Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade inte över tillräckligt – förlorade jobbet

Chefen på en advokatbyrå ansåg att företagets receptionist inte arbetade tillräckligt mycket övertid och avbröt hennes provanställning i förtid. Klantigt hanterat, anser Unionen som nu stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Unionen stämmer advokatbyrå för brott mot las. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid.
Unionen stämmer advokatbyrå. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid. Unionen menar att företaget bröt mot lagen om anställningsskydd, las, och har nu stämt företaget. Foto: Colourbox.

Artikeln uppdaterad 2024-09-19.

Siri hade en provanställning som receptionist på en advokatbyrå i Stockholm och stortrivdes med sitt jobb. Som på många advokatbyråer fanns en kultur där medarbetarna förväntades jobba långa dagar, inte enbart juristerna utan även den administrativa personalen. 
Det var ofta högt tempo och hon jobbade ofta övertid, ibland så långa pass som 12 timmar. Enligt Siri fick hon enbart fått positiv feedback från chefer och kollegor under de första månaderna på arbetsplatsen. Därför kom det som en total kalldusch när hon på ett utvecklingssamtal plötsligt fick skarp kritik för sin arbetsinsats.

 – Det var chockartat. Mina chefer sade att jag inte tagit mitt jobb på tillräckligt stort allvar och inte arbetat övertid i den utsträckning som förväntades. De malde på om hur dålig jag var och efteråt var jag helt förstörd och bröt ihop, berättar hon.

Anklagades för arbetsvägran

Perioden efteråt gjorde Siri allt hon kunde för att visa att hon tagit till sig av ledningens synpunkter. Men efter två månader kom nästa smäll. Då meddelade advokatbyråns chefer att de skulle avsluta Siris provanställning i förtid eftersom de inte sett några förbättringar sedan utvecklingssamtalet. Det bestämdes dock att hon skulle få jobba kvar ytterligare sex veckor för att hinna hitta ett nytt jobb. Men så skulle det inte bli.

I slutet av mars skulle Siri åka hem till sin familj i Norrland över helgen och behövde gå från jobbet en timma tidigare, vilket hon också fick tillåtelse att göra av sin chef. Men måndagen därpå blev hon inkallad till sina chefer och instruerades att plocka ihop sina saker.

 – De sa att jag skulle lämna arbetsplatsen omedelbart för att jag hade varit respektlös, otrevlig och arbetsvägrat eftersom jag gått en timma tidigare. Plötsligt låtsades min chef inte om att hon faktiskt gett mig tillåtelse. Sen ledde cheferna ut mig hela vägen till entrén som att jag gjort något brottsligt. Efteråt blev jag sängliggande en hel vecka med panikångest och kunde varken äta eller sova, säger hon.

Unionen: "Advokatbyrån bröt mot lagen"

Unionen har nu stämt advokatbyrån för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg, vilket man inte gjort, enligt Unionen.

 – Det är inte orsaken till varför hon fick sluta som ska prövas här, utan att arbetsgivaren inte har följt regeln om att varsla två veckor i förväg. Det är den enda regel som arbetsgivare har att förhålla sig till när det gäller provanställningar – och genom att man struntade i överenskommelsen om en slags uppsägningstid och lät henne gå på dagen så har man brutit mot den regeln. Vi anser att det är viktigt att slå vakt om det lilla skydd som provanställda har, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som har hand om Siris ärende.

Borde en advokatbyrå inte kunna lagstiftningen?
– Jo, det kan man tycka, det är väldigt klantigt hanterat av deras HR-avdelning. Hade de bara rådgjort med sina advokater på byrån hade detta kanske inte hänt.

Under förhandlingar med Unionen har advokatfirman hävdat att skyldigheten att varsla uppfylldes i samband med att man informerade om att provanställningen inte skulle övergå till en tillsvidareanställning. Unionen menar att det argumentet inte håller i och med den nya överenskommelsen man sedan ingick.

"Fortfarande livrädd att göra fel"

Siri har nu ett nytt jobb men behandlingen på advokatbyrån har satt spår som fortfarande sitter kvar. 

 – Nu har jag en jättefin chef, men varje gång hon ber om att få byta några ord får jag hjärtklappning och börjar skaka. Jag är livrädd att göra minsta lilla fel. Jag hoppas att jag kan få upprättelse för det jag varit med om, säger hon.

Fotnot: Siri heter egentligen något annat. Kollega söker advokatbyrån för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen