Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Läs böcker - och bli en bättre chef

Visioner, motgång och makt. Inom världslitteraturen finns klassiska teman som kan synliggöra dina styrkor och svagheter. Skönlitteratur kan utveckla ditt ledarskap.
Publicerad 24 maj 2024, kl 06:06
Chef läser böcker i skön fåtölj.
Läs böcker och utvecklas som ledare. Att ta sig tid att läsa kan gör att man kan få nya perspektiv på saker i ens vardag - och på jobbet. Foto: Colourbox.

Vad har Strindberg, Shakespeare och Dostojevskij att göra med ledarskap och förändringsarbete? En hel del.

Det menar Mattias Fyhr som utvecklar chefer genom att korsa ledskapsteorier med humanistisk kunskap.

Med hjälp av skönlitteratur och filosofi vässar han ledare till förbättrad självkännedom, kreativitet och kommunikation.

– Humanioran är lite för bra och stimulerande för att bara häcka på högskolorna. I synnerhet som näringsliv och organisationer törstar efter kunskap som stämmer med dagens krav på ledare, säger Mattias Fyhr som driver företaget Origo Consulting.

Ledarskap i praktiken: Klassiker ger insikter

Enligt Mattias Fyhr är skönlitteratur en effektiv väg för att driva de förändringar som ständigt efterfrågas i moderna företag och organisationer. Ett arbete som många gånger misslyckas.

– Anledningen till att förändringsarbetet kör fast är oftast bristande kunskap i att förstå och kommunicera med människor. Att läsa skönlitteratur är en väg att begripa och reflektera över egna och andras beteenden, behov och drivkrafter. Litteraturen triggar både känslan och tanken, på ett märkligt och inspirerande sätt.

Genom att djupdyka i världslitteraturens klassiker – exempelvis Machiavellis Fursten, Shakespeares Julius Caesar och Strindbergs Hemsöborna – kan ledarskapsfrågor som visioner, styrning, mångfald, motgång och makt göras konkreta.

– Att diskutera böckerna gör att man får en chans till nya perspektiv, att skärpa tanken och att dessutom få syn på sina styrkor och svagheter som ledare, säger Mattias Fyhr.

Skönlitteraturens lektioner för ledare

Med avstamp i de skönlitterära texterna väcks frågor kopplade till det egna ledarskapet: Vad driver mig? Varför vill jag vara chef? Vad kännetecknar ett gott förändringsarbete? Hur ser jag på mina medarbetare? Vilka är mina strategier för att kommunicera? Hur kan jag utveckla mig?

I många andra länder, som USA, Storbritannien och Frankrike, är goda kunskaper i humaniora självklart för ledare. Däremot har samma bildningstradition saknats i Sverige. Men nu tycks något börja hända. I dag har exempelvis Handelshögskolan i Stockholm infört bokcirklar på schemat. Syftet är att göra studenterna – som ju är framtidens makthavare – mer analytiska, kreativa och bättre på kritiskt tänkande.

Mattias Fyhr framhåller att bildning inte handlar om att kunna svänga sig med referenser.

– Det innebär i stället att öppna sig för nya kunskaper om mänskligt tänkande och agerande. Förutom att bredda referensramarna har jag märkt att bildning dessutom stärker självförtroendet och gör oss lite mer rakryggade.

Text: Gertrud Dahlberg. 

11 LÄSTIPS SOM UTVECKLAR LEDARE

Mathias Fyhr, som utvecklar chefer med hjälp av litteratur, har några favoritböcker.

Makt och drivkrafter: Fursten av Niccolò Machiavelli.

Förändringsarbete: Livläkarens besök av P.O. Enquist.

Kommunikation och retorik: Julius Caesar av William Shakespeare.

Kvinnligt respektive manligt ledarskap: Kronprinsessan av Hanne-Vibeke Holst.

Balans i livet: Tio tankar om tid av Bodil Jönsson.

Plikt, ansvar och lojalitet: Mörkrets hjärta av Joseph Conrad.

Ledarskap i motgång: Kung Oidipus av Sofokles.

Självkännedom: Brott och straff av Fjodor Dostojevskij.

Gruppdynamik: Flugornas herre av William Golding.

Motivation, stimulans och effektivitet: Främlingen av Albert Camus.

Kommunikation: Röda rummet av August Strindberg.

CHEF, VARFÖR LÄSER DU?

Patric Pettersson

PATRIC PETERSSON,

security director, Volvo i Göteborg.

– Det gör mig klokare och mer lyhörd. Som ledare har jag lärt mig mycket av de stora sagorna, där det onda och goda inte alltid är självklart. Det är element som påminner om den knepiga verkligheten. Ur Machiavellis Fursten kan jag dra paralleller till att styra människor med antingen morot eller piska. Piskad personal blir inte öppen för förändring, omhändertagna medarbetare blir kreativa.

Tinni Ernsjöö Rappe

TINNI ERNSJÖÖ RAPPE,

director, Art Initiative and Literary Agenda, Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är ett sätt att uppleva världen ur en annan människas perspektiv. Det vidgar empatin, ökar reflektionsförmågan och väcker existentiella frågor som i förlängningen kan skapa trygghet inför tillvarons komplexitet. Och det är något chefer behöver.

– Vi erbjuder våra studenter att delta i en bokcirkel där de under ett år läser och diskuterar sju aktuella skönlitterära verk.

Anders Johansson

ANDERS JOHANSSON,

business implementation officer, Husqvarna Construction. 

– Det ökar förmågan att hålla fokus. Att berätta historier är en kraftfull metod för att involvera människor, och det har blivit ett sätt för mig att uppnå mina mål. Jag ledde nyligen en workshop om något så torrt som kravhantering. Genom att beskriva det med hjälp av en privat anekdot tror jag att jag lyckades levandegöra något som annars ingen skulle ha lagt på minnet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.