Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.