Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Vad bör du tjäna som chef? Ny lönestatistik visar läget för chefslöner för din bransch och ålder – ett bra verktyg inför din kommande löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 24 mars 2022, kl 06:00
Person håller sina händer över staplar med mynt.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg på 65 130 kronor i månaden år 2021. Foto: Shutterstock

Medellönen för chefer som är medlemmar i Unionen har ökat med över 13 procent de senaste fem åren. Det visar statistik som Kollegas systertidning Chef & Karriär har tagit del av. I snitt tjänar chefer 53 990 kronor i månaden, men det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors löner.

Löneläget varierar också beroende på var i landet du bor, hur gammal du är och i vilken bransch du verkar. Enligt statistiken från Unionen låg medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom under 2021 på 65 130 kronor i månaden. Det är över 21 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Så mycket tjänar chefer:

Kvinnor: 49 490

Män: 56 620

Genomsnitt: 53 990

 

Chefers löneökning:  +13.5 % på fem år

2017: 47 550

2018: 48 890

2019: 50 770

2020: 51 920

2021: 53 990

 

Lönenivåer i olika branscher 2021

Bransch, medellön

IT & Telekom: 65 130

Media & Kommunikation: 59 444

Konsult & Finans: 58 366

Farmaci & Hälsa: 57 989

Industri & Teknik: 56 282

Energi & Miljö: 55 377

Bygg & Fastighet: 53 438

Handel: 52 146

Transport & Logistik: 48 823

Organisationer & Föreningar: 46 579

Service & Tjänster: 43 837

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20-24 år: 34 268

25-29 år: 39 626

30-34 år: 45 103

35-39 år: 50 980

40-44 år: 54 848

45-49 år: 57 420

50-54 år: 57 514

55-59 år: 57 169

60+ :  54 941

 

Medellön för chefer fördelat på Unionens regioner

Högst snitt har medellönerna för chefer i Stockholm på 59 573 kronor och lägst i Norrbotten med 44 986 kronor.

Region, medellön

Stockholm: 59 573

Göteborg: 56 534

Sydväst: 54 272

Östra Sörmland/Gotland: 52 123

Småland: 50 942

Uppland: 50 416

Mälardalen: 50 314

SjuHall: 49 890

Öst: 49 634

Gävleborg: 49 558

Sydost: 49 557

Bergslagen: 49 506

Skaraborg/Väst: 49 057

Värmland: 48 484

Västerbotten: 47 612

Dalarna: 47 538

Mellannorrland: 45 040

Norrbotten: 44 986

 

 

Källa: Unionens lönestatistik för 2021 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Lön

Många vill se lönen i jobbannonsen

Att tvinga företag att ange löneintervall i platsannonser kan minska löneskillnaden mellan män och kvinnor, enligt EU. Och idén har stöd, särskilt bland kvinnor.
David Österberg Publicerad 30 januari 2023, kl 06:00
Illustration i gult och blått på två tecknade kvinnor på varsin sida om en stapel med mynt. Kvinnan till vänster tittar i en tubkikare efter ett guldmynt och kvinnan till höger tittar efter guldmynt i sin mobiltelefon.
Ett syfte med att lönen anges i annonsen 'r att minska lönediskrimineringen mellan kvinnor och män. Illustration: Colourbox.

Män tjänar i genomsnitt bättre än kvinnor. Så ser det ut både i Sverige och i resten av EU. Därför har EU-kommissionen föreslagit ett direktiv om  lönetransparens.

Enligt förslaget ska arbetsgivare tvingas ange vad företaget har för löneintervall eller ingångslön för personer som söker jobb. Anställda ska få ta del av lönestrukturen på företaget och stora företag ska göra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

Enligt en undersökning* som jobbsökarsajten Jobbland har gjort skulle fler söka ett jobb om lönen nämndes redan i annonsen. Kvinnor var mer positiva än män till den typen av lönetransparens – nära två av tre ville se lönen direkt i annonsen jämfört med knappt hälften av männen. En tredjedel av de svarande uppgav dessutom att det är svårt eller ganska svårt att ange lönekrav.

Fördel att veta mest i förhandling

Ulf Giege.

Ett av syftena med lönetransparens är att stärka arbetstagarnas – och särskilt kvinnornas – ställning i en förhandlingssituation. Ulf Giege är lärare i förhandlingsteknik och förhandlingens psykologi och tror att förslaget delvis skulle kunna få den effekten.

– I en förhandlingssituation är det en fördel att ha ett informationsövertag. I en löneförhandling har arbetsgivarna ett övertag genom att de har koll på hur lönerna ser ut på företaget. Med det här direktivet skulle det övertaget minska något, säger han.

