Saab car museum.
Anette Hellgren jobbade på Saab i 26 år. I dag är hon ombudsman på Unionen i Trollhättan. Foto: Nicke Johansson

Före detta Saab-anställda

Anette Hellgren

Anette Hellgren

Jobbat på Saab i 26 år på olika tjänster. Vid konkursen heltidsanställd klubbordförande för Unionen.

I dag ombudsman på Unionen.

Kör Saab.

 

Peter Bäckström

Peter Bäckström

Började -84 som elevingenjör, har därefter haft olika tjänster. Vid konkursen chef för Saabmuseet.

I dag intendent på Saabmuseet.

Ägare av 15 Saabbilar och en el-fiat (som parkeras utom synhåll).

 

Paul Åkerlund

Paul Åkerlund

Anställd på Saab 34 år, tidigare ordförande för Metallklubben. Vid konkursen kommunstyrelsens ordförande (S).

I dag kommunstyrelsens ordförande.

Äger en Saab.

 

Tommy Sundin

Tommy Sundin

Anställd på Saab 28 år i olika tjänster. Vid konkursen säljare av ingenjörtjänster.

I dag säljare av ingenjörtjänster (åt teknikföretaget Afry).

Kör Volvo (efter väldigt många års Saabbilar).

 

Stefan Mossberg

Stefan Mossberg

Anställd på Saab 21 år. Jobbade vid konkursen med mjukvaruutveckling.

Jobbar i dag med utveckling på T-Engineering.

Gjorde sig av med sin Saab för ett år sedan, men utesluter inte tanken på att köpa en ny.

 

Ronnie Hermansson

Ronnie Hermansson

Jobbat på Saab 28 år i olika tjänster.  Jobbade vid konkursen som utvecklare på Saab powertrain.

Jobbar i dag som utvecklare samt klubbordförande på fordonstillverkare Nevs.

Kör Saab (i väntan på elbilsleverens).

Söndagen 19 december i fjol rullar ett otal Saabbilar, en efter en, i strålande solsken, in på parkeringsplatsen vid Stallbacka i Trollhättan. Där radar de före detta Saabanställda upp sina fordon utanför fabriken och tutar unisont i tribut till den forna arbetsgivaren.

På dagen tio år tidigare blev närmare 3 300 anställda av med jobbet när ägaren lämnade in konkursansökan till Vänersborgs tingsrätt. I flera fall drabbades båda familjeförsörjarna av arbetslöshet. Saab hade efter år av pendling mellan hopp och förtvivlan nått vägs ände. Det såg nattsvart ut för Trollhättans del och det talades om massarbetslöshet, social misär, utflyttning och handelsdöd. 

Två anställda fixar hjul och ljuslyktor på en Saab 92, år 1950.
I år firar Saab-bilen 75 år. Här en Saab 92 från 1950. Foto: Saab Car Museum

Men farhågorna kom på skam.

– Arbetslösheten är betydligt lägre i dag än den var före konkursen, säger Paul Åkerlund, som så många andra blev av med sin anställning då.

Detta till trots gör Paul Åkerlund samma sak i dag som han gjorde för tio år sedan. Då var han tjänstledig för att ratta Trollhättans kommun och han är fortfarande kommunstyrelsens ordförande.

Faktum är att samtliga före detta Saabanställda som medverkar i denna artikel i princip har samma arbetsuppgifter som de hade när Saab gick i konkurs.

Frälsaren Victor Muller

Konkursen kom inte som någon direkt överraskning. Efter flera år med ekonomiska problem och rekonstruktion såg det lite ljusare ut 2010 då holländaren Victor Muller klev in som en frälsare och det blev drag i fabriken igen. Men bekymren återkom ganska snabbt. I april 2011 stannade linan och sedan uteblev lönen gång efter gång.

– Lönen kom, men den kom för sent vid flertal tillfällen, säger Anette Hellberg, som jobbade fackligt på heltid då och jobbar fackligt på heltid nu.

Som ordförande för Unionenklubben på Saab var det bland annat hennes jobb att samla ihop lönefordringar från medlemmar. Vissa medlemmar vägrade lämna in fordringar och ansåg att man gott kunde avstå en månadslön eller två för att rädda företaget.

 De kände sådan lojalitet med arbetsgivaren. Där har du Saab-andan, säger Anette Hellgren.

Ja, den mytomspunna Saabandan  ursprungligen var det faktiskt ett pr-påhitt som handlade om körglädje i allmänhet och att köra Saab i synnerhet, men den har kommit att bli något annat. Något som exempelvis förklarar Trollhättesonen Nils van der Pools OS-medaljer i skridskor nyligen, liksom stadens förmåga att komma på banan om och om igen. Envetenhet, underdogstyrka och mirakulös energi är ord som dyker upp i samma andetag som Saab-andan eller Trollhätteandan, som några föredrar att kalla det. 

