Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mbl - så funkar lagen

När viktigare förändringar är på gång måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Att inte göra det kan bli dyrt.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Enligt medbestämmandelagen, mbl, ska viktigare förändringar (som större investeringar och besparingar) förhandlas med facket. Colourbox

Vad är mbl?

Medbestämmandelagen, mbl, är en av arbetslivets viktigaste lagar. Den innehåller regler om när en arbetsgivare måste förhandla med anställda, definierar vad ett kollektivavtal är och vad som händer när det blir konflikt. I lagen står också att arbetstagare och arbetsgivare har föreningsrätt. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande.

När måste man förhandla?

Skyldigheten gäller vid viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Arbetsgivaren ska kalla till förhandlingen i god tid innan beslut. Om parterna inte kommer överens kan facket begära att frågan avgörs i en central förhandling. Skyldigheten att förhandla är begränsad om det saknas kollektivavtal. Men även då måste uppsägning på grund av arbetsbrist och verksamhetsövergång förhandlas.

Vad är en ”viktigare förändring”?

Frågor där arbetsgivaren bör räkna med att facket vill ha något att säga till om. Till exempel större investeringar, ändringar av lokalerna, chefstillsättningar, besparingar eller utvidgning av verksamheten. Även outsourcing, anlitande av entreprenörer, permitteringar och ändring av förmåner kan räknas dit.

Undantag vid akut läge

Om det finns synnerliga skäl för ett snabbt beslut får arbetsgivaren skjuta upp förhandlingen. Till exempel om säkerheten på arbetsplatsen är i fara eller vid en brådskande affärstransaktion.

Facket kan begära förhandling

Även ett fackförbund kan begära förhandling enligt mbl. Förutsättningen är att det finns kollektivavtal och att frågan gäller en av förbundets medlemmar.

Källa: Unionen, Medlingsinstitutet, lagen.nu

1 miljard i skadestånd på ABB

En miljard kronor. Så mycket krävde fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare för brott mot mbl. Anledningen var att företaget inte förhandlade försäljningen av en division inom koncernen. Parterna nådde så småningom en förlikning – skadeståndssumman är inte offentlig. Så höga krav är ovanliga. När Arbetsdomstolen dömer en arbetsgivare för brott mot mbl ligger det allmänna skadeståndet oftast någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor.

Läs mer: Konflikten på ABB löst

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet har installerat 15 kameror som, enligt Unionen, används för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Foto: Colourbox

Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa "för länge" – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som "häpnadsväckande". 

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.