Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning - allt du behöver veta

Vilka regler gäller egentligen när man är provanställd? Hur kan ett kollektivavtal skydda dig? Kollega reder ut vad som gäller.
Lina Friberg Publicerad
Två personer vid ett skrivbord, diskuterar.
Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den. Foto: Colourbox.

En tillsvidareanställning inleds ofta med en provanställning. Det är ett sätt för arbetsgivaren att testa om arbetstagaren fungerar för en viss tjänst. Det kan gälla såväl socialt som kompetensmässigt.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är provanställning en visstidsanställning som inte får överskrida sex månader. Därefter övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.
Under en provanställning ska du ha lön och andra anställningsförmåner på precis samma sätt som om du hade varit tillsvidareanställd. Skillnaden är anställningsskyddet.

Provanställning kan avslutas utan saklig grund 

Under prövotiden har arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen utan sakliga skäl och behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen. Arbetsgivarens beslut att avsluta provanställningen kan i normalfallet inte angripas rättsligt. Enda undantaget är om beslutet exempelvis är föreningsrättskränkande, strider mot diskrimineringslagen eller står i strid med god sed på arbetsmarknaden.
Det innebär att det är förbjudet att avsluta någons anställning på grund av etnicitet, kön, ålder, graviditet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller för att den anställda varit föräldraledig.

– Det är ett utbrett problem och tyvärr inte helt ovanligt att medarbetare som vabbat en del under provanställningen tvingas sluta utan förklaring. Arbetsgivarna är dessutom oftast väl medvetna om att de inte får säga upp någon för vård av sjukt barn och lämnar därför ingen motivering alls. Det går inte heller alltid att driva sådana tvister i domstol, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Vid kollektivavtal krävs motiverat ställningstagande

Men om arbetsplatsen har ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.

– Här har facket en viktig roll. Finns ett kollektivavtal på jobbet har arbetstagarna ofta ett bättre villkor och skydd än lagen. Många av Unionens kollektivavtal har regler som innebär att den anställde har rätt till ett motiverat ställningstagande kring varför dennes provanställning upphört. Om arbetsgivaren inte kan eller vill uppge detta är det ett kollektivavtalsbrott, säger Lena Isenstam.

Många arbetsgivare använder dessutom provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket. Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller korta den.

Provanställning:

  • Uppsägningstiden vid provanställning är 14 dagar för arbetsgivaren.
     
  • Anställda har ingen uppsägningstid alls om inte annan överenskommelse finns.
     
  • Har arbetsplatsen kollektivavtal kan uppsägningstiden vara en månad för arbetsgivaren.

  • Provanställningen får inte överskrida sex månader, därefter övergår den till en tillsvidareanställning.
     
  • Har arbetsplatsen ett kollektivavtal kan andra regler gälla. Till exempel kan arbetsgivaren ha en skyldighet att lämna ett motiverat ställningstagande till varför en provanställning avbrutits om arbetstagaren begär detta.
     
  • Många arbetsgivare använder provanställning för alla – trots att det bara är tänkt för personer som är nya inom yrket.
     
  • Har du erfarenhet går det att förhandla bort provanställningen eller förkorta den.
     
  • Tidigare vikariat och visstidsanställning hos ett företag kan förkorta provanställningen om det finns kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.