– Stolthet, innovation och arbetsglädje, förklarar Anette Hellgren.

– För oss som anställda var Saab-andan ett informellt sätt att jobba på, vi tilläts ta större perspektiv, tänka själva, säger Peter Bäckström, som är intendent på Saabmuseet.

Före konkursen var han chef på Saabmuseet så han har i princip bara bytt titel och uppdragsgivare.

"Jävlar anamma helt enkelt"

– Jag vill kalla det Trollhätteanda, det är jävlar anamma helt enkelt. Nu har vi det jävligt besvärligt, men det hjälper inte att tjura och skylla på någon annan, nu löser vi det här, säger Paul Åkerlund.

Det saknades för all del inte andra att skylla konkursen på.

Kunderna svek:

– Vi köpte inte Saab tillräckligt mycket. Vi hade inte de bilvarianter kunderna efterfrågade, det är tydligt nu, när man fått lite perspektiv, säger Peter Bäckström, som dock själv går fri från skuld i sammanhanget. Han äger 15 Saabbilar. Officiellt.

Anställda monterar röda Saab 900 år 1993.
Anställda i Trollhättan monterar Saab 900 år 1993. Foto: Saab Car Museum

Regeringen kunde ha gjort mer: 

– Min bestämda uppfattning är att det hade gått att rädda Saab. Det är fruktansvärt synd att inte regeringen gick in och stöttade företaget ekonomiskt, som man gjorde i andra länder under finanskrisen. Den taggen sitter kvar i mig och många Trollhättebor, säger Paul Åkerlund.

Gamla ägaren GM underlättade inte:

– Utan GM:s många krav och restriktioner på vad som fick säljas och inte, skulle det ha blivit mycket lättare att starta upp Saab igen. Den allmänna känslan var att någon skulle ta tillvara på alla resurser, säger Tommy Sundin, som vid konkursen jobbade som säljare av ingenjörstjänster på Saab.

Men visst togs resurserna tillvara. När Tommy Sundin någon månad efter konkursen befann sig på födelsedagsresa i Gambia blev han uppringd av en kollega och uppmanad att pallra sig hem omgående.

– Två kollegor hade startat ett konsultbolag och med filosofin att anställa så många kollegor som möjligt satte vi igång redan i februari, säger Tommy Sundin.

Nya arbetsgivare, samma jobb

Konsultbolaget köptes så småningom av Afry, men Tommy Sundin gör i grund och botten samma sak i dag som han gjorde före konkursen. Detsamma gäller Stefan Mossberg, som vid konkursen jobbade som mjukvaruutvecklare på Saab.

– Vi var 16 Saabanställda som i samband med konkursen fortsatte med mjukvaruutveckling inom fordonsindustrin på T-Engineering. I dag är vi ett hundratal och har växlat över mycket till att utveckla styrning till elbilar och hybrider, säger han.  

Saabs nya fabrik i Trollhättan 1959.
Saabs nya fabrik i Trollhättan 1959. Foto: Saab Car Museum

Det blev mer eller mindre huggsexa på tjänstemännen efter konkursen. Flera bolag avknoppades i det vacuum som följde och Saab Combitech ett helägt dotterbolag till försvars- och säkerhetsföretaget Saab, öppnade utvecklingskontor mitt emot Saabmuseet. Nevs tog över Saabs anläggningar och fortsatte att bygga fordon. Tack vare målmedvetna satsningar på tåg och motorväg kunde före detta Saab-anställda börja arbetspendla till Göteborg, där Volvo och kinesiska bilutvecklingsföretaget Cevt fångade in många.

– Tjänstemännen gick bara till nästa jobb egentligen och lejonparten är nog kvar inom fordonsbranschen, säger Anette Hellgren.

– Trollhättan skötte sig med den äran och har underlättat för den som vill starta bolag. Ingenjörer är en bristvara här i dag, säger Tommy Sundin.

Staden var ganska väl förberedd, menar Paul Åkerlund.

– Trollhättan har haft stora nedläggningar tidigare. Vi hade en lång och diger lista med åtgärder redo. Den skickades till regeringen och det mesta på listan hörsammades faktiskt, säger han.  

Trollhättan föll inte med Saab. Ännu tio år efter konkursen rullar osedvanligt många Saabbilar på gatorna, som varken kantas av övergivna hus eller tillbommade affärer. Framtiden ser ljus ut enligt Paul Åkerlund, trots att en av de största arbetsgivarna Nevs har det tufft (se artikel nedan).

