Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning - allt du behöver veta

Vilka regler gäller egentligen när man är provanställd? Hur kan ett kollektivavtal skydda dig? Kollega reder ut vad som gäller.
Lina Friberg Publicerad
Två personer vid ett skrivbord, diskuterar.
Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den. Foto: Colourbox.

En tillsvidareanställning inleds ofta med en provanställning. Det är ett sätt för arbetsgivaren att testa om arbetstagaren fungerar för en viss tjänst. Det kan gälla såväl socialt som kompetensmässigt.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är provanställning en visstidsanställning som inte får överskrida sex månader. Därefter övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.
Under en provanställning ska du ha lön och andra anställningsförmåner på precis samma sätt som om du hade varit tillsvidareanställd. Skillnaden är anställningsskyddet.

Provanställning kan avslutas utan saklig grund 

Under prövotiden har arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen utan sakliga skäl och behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen. Arbetsgivarens beslut att avsluta provanställningen kan i normalfallet inte angripas rättsligt. Enda undantaget är om beslutet exempelvis är föreningsrättskränkande, strider mot diskrimineringslagen eller står i strid med god sed på arbetsmarknaden.
Det innebär att det är förbjudet att avsluta någons anställning på grund av etnicitet, kön, ålder, graviditet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller för att den anställda varit föräldraledig.

– Det är ett utbrett problem och tyvärr inte helt ovanligt att medarbetare som vabbat en del under provanställningen tvingas sluta utan förklaring. Arbetsgivarna är dessutom oftast väl medvetna om att de inte får säga upp någon för vård av sjukt barn och lämnar därför ingen motivering alls. Det går inte heller alltid att driva sådana tvister i domstol, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Vid kollektivavtal krävs motiverat ställningstagande

Men om arbetsplatsen har ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.

– Här har facket en viktig roll. Finns ett kollektivavtal på jobbet har arbetstagarna ofta ett bättre villkor och skydd än lagen. Många av Unionens kollektivavtal har regler som innebär att den anställde har rätt till ett motiverat ställningstagande kring varför dennes provanställning upphört. Om arbetsgivaren inte kan eller vill uppge detta är det ett kollektivavtalsbrott, säger Lena Isenstam.

Många arbetsgivare använder dessutom provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den.

Provanställning:

  • Uppsägningstiden vid provanställning är 14 dagar för arbetsgivaren.
     
  • Anställda har ingen uppsägningstid alls om inte annan överenskommelse finns.
     
  • Har arbetsplatsen kollektivavtal kan uppsägningstiden vara en månad för arbetsgivaren.

  • Provanställningen får inte överskrida sex månader, därefter övergår den till en tillsvidareanställning.
     
  • Har arbetsplatsen ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha en skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.
     
  • Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket.
     
  • Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller förkorta den.
     
  • Tidigare vikariat och visstidsanställning hos ett företag kan förkorta provanställningen om det finns kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.