Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Bakgrundskontroller har ökat – med 8 000 procent

Kraven på bakgrundskontroller vid anställningar skjuter i höjden och utdragen ur belastningsregistret ökar kraftigt. Många kontroller är alldeles för omfattande, anser Unionen.
David Österberg Publicerad 16 februari 2026, kl 06:01
Person som skriver på en laptop med digitala profiler och checklistor ovanpå skärmen, symbol för bakgrundskontroller vid rekrytering.
Utdrag ur belastningsregistret blir allt vanligare i samband med rekryteringar. Unionen anser att många arbetsgivare går för långt i sina bakgrundskontroller. Shutterstock

Allt fler företag väljer att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem, visar Kollegas granskning. Ofta handlar kollen om tidigare brottslighet.

Exempelvis har antalet gånger som ordet ”bakgrundskontroll” nämns i jobbannonser på Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken ökat med drygt 8 000 procent de senaste tio åren (se faktaruta).

Susanna Kjällström

– Det är helt absurt. I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen. 

Ett annat exempel är den kraftiga ökningen av antalet utdrag ur polisens belastningsregister begärda av privatpersoner.

Där har det skett en total ökning på 75 procent 2015–2025. Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som är tvungna att göra det då de sökt jobb på exempelvis skolor och andra verksamheter för barn.

Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl. Förra året begärdes 358 000 sådana utdrag – en ökning med 35 procent sedan 2015. 

Även facket märker av trenden.

– Vi ser en markant ökning av frågor till Unionen om bakgrundskontroller på senare år. Ganska snabbt har de blivit en del av vardagen, både vid rekryteringar och under pågående anställningar, trots att man inte har en anställning som kräver säkerhetsprövning, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Bakgrundskontroller kan stänga ute människor från arbetsmarknaden

Företag som bedriver känslig verksamhet måste säkerhetspröva sin personal. Då kontrolleras bland annat tidigare brottslighet. Kravet kan exempelvis gälla företag inom försvarsindustrin eller telekom.

För företag som inte bedriver säkerhetskänslig verksamhet finns inte samma skyldighet. Trots det väljer allt fler att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem. Bakgrundskontrollerna innefattar ofta tidigare brottslighet.

– De flesta tycker nog att det är rimligt att man vid en rekrytering verifierar identitet och utbildning. Problemet är när bakgrundskontroller också börjar innefatta lagöverträdelser utan att man kan motivera varför. Människor får svårt att försörja sig, oavsett vad de är dömda för och oavsett vad de ska jobba med.

Kan du förstå att arbetsgivare inte vill anställa någon som har begått ett brott?

– Det är oerhört svårt att bedöma betydelsen av att någon har blivit dömd för ett brott. Risken för att en person som exempelvis dömts för ringa narkotikabrott i 20-årsåldern kommer att göra sig skyldig till det brottet igen i 40-årsåldern är väldigt liten.

Unionen kräver tydligare regler för bakgrundskontroller

Enligt Unionen är det förbjudet för en arbetsgivare att hantera uppgifter om att någon har begått brott. Att de använder sig av andra företag som gör kontrollerna åt dem (se faktaruta), spelar ingen roll, enligt Susanna Kjällström.

– Bakgrundsföretagen gör sökningen och skickar sedan grönt, gult eller rött ljus till arbetsgivaren. Därmed hävdar de att arbetsgivaren inte har behandlat uppgifter om brott. Vi är beredda att pröva om det är lagligt att göra så, men problemet är att medlemmar inte vågar låta oss driva en rättsprocess.

Rättsläget är oklart och just nu pågår en statlig utredning om bakgrundskontroller (se faktaruta). Syftet är att ta fram tydliga regler för hur kontrollerna ska gå till och hindra brottslighet inom offentliga och privata verksamheter. Förslaget ska samtidigt skydda den personliga integriteten.

Även EU-domstolen prövar om det är förenligt med dataskyddsförordningen GDPR att publicera personuppgifter om brott (se nästa uppslag). Besked väntas under de närmaste månaderna.

Fackförbundet Unionen hoppas på tuffare lagstiftning i Sverige.

– Det behövs klarare riktlinjer kring hur man ska vikta en arbetsgivares intresse för en kontrollåtgärd mot den kontrollerades intresse av att slippa. Vi vill också ha bättre förutsättningar att som facklig organisation företräda någon utan att den personen ska behöva fronta med sitt namn.

I samhällsdebatten ligger fokus på gängkriminalitet snarare än integritet. Arbetar ni i motvind?

– De gängkriminella är alldeles för många. Men det är absurt att Sveriges arbetstagare målas upp som potentiella säkerhetsrisker och som en risk mot arbetsgivarnas verksamhet. Som fackförbund måste vi bidra till att vi som samhälle tar ett djupt andetag och frågar oss vad som är rimligt. Man ska inte behöva skylta med hela sitt liv för att få ett jobb eller få behålla ett jobb.

Så mycket har utdragen ur belastningsregistret ökat

  • Alla som har fått ett straff för ett brott är med i polisens belastningsregister. Även för mindre brott som fortkörning. Över 1,5 miljon svenskar finns med i registret.
  • Registret är hemligt, men vissa myndigheter har rätt att ta del av det. Man kan också begära ut uppgifter om sig själv.
  • År 2015 gjordes 751 000 utdrag ur belastningsregistret av privatpersoner. Förra året var siffran uppe i 1 318 000 utdrag.
  • Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som sökt jobb där det är ett krav, som skolor och förskolor. Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl, till exempel för att en arbetsgivare velat eller krävt det.
  • 2015 gjordes 265 000 sådana utdrag. 2025 var den siffran 358 000. En ökning med 35 procent. 

Tydlig trend i platsannonser 

  • År 2015 publicerades drygt 613 000 platsannonser på Platsbanken. 279 av dem innehöll ordet ”bakgrundskontroll”. Under förra årets tre första kvartal publicerades drygt 443 000 annonser. Nästan 23 500 av dem innehöll ordet. En ökning med drygt 8000 procent.
  • När ordet bakgrundskontroll förekommer i platsannonser betyder det att arbetsgivaren antingen kommer att genomföra en kontroll eller att det kan bli aktuellt.