 Vi jobbar med 87 förfrågningar från företag som vill etablera sig här eller utvidga. Jag vill påstå att Trollhättan fortfarande är stor på att utveckla bilar, även om det numera sker åt andra bilföretag, säger han

 Det har ju gått bra för alla ex-saabare, vi har med oss kraften och förmågan att våga tänka själva, säger Anette Hellgren och tar en klunk av Saabmuseets rallykaffe 283, döpt efter numret på den bil som Mr Saab, även känd som Erik Carlsson vann Monte Carlorallyt med 1963.

Snålt med kaffe

Kaffe var för övrigt aldrig en förmån på Saab. Ville de anställda dricka kaffe, fick de ta med sig det själva.

– Jo, en gång när vi fick bra resultat i amerikanska kvalitetsmätningar bjöd företaget faktiskt på kaffe en hel dag, minns Peter Bäckström.

Trots detta och trots det faktum att Peter Bäckström erkänner sig som kaffemissbrukare, minns han den snåla arbetsgivaren med stor saknad. Han och många andra.

– Alla, i stort sett, pratar om Saab med saknad och det här hjärtat klappar fortfarande i tvåtakt, säger han.

Tidslinje

1937: Saab grundas som tillverkare av flygplan. Saab stod för Svenska aeroplan aktiebolaget.

1946: Den första personbilsprototypen, Ursaaben tillverkades i Linköping.

1947: Saab 92 visas upp och bilprojektet flyttar till Trollhättan.

1950: Den första serietillverkade bilen går av linan.  

1957: Rallyföraren Erik Carlsson, alias Carlsson på taket, anställs och är anställd fram till konkursen.

1959: Fabriken på Stallbacka byggs ut rejält.

1966: Övergår från tvåtaktsmotorer till fyrtaktsmotorer från Ford

1976: Den miljonte Saaben produceras.  

1990: Halva personbilsdivisionen säljs till General Motors och byter namn till Saab Automobile AB.

1997: Antalet anställda är närmare 10 000.

2000: General motors, GM, blir ensam ägare till Saab Automobile.

2008: Regeringen erbjuds köpa Saab men tackar nej.

2009: GM ansöker om rekonstruktion.

2010: Victor Muller, vd för Spyker Cars köper Saab.  

2011: Konkurs.

 

Från flygplan till självkörande färdmedel

Från flygplan till bilar och därifrån till självkörande elfarkoster. Ingenjörerna på Saabs arvtagare Nevs har högt flygande planer för framtiden.

Ronnie Hermansson tittar ut ur en självkörande Sango.
Framtidens fordon kräver varken körkort, bensin eller garage. Ronnie Hermansson i självkörande Sango. Foto: Nicke Johansson

– Saabs konkurs var det bästa som hänt Trollhättan.

Det säger Frank Smit, teknisk chef på Nevs, det bolag som köpte upp Saabs konkursbo och tog över på Stallbacka.  

Kollegan Ronnie Hermansson, tillika ordförande för Unionenklubben på Nevs, är inte lika säker, men menar att han personligen inte skulle ha fått samma möjligheter på Saab som han fått på Nevs.

– Det var inte lika lätt att göra karriär på Saab.

De två kollegorna lämnade aldrig Stallbacka. De, liksom ett 70-tal andra bytte bara arbetsgivare.

– Jag frågade min chef två dagar före konkursen om det var läge att söka nytt jobb, men fick svaret att ha is i magen.

De anställda på Nevs måste fortfarande ha is i magen. Det har varit svajiga år och ägarna har bytt av varandra.

– Vi har fått börja om och börja om på nytt på grund av att våra investerare bytts ut. På något sätt har vi vant oss vid att det är tufft hela tiden, säger Ronnie Hermansson.

– Utåt ser det ut som vi inte gjort mycket, men vi har jobbat häcken av oss och gjort allt våra ägare beordrat och lite till, säger Frank Smit.

Bevisen finns att skåda i ett halvhemligt utställningsrum på Stallbacka. Här står bland annat en elbil som ser ut som en Saab, men som under skalet är till 60 procent helt ny och som byggts i begränsad volym i Kina. Prototypen Emeli, en personbil med eldrivlina, togs fram på bara tio månader men som ännu inte visats offentligt. 

Här finns även det senaste projektet Pons ett helt självkörande elfordon (Sango) som plockar upp hugade resenärer via en bokningsapp.

 Elbil löser inte trafikstockningar i storstäderna. Det gör däremot Pons, vår transportlösning som inte ska kannibalisera på kollektivtrafiken utan vara ett komplement i städerna, säger Frank Smit.

Nu letar man efter nya intressenter. Ägaren sedan 2019, kinesiska Evergrande, är högt skuldsatt och kan tänka sig sälja hela eller delar av Nevs.

 Är det något vi lärt oss från stålbadet med Saab är det att när ägaren väl släpper taget har man inte mycket att sätta emot. Å andra sidan löser det sig alltid ändå på något vis, säger Ronnie Hermansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.