Ulf Gieges tips inför en förhandling är att skaffa sig så mycket information som möjligt. Även utan direktivet finns till exempel möjligheten att kolla löner med sitt fackförbund eller diskutera saken med kontakter och kompisar.

Han tycker också att man så långt som möjligt ska undvika att lägga det första budet.

– Arbetsgivaren har en smärtgräns och den vill man gärna ha reda på. Ställ frågor av typen: ”Hur värderar ni det jag ska göra?” och försök få arbetsgivaren att lägga första budet.

Bra att känna till lönespannet

Enligt EU-direktivet ska arbetsgivare tvingas ange ingångslön eller löneintervall. Det kan vara en fördel när det är det dags för lönekravet.– Om man känner till lönespannet är det bättre att lägga sig i den övre delen. Men man ska göra det på ett trevligt och argumenterande sätt. Man kan till exempel säga: ”Så som jag bedömer tjänsten och utifrån det jag kan tillföra arbetsplatsen tycker jag att den här lönen skulle vara rimlig.” Dessutom är det viktigt att man själv tror på det budet man lägger.

"Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön"

 

Ulf Giege säger att många gör misstaget att undervärdera ingångslönens betydelse för inkomsten resten av livet.

 

– Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön. Har man en tusenlapp mindre i månaden under 35 års arbetsliv blir det väldigt mycket pengar man går miste om.

Ett syfte med direktivet är att minska lönegapet mellan män och kvinnor. Är kvinnor sämre på att förhandla än män?

– Jag har haft tusentals deltagare på mina kurser genom åren och min uppfattning är att män och kvinnor är lika bra på att förhandla. Hur man klarar sig i en löneförhandling beror nog mer på ens personlighet. Men jag har ingen forskning som styrker det.

Kvinnor begärde lägre lön 

I en avhandling från Lunds universitet undersöktes hur kvinnor och män löneförhandlar. Hundra studenter fick genomföra en fingerad löneförhandling. Hälften fick veta att testet gick ut på att se hur bra de var på att förhandla. I den gruppen begärde kvinnorna betydligt lägre lön.

Förklaringen, enligt avhandlingen, är att vi agerar enligt stereotypa föreställningar (förenklade bilder av hur en grupp är). Stereotypen om kvinnor är att de i en förhandling är mer eftergivna jämfört med självhävdande män.

Om kvinnor blir medvetna om att det finns en stereotyp om att de är dåliga på förhandlingar kan det hjälpa dem.

– Då kan de bestämma sig för att sikta ordentligt över medellönen och därigenom undvika att begära för låg lön, skrev forskaren Una Gustafsson i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen lade fram förslaget om lönetransparens i mars 2021 och förhandlingarna om det pågår fortfarande.

Förslaget har fått kraftig kritik

Direktivet har mötts av kraftig kritik från arbetsgivarhåll. Organisationen Svenskt Näringsliv anser till exempel att det skulle slå sönder den svenska modellen (där fack och arbetsgivare sätter löner genom förhandlingar).

Fackförbunden är mer positiva och tycker att det är bra att verktygen för att åtgärda lönediskriminering stärks. Både arbetar- respektive tjänstemannaorganisationerna LO och PTK anser dock att en del av förslagen utgör ett hot mot den svenska modellen. Organisationerna vill därför att Sverige ska få göra avvikelser från direktivet genom kollektivavtal.

* Jobblands undersökning gjordes genom att drygt tusen personer fick svara på en enkät på deras sajt.

EU:s förslag i korthet

* Medlemsstaterna ska ta fram ”objektiva kriterier” som ska göra det lättare för företag och anställda att avgöra hur hög lönen för ett visst arbete ska vara.

* Det ska bli lättare att stämma arbetsgivare för lönediskriminering genom att privatpersoner slipper betala arbetsgivarens rättegångskostnader vid förlust.

* Arbetsgivare ska frivilligt ange ingångslön eller löneintervall för den som söker jobb på företaget. Det blir förbjudet att fråga någon vad hen tjänade på sitt förra jobb.

* Företag med fler än 250 anställda ska genomföra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

* Varje land ska införa sanktioner i form av exempelvis straffavgifter för arbetsgivare som diskriminerar.

Lön

Så höjer du en låg ingångslön

Anita Täpp Publicerad 25 januari 2023, kl 06:00
Så höjer du en låg ingångslön
Tre staplar med svenska mynt i olika höjd. Lägst till vänster, näst högst i mitten och högst stapel mynt till höger.
Så höjer du en låg ingångslön