Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mbl - så funkar lagen

När viktigare förändringar är på gång måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Att inte göra det kan bli dyrt.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Enligt medbestämmandelagen, mbl, ska viktigare förändringar (som större investeringar och besparingar) förhandlas med facket. Colourbox

Vad är mbl?

Medbestämmandelagen, mbl, är en av arbetslivets viktigaste lagar. Den innehåller regler om när en arbetsgivare måste förhandla med anställda, definierar vad ett kollektivavtal är och vad som händer när det blir konflikt. I lagen står också att arbetstagare och arbetsgivare har föreningsrätt. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande.

När måste man förhandla?

Skyldigheten gäller vid viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Arbetsgivaren ska kalla till förhandlingen i god tid innan beslut. Om parterna inte kommer överens kan facket begära att frågan avgörs i en central förhandling. Skyldigheten att förhandla är begränsad om det saknas kollektivavtal. Men även då måste uppsägning på grund av arbetsbrist och verksamhetsövergång förhandlas.

Vad är en ”viktigare förändring”?

Frågor där arbetsgivaren bör räkna med att facket vill ha något att säga till om. Till exempel större investeringar, ändringar av lokalerna, chefstillsättningar, besparingar eller utvidgning av verksamheten. Även outsourcing, anlitande av entreprenörer, permitteringar och ändring av förmåner kan räknas dit.

Undantag vid akut läge

Om det finns synnerliga skäl för ett snabbt beslut får arbetsgivaren skjuta upp förhandlingen. Till exempel om säkerheten på arbetsplatsen är i fara eller vid en brådskande affärstransaktion.

Facket kan begära förhandling

Även ett fackförbund kan begära förhandling enligt mbl. Förutsättningen är att det finns kollektivavtal och att frågan gäller en av förbundets medlemmar.

Källa: Unionen, Medlingsinstitutet, lagen.nu

1 miljard i skadestånd på ABB

En miljard kronor. Så mycket krävde fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare för brott mot mbl. Anledningen var att företaget inte förhandlade försäljningen av en division inom koncernen. Parterna nådde så småningom en förlikning – skadeståndssumman är inte offentlig. Så höga krav är ovanliga. När Arbetsdomstolen dömer en arbetsgivare för brott mot mbl ligger det allmänna skadeståndet oftast någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor.

Läs mer: Konflikten på ABB löst

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Påpekade brister – fick sparken

Långa arbetspass och många patienter. Det var vardagen för personalen på en tandläkarklinik i Stockholm. När en av tandsköterskorna skrev ett brev till ledningen och begärde åtta timmars arbetsdag blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad 19 februari 2025, kl 06:01
tandsköterska med dentalutrustning
En tandsköterska avskedades sedan hon och några kollegor påpekat att de jobbade för långa arbetspass. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren, en klinik i Stockholm. Foto: Colourbox

Ledningen för tandläkarkliniken krävde att personalen skulle arbeta långa pass och ta emot fler patienter än vad som är vanligt i branschen. I november förra året skrev en grupp anställda ett brev till arbetsgivaren där de begärde att de inte skulle behöva jobba mer än åtta timmar per dag och få tillgång till uppdaterad utrustning. Brevet föll inte i god jord. Kort därpå blev en av brevskrivarna – en tandsköterska och Unionenmedlem – avskedad.

Unionen: "Har inte agerat för att skada bolaget"

Unionen anser att det saknas grund för att avsluta anställningen och har nu stämt kliniken i Stockholm för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan påpekar förbundet att kvinnan alltid skött sitt arbete på ett korrekt sätt och inte på något vis agerat i syfte att skada bolaget. 
Unionen bekräftar att tandsköterskan har varit med i en sms-grupp tillsammans med andra kollegor men förnekar att hon därigenom skulle ha spridit bilder eller information som inneburit brott mot tystnadsplikten eller patientsekretessen, vilket arbetsgivaren hävdat under tidigare förhandlingar med facket.

Unionen kräver 190 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och att avskedandet ogiltigförklaras.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivarens juridiska ombud för en kommentar.