Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mbl - så funkar lagen

När viktigare förändringar är på gång måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Att inte göra det kan bli dyrt.
David Österberg Publicerad 12 maj 2020, kl 07:05
Colourbox
Enligt medbestämmandelagen, mbl, ska viktigare förändringar (som större investeringar och besparingar) förhandlas med facket. Colourbox

Vad är mbl?

Medbestämmandelagen, mbl, är en av arbetslivets viktigaste lagar. Den innehåller regler om när en arbetsgivare måste förhandla med anställda, definierar vad ett kollektivavtal är och vad som händer när det blir konflikt. I lagen står också att arbetstagare och arbetsgivare har föreningsrätt. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande.

När måste man förhandla?

Skyldigheten gäller vid viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Arbetsgivaren ska kalla till förhandlingen i god tid innan beslut. Om parterna inte kommer överens kan facket begära att frågan avgörs i en central förhandling. Skyldigheten att förhandla är begränsad om det saknas kollektivavtal. Men även då måste uppsägning på grund av arbetsbrist och verksamhetsövergång förhandlas.

Vad är en ”viktigare förändring”?

Frågor där arbetsgivaren bör räkna med att facket vill ha något att säga till om. Till exempel större investeringar, ändringar av lokalerna, chefstillsättningar, besparingar eller utvidgning av verksamheten. Även outsourcing, anlitande av entreprenörer, permitteringar och ändring av förmåner kan räknas dit.

Undantag vid akut läge

Om det finns synnerliga skäl för ett snabbt beslut får arbetsgivaren skjuta upp förhandlingen. Till exempel om säkerheten på arbetsplatsen är i fara eller vid en brådskande affärstransaktion.

Facket kan begära förhandling

Även ett fackförbund kan begära förhandling enligt mbl. Förutsättningen är att det finns kollektivavtal och att frågan gäller en av förbundets medlemmar.

Källa: Unionen, Medlingsinstitutet, lagen.nu

1 miljard i skadestånd på ABB

En miljard kronor. Så mycket krävde fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare för brott mot mbl. Anledningen var att företaget inte förhandlade försäljningen av en division inom koncernen. Parterna nådde så småningom en förlikning – skadeståndssumman är inte offentlig. Så höga krav är ovanliga. När Arbetsdomstolen dömer en arbetsgivare för brott mot mbl ligger det allmänna skadeståndet oftast någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor.

Läs mer: Konflikten på ABB löst

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt.