Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning - allt du behöver veta

Vilka regler gäller egentligen när man är provanställd? Hur kan ett kollektivavtal skydda dig? Kollega reder ut vad som gäller.
Lina Friberg Publicerad
Två personer vid ett skrivbord, diskuterar.
Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den. Foto: Colourbox.

En tillsvidareanställning inleds ofta med en provanställning. Det är ett sätt för arbetsgivaren att testa om arbetstagaren fungerar för en viss tjänst. Det kan gälla såväl socialt som kompetensmässigt.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är provanställning en visstidsanställning som inte får överskrida sex månader. Därefter övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.
Under en provanställning ska du ha lön och andra anställningsförmåner på precis samma sätt som om du hade varit tillsvidareanställd. Skillnaden är anställningsskyddet.

Provanställning kan avslutas utan saklig grund 

Under prövotiden har arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen utan sakliga skäl och behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen. Arbetsgivarens beslut att avsluta provanställningen kan i normalfallet inte angripas rättsligt. Enda undantaget är om beslutet exempelvis är föreningsrättskränkande, strider mot diskrimineringslagen eller står i strid med god sed på arbetsmarknaden.
Det innebär att det är förbjudet att avsluta någons anställning på grund av etnicitet, kön, ålder, graviditet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller för att den anställda varit föräldraledig.

– Det är ett utbrett problem och tyvärr inte helt ovanligt att medarbetare som vabbat en del under provanställningen tvingas sluta utan förklaring. Arbetsgivarna är dessutom oftast väl medvetna om att de inte får säga upp någon för vård av sjukt barn och lämnar därför ingen motivering alls. Det går inte heller alltid att driva sådana tvister i domstol, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Vid kollektivavtal krävs motiverat ställningstagande

Men om arbetsplatsen har ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.

– Här har facket en viktig roll. Finns ett kollektivavtal på jobbet har arbetstagarna ofta ett bättre villkor och skydd än lagen. Många av Unionens kollektivavtal har regler som innebär att den anställde har rätt till ett motiverat ställningstagande kring varför dennes provanställning upphört. Om arbetsgivaren inte kan eller vill uppge detta är det ett kollektivavtalsbrott, säger Lena Isenstam.

Många arbetsgivare använder dessutom provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den.

Provanställning:

  • Uppsägningstiden vid provanställning är 14 dagar för arbetsgivaren.
     
  • Anställda har ingen uppsägningstid alls om inte annan överenskommelse finns.
     
  • Har arbetsplatsen kollektivavtal kan uppsägningstiden vara en månad för arbetsgivaren.

  • Provanställningen får inte överskrida sex månader, därefter övergår den till en tillsvidareanställning.
     
  • Har arbetsplatsen ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha en skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.
     
  • Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket.
     
  • Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller förkorta den.
     
  • Tidigare vikariat och visstidsanställning hos ett företag kan förkorta provanställningen om det finns kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.