Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade inte över tillräckligt – förlorade jobbet

Chefen på en advokatbyrå ansåg att företagets receptionist inte arbetade tillräckligt mycket övertid och avbröt hennes provanställning i förtid. Klantigt hanterat, anser Unionen som nu stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Unionen stämmer advokatbyrå för brott mot las. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid.
Unionen stämmer advokatbyrå. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid. Unionen menar att företaget bröt mot lagen om anställningsskydd, las, och har nu stämt företaget. Foto: Colourbox.

Artikeln uppdaterad 2024-09-19.

Siri hade en provanställning som receptionist på en advokatbyrå i Stockholm och stortrivdes med sitt jobb. Som på många advokatbyråer fanns en kultur där medarbetarna förväntades jobba långa dagar, inte enbart juristerna utan även den administrativa personalen. 
Det var ofta högt tempo och hon jobbade ofta övertid, ibland så långa pass som 12 timmar. Enligt Siri fick hon enbart fått positiv feedback från chefer och kollegor under de första månaderna på arbetsplatsen. Därför kom det som en total kalldusch när hon på ett utvecklingssamtal plötsligt fick skarp kritik för sin arbetsinsats.

 – Det var chockartat. Mina chefer sade att jag inte tagit mitt jobb på tillräckligt stort allvar och inte arbetat övertid i den utsträckning som förväntades. De malde på om hur dålig jag var och efteråt var jag helt förstörd och bröt ihop, berättar hon.

Anklagades för arbetsvägran

Perioden efteråt gjorde Siri allt hon kunde för att visa att hon tagit till sig av ledningens synpunkter. Men efter två månader kom nästa smäll. Då meddelade advokatbyråns chefer att de skulle avsluta Siris provanställning i förtid eftersom de inte sett några förbättringar sedan utvecklingssamtalet. Det bestämdes dock att hon skulle få jobba kvar ytterligare sex veckor för att hinna hitta ett nytt jobb. Men så skulle det inte bli.

I slutet av mars skulle Siri åka hem till sin familj i Norrland över helgen och behövde gå från jobbet en timma tidigare, vilket hon också fick tillåtelse att göra av sin chef. Men måndagen därpå blev hon inkallad till sina chefer och instruerades att plocka ihop sina saker.

 – De sa att jag skulle lämna arbetsplatsen omedelbart för att jag hade varit respektlös, otrevlig och arbetsvägrat eftersom jag gått en timma tidigare. Plötsligt låtsades min chef inte om att hon faktiskt gett mig tillåtelse. Sen ledde cheferna ut mig hela vägen till entrén som att jag gjort något brottsligt. Efteråt blev jag sängliggande en hel vecka med panikångest och kunde varken äta eller sova, säger hon.

Unionen: "Advokatbyrån bröt mot lagen"

Unionen har nu stämt advokatbyrån för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg, vilket man inte gjort, enligt Unionen.

 – Det är inte orsaken till varför hon fick sluta som ska prövas här, utan att arbetsgivaren inte har följt regeln om att varsla två veckor i förväg. Det är den enda regel som arbetsgivare har att förhålla sig till när det gäller provanställningar – och genom att man struntade i överenskommelsen om en slags uppsägningstid och lät henne gå på dagen så har man brutit mot den regeln. Vi anser att det är viktigt att slå vakt om det lilla skydd som provanställda har, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som har hand om Siris ärende.

Borde en advokatbyrå inte kunna lagstiftningen?
– Jo, det kan man tycka, det är väldigt klantigt hanterat av deras HR-avdelning. Hade de bara rådgjort med sina advokater på byrån hade detta kanske inte hänt.

Under förhandlingar med Unionen har advokatfirman hävdat att skyldigheten att varsla uppfylldes i samband med att man informerade om att provanställningen inte skulle övergå till en tillsvidareanställning. Unionen menar att det argumentet inte håller i och med den nya överenskommelsen man sedan ingick.

"Fortfarande livrädd att göra fel"

Siri har nu ett nytt jobb men behandlingen på advokatbyrån har satt spår som fortfarande sitter kvar. 

 – Nu har jag en jättefin chef, men varje gång hon ber om att få byta några ord får jag hjärtklappning och börjar skaka. Jag är livrädd att göra minsta lilla fel. Jag hoppas att jag kan få upprättelse för det jag varit med om, säger hon.

Fotnot: Siri heter egentligen något annat. Kollega söker advokatbyrån för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.

Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.