Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.