Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Artikeln uppdaterad 2024-09-19.
Siri hade en provanställning som receptionist på en advokatbyrå i Stockholm och stortrivdes med sitt jobb. Som på många advokatbyråer fanns en kultur där medarbetarna förväntades jobba långa dagar, inte enbart juristerna utan även den administrativa personalen.
Det var ofta högt tempo och hon jobbade ofta övertid, ibland så långa pass som 12 timmar. Enligt Siri fick hon enbart fått positiv feedback från chefer och kollegor under de första månaderna på arbetsplatsen. Därför kom det som en total kalldusch när hon på ett utvecklingssamtal plötsligt fick skarp kritik för sin arbetsinsats.
– Det var chockartat. Mina chefer sade att jag inte tagit mitt jobb på tillräckligt stort allvar och inte arbetat övertid i den utsträckning som förväntades. De malde på om hur dålig jag var och efteråt var jag helt förstörd och bröt ihop, berättar hon.
Perioden efteråt gjorde Siri allt hon kunde för att visa att hon tagit till sig av ledningens synpunkter. Men efter två månader kom nästa smäll. Då meddelade advokatbyråns chefer att de skulle avsluta Siris provanställning i förtid eftersom de inte sett några förbättringar sedan utvecklingssamtalet. Det bestämdes dock att hon skulle få jobba kvar ytterligare sex veckor för att hinna hitta ett nytt jobb. Men så skulle det inte bli.
I slutet av mars skulle Siri åka hem till sin familj i Norrland över helgen och behövde gå från jobbet en timma tidigare, vilket hon också fick tillåtelse att göra av sin chef. Men måndagen därpå blev hon inkallad till sina chefer och instruerades att plocka ihop sina saker.
– De sa att jag skulle lämna arbetsplatsen omedelbart för att jag hade varit respektlös, otrevlig och arbetsvägrat eftersom jag gått en timma tidigare. Plötsligt låtsades min chef inte om att hon faktiskt gett mig tillåtelse. Sen ledde cheferna ut mig hela vägen till entrén som att jag gjort något brottsligt. Efteråt blev jag sängliggande en hel vecka med panikångest och kunde varken äta eller sova, säger hon.
Unionen har nu stämt advokatbyrån för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg, vilket man inte gjort, enligt Unionen.
– Det är inte orsaken till varför hon fick sluta som ska prövas här, utan att arbetsgivaren inte har följt regeln om att varsla två veckor i förväg. Det är den enda regel som arbetsgivare har att förhålla sig till när det gäller provanställningar – och genom att man struntade i överenskommelsen om en slags uppsägningstid och lät henne gå på dagen så har man brutit mot den regeln. Vi anser att det är viktigt att slå vakt om det lilla skydd som provanställda har, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som har hand om Siris ärende.
Borde en advokatbyrå inte kunna lagstiftningen?
– Jo, det kan man tycka, det är väldigt klantigt hanterat av deras HR-avdelning. Hade de bara rådgjort med sina advokater på byrån hade detta kanske inte hänt.
Under förhandlingar med Unionen har advokatfirman hävdat att skyldigheten att varsla uppfylldes i samband med att man informerade om att provanställningen inte skulle övergå till en tillsvidareanställning. Unionen menar att det argumentet inte håller i och med den nya överenskommelsen man sedan ingick.
Siri har nu ett nytt jobb men behandlingen på advokatbyrån har satt spår som fortfarande sitter kvar.
– Nu har jag en jättefin chef, men varje gång hon ber om att få byta några ord får jag hjärtklappning och börjar skaka. Jag är livrädd att göra minsta lilla fel. Jag hoppas att jag kan få upprättelse för det jag varit med om, säger hon.
Fotnot: Siri heter egentligen något annat. Kollega söker advokatbyrån för en kommentar.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
