Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Vad bör du tjäna som chef? Ny lönestatistik visar läget för chefslöner för din bransch och ålder – ett bra verktyg inför din kommande löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 24 mars 2022, kl 06:00
Person håller sina händer över staplar med mynt.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg på 65 130 kronor i månaden år 2021. Foto: Shutterstock

Medellönen för chefer som är medlemmar i Unionen har ökat med över 13 procent de senaste fem åren. Det visar statistik som Kollegas systertidning Chef & Karriär har tagit del av. I snitt tjänar chefer 53 990 kronor i månaden, men det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors löner.

Löneläget varierar också beroende på var i landet du bor, hur gammal du är och i vilken bransch du verkar. Enligt statistiken från Unionen låg medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom under 2021 på 65 130 kronor i månaden. Det är över 21 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Så mycket tjänar chefer:

Kvinnor: 49 490

Män: 56 620

Genomsnitt: 53 990

 

Chefers löneökning:  +13.5 % på fem år

2017: 47 550

2018: 48 890

2019: 50 770

2020: 51 920

2021: 53 990

 

Lönenivåer i olika branscher 2021

Bransch, medellön

IT & Telekom: 65 130

Media & Kommunikation: 59 444

Konsult & Finans: 58 366

Farmaci & Hälsa: 57 989

Industri & Teknik: 56 282

Energi & Miljö: 55 377

Bygg & Fastighet: 53 438

Handel: 52 146

Transport & Logistik: 48 823

Organisationer & Föreningar: 46 579

Service & Tjänster: 43 837

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20-24 år: 34 268

25-29 år: 39 626

30-34 år: 45 103

35-39 år: 50 980

40-44 år: 54 848

45-49 år: 57 420

50-54 år: 57 514

55-59 år: 57 169

60+ :  54 941

 

Medellön för chefer fördelat på Unionens regioner

Högst snitt har medellönerna för chefer i Stockholm på 59 573 kronor och lägst i Norrbotten med 44 986 kronor.

Region, medellön

Stockholm: 59 573

Göteborg: 56 534

Sydväst: 54 272

Östra Sörmland/Gotland: 52 123

Småland: 50 942

Uppland: 50 416

Mälardalen: 50 314

SjuHall: 49 890

Öst: 49 634

Gävleborg: 49 558

Sydost: 49 557

Bergslagen: 49 506

Skaraborg/Väst: 49 057

Värmland: 48 484

Västerbotten: 47 612

Dalarna: 47 538

Mellannorrland: 45 040

Norrbotten: 44 986

 

 

Källa: Unionens lönestatistik för 2021 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid