Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Unionen varslar om strejk på Systembolaget

Systembolaget och Unionen har inte lyckats komma överens i årets avtalsrörelse. Nu varslar facket om strejk. Konflikten handlar om lönen för deltidsanställda.
Noa Söderberg Publicerad 27 maj 2025, kl 16:10
Geir Olsen/NTB
Unionen varslar om strejk på Systembolaget. Konflikten gäller övertidsersättning för deltidsanställda och arbetstidsförkortning. Geir Olsen/NTB

Vilken ersättning ska deltidsanställda ha när de jobbar över? Det är en av de största stridsfrågorna i årets avtalsrörelse. Nu leder frågan till att Unionen varslar om strejk på Systembolaget.

– Inom Systembolaget finns sedan en lång tid tillbaka ett utbrett problem med att arbetsgivaren konsekvent anställer medarbetarna på deltid. För många anställda innebär det att de inte vet om de kan betala sina räkningar från en månad till nästa, säger förhandlingschef Martin Wästfelt i ett pressmeddelande. 

Han fortsätter:

– Unionen kräver att deltidsanställda som jobbar över får samma ersättning som sina heltidsanställda kollegor.

Facket säger att arbetsgivarna i stället har lagt fram förslag som skulle försämra övertidsreglerna kraftigt”. De påstår också att Systembolaget vill undergräva den arbetstidsförkortning som facket vill införa.

– De vill undanta stora grupper från rätten till kortare arbetstid och ge arbetsgivarna ännu större makt över arbetstidens förläggning. Sammantaget innebär det stora försämringar för våra medlemmar. Vi vill alltid komma överens genom förhandling, men detta är något vi inte kan acceptera, säger Wästfelt. 

Övertid för deltidsanställda – konflikt i avtalsrörelsen

Arbetsgivarna beklagar situationen. Det säger Ola Axelsson, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

– Precis som på alla andra avtalsområden ska vi teckna ett avtal på märket, det vill säga på samma kostnadsnivå som övriga arbetsmarknaden. I det här fallet har vi och Unionen inte nått samsyn kring hur det kan uppnås. Nu får opartiska medlare komma in och göra en bedömning av detta.

Han säger också att arbetsgivarna inte har avfärdat vare sig övertidsersättning för deltidsanställda eller arbetstidsförkortning.

– Vi har inte sagt nej till de kraven. Men avtalet som helhet måste rymmas inom märket. Vi var beredda att fortsätta förhandlingarna för att hitta sådana lösningar. Nu kommer det arbetet fortsätta under ledning av de medlare som Medlingsinstitutet utser, säger Ola Axelsson i pressmeddelandet.

Strejken träder i kraft 10 juni om ingen överenskommelse har nåtts innan dess. Då läggs arbetet ned på bolagets huvudkontor i Stockholm och på tre lagerdepåer i Sundsvall, Örebro och Kungsängen.

Kollega har sökt fackklubben på Systembolaget, som har bett att få återkomma.

Högre lön och lägre arbetstid – varslet i sin helhet

Årets avtalsrörelse har handlat om två stora saker utöver löneökningar: arbetstidsförkortning och rätten till övertidsersättning för deltidsanställda. Arbetsgivare har reagerat olika på förslagen och det har varslats om strejk på flera håll. Bland annat inom public service, på konsultfirmor och hos bilbesiktare.

Varslet på Systembolaget omfattar båda frågorna. Den 10 juni kl 05.00 händer följande om inget avtal har nåtts:

  • Fullständig arbetsnedläggelse för Unionens medlemmar på huvudkontoret i Stockholm och depåerna i Örebro, Sundsvall och Kungsängen.
  • Blockad av alla arbetsuppgifter vid de arbetsplatserna.
  • Förbud mot inhyrning eller nyanställning som syftar till att utföra blockerat arbete.