Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning - allt du behöver veta

Vilka regler gäller egentligen när man är provanställd? Hur kan ett kollektivavtal skydda dig? Kollega reder ut vad som gäller.
Lina Friberg Publicerad
Två personer vid ett skrivbord, diskuterar.
Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den. Foto: Colourbox.

En tillsvidareanställning inleds ofta med en provanställning. Det är ett sätt för arbetsgivaren att testa om arbetstagaren fungerar för en viss tjänst. Det kan gälla såväl socialt som kompetensmässigt.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är provanställning en visstidsanställning som inte får överskrida sex månader. Därefter övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.
Under en provanställning ska du ha lön och andra anställningsförmåner på precis samma sätt som om du hade varit tillsvidareanställd. Skillnaden är anställningsskyddet.

Provanställning kan avslutas utan saklig grund 

Under prövotiden har arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen utan sakliga skäl och behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen. Arbetsgivarens beslut att avsluta provanställningen kan i normalfallet inte angripas rättsligt. Enda undantaget är om beslutet exempelvis är föreningsrättskränkande, strider mot diskrimineringslagen eller står i strid med god sed på arbetsmarknaden.
Det innebär att det är förbjudet att avsluta någons anställning på grund av etnicitet, kön, ålder, graviditet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller för att den anställda varit föräldraledig.

– Det är ett utbrett problem och tyvärr inte helt ovanligt att medarbetare som vabbat en del under provanställningen tvingas sluta utan förklaring. Arbetsgivarna är dessutom oftast väl medvetna om att de inte får säga upp någon för vård av sjukt barn och lämnar därför ingen motivering alls. Det går inte heller alltid att driva sådana tvister i domstol, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Vid kollektivavtal krävs motiverat ställningstagande

Men om arbetsplatsen har ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.

– Här har facket en viktig roll. Finns ett kollektivavtal på jobbet har arbetstagarna ofta ett bättre villkor och skydd än lagen. Många av Unionens kollektivavtal har regler som innebär att den anställde har rätt till ett motiverat ställningstagande kring varför dennes provanställning upphört. Om arbetsgivaren inte kan eller vill uppge detta är det ett kollektivavtalsbrott, säger Lena Isenstam.

Många arbetsgivare använder dessutom provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den.

Provanställning:

  • Uppsägningstiden vid provanställning är 14 dagar för arbetsgivaren.
     
  • Anställda har ingen uppsägningstid alls om inte annan överenskommelse finns.
     
  • Har arbetsplatsen kollektivavtal kan uppsägningstiden vara en månad för arbetsgivaren.

  • Provanställningen får inte överskrida sex månader, därefter övergår den till en tillsvidareanställning.
     
  • Har arbetsplatsen ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha en skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.
     
  • Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket.
     
  • Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller förkorta den.
     
  • Tidigare vikariat och visstidsanställning hos ett företag kan förkorta provanställningen om det finns kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.