Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mbl - så funkar lagen

När viktigare förändringar är på gång måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Att inte göra det kan bli dyrt.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Enligt medbestämmandelagen, mbl, ska viktigare förändringar (som större investeringar och besparingar) förhandlas med facket. Colourbox

Vad är mbl?

Medbestämmandelagen, mbl, är en av arbetslivets viktigaste lagar. Den innehåller regler om när en arbetsgivare måste förhandla med anställda, definierar vad ett kollektivavtal är och vad som händer när det blir konflikt. I lagen står också att arbetstagare och arbetsgivare har föreningsrätt. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande.

När måste man förhandla?

Skyldigheten gäller vid viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Arbetsgivaren ska kalla till förhandlingen i god tid innan beslut. Om parterna inte kommer överens kan facket begära att frågan avgörs i en central förhandling. Skyldigheten att förhandla är begränsad om det saknas kollektivavtal. Men även då måste uppsägning på grund av arbetsbrist och verksamhetsövergång förhandlas.

Vad är en ”viktigare förändring”?

Frågor där arbetsgivaren bör räkna med att facket vill ha något att säga till om. Till exempel större investeringar, ändringar av lokalerna, chefstillsättningar, besparingar eller utvidgning av verksamheten. Även outsourcing, anlitande av entreprenörer, permitteringar och ändring av förmåner kan räknas dit.

Undantag vid akut läge

Om det finns synnerliga skäl för ett snabbt beslut får arbetsgivaren skjuta upp förhandlingen. Till exempel om säkerheten på arbetsplatsen är i fara eller vid en brådskande affärstransaktion.

Facket kan begära förhandling

Även ett fackförbund kan begära förhandling enligt mbl. Förutsättningen är att det finns kollektivavtal och att frågan gäller en av förbundets medlemmar.

Källa: Unionen, Medlingsinstitutet, lagen.nu

1 miljard i skadestånd på ABB

En miljard kronor. Så mycket krävde fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare för brott mot mbl. Anledningen var att företaget inte förhandlade försäljningen av en division inom koncernen. Parterna nådde så småningom en förlikning – skadeståndssumman är inte offentlig. Så höga krav är ovanliga. När Arbetsdomstolen dömer en arbetsgivare för brott mot mbl ligger det allmänna skadeståndet oftast någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor.

Läs mer: Konflikten på ABB löst

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.