Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

”Ett försök att utarma den svenska modellen”

Ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande. Så uppfattar Unionen det krav som arbetsgivarna inom Almega nu har lagt fram i avtalsrörelsen.
Anita Täpp Publicerad
Förhandlingsbord, dokument, pennor.
I den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i medbestämmandelagen, mbl. Foto: Colourbox.

Enligt mbl, medbestämmandelagen, ska arbetsgivare med kollektivavtal alltid förhandla inför förändringar som påverkar verksamheten eller de anställda. På de företag som har kollektivavtal med Unionen ska förhandlingarna ske med den lokala fackklubben och om en sådan saknas med förbundets regionkontor. 

Men i den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i mbl genom att bara vara skyldiga att förhandla med facket vid större förändringar i verksamheten.

Det exempelvis vid driftinskränkningar som leder till arbetsbrist, vid flytt av verksamhet mellan enheter och områden och vid omorganisationer som berör minst tio anställda.

"Vill se ett minskat fackligt inflytande"

I övrigt vill man också slippa den informationsskyldighet som finns i lagen genom att arbetsgivarna inte ska behöva informera facket utan bara berörd personal vid en förändring.

Ia Hamn. Foto: Patrik Nygren,

 Det här kravet finns inom nästan alla Almegas avtalsområden där kraven i avtalsrörelsen är växlade mellan Almega och Unionen nu. Men längst har man gått inom det avtalsområde som gäller IT, där man kräver att detta också ska gälla även om det finns en fackklubb på arbetsplatsen, säger Ia Hamn, central ombudsman och ansvarig för Almega IT-avtalet, på Unionen.

– Men i stort kan vi se att en ökad makt för arbetsgivarna och ett minskat fackligt inflytande är viktigt för Almega.  Och som vi ser det är det här kravet ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande.  För det innebär ju att vi som fackförbund, våra klubbar och enskilda medlemmar får minskade möjligheter till insyn och påverkan, vilket vi naturligtvis inte kan gå med på.

Vill slopa nivåer för längstlöner

Därför har Unionen avvisat kravet. Men det behöver inte betyda att Almega inte kommer att försöka använda det i den fortsatta förhandlingen.

– Ingen förhandling är ju klar innan den är klar. Men när det gäller det här kravet så ser vi det som helt orimligt att vi skulle kunna få något i gengäld som skulle kunna vara i paritet med den inskränkning som det skulle innebära, säger hon.

Bland Almegas övriga krav finns, när det gäller löneavtalet, sifferlösa avtal och slopade nivåer för lägstlöner.  Dessutom vill man ge arbetsgivarna möjlighet till större flexibilitet vid förläggningen av ordinarie arbetstid genom att ändra på reglerna för natt-, dygns- och veckovila.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.