Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.