Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Småbarnsmamman Eva Fridh, 46, är arbetslös, funktionsnedsatt och praktiserar på kontor för att få aktivitetsstöd. Trots lång arbetslivserfarenhet är det svårt att få jobb. Hon tror det beror på diskriminering.
– Jag går runt med en klump i magen för att min ekonomi är på gränsen, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Funktionsnedsatta småbarnsmamman Eva Fridh har två högskoleexamina och har haft många olika yrken. Men det är extremt svårt att få ett jobb i dag. "Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig", säger hon. Foto: Per Groth

Unionenmedlemmen Eva Fridh från Västerås har två universitetsexamina och har jobbat många år som journalist, kommunikatör, lärare, lektör och ombudsman. Det har gått bra tidigare trots att hon är nästan blind. Men de senaste åren har det varit extremt trögt att få jobb. 

Eva Fridh
Eva Fridh. Foto: Per Groth

– Indirekt sållas jag bort ofta. En grav synnedsättning gör att jag inte kan söka alla jobb, som de som kräver b-körkort till exempel. 

”Hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag”

Hon har känt sig diskriminerad. Under en intervju frågade arbetsgivaren om hon ens gått i skolan. 

– Jag fick fler frågor om min funktionsnedsättning än min kompetens, säger Eva Fridh. 

Hon skriver aldrig ut att hon har en synnedsättning i sina jobbansökningar. 

– Om det inte är en merit, som i vissa funkisprojekt. 

Hon kommer till en intervju ibland. 

– Men hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag tror jag, säger hon. 

Eva Fridh tror fördomar och slimmade arbetsplatser gör att vissa grupper står utan jobb. Många skriver att de vill ha mångfald i annonser men lever inte upp till det i praktiken tycker hon. 

Eva Fridh är kritisk till hur rekryteringssystem och digitala tester påverkar funktionsnedsattas möjligheter. 

– Jag ramlar bort på grund av rekryteringssidor, säger hon.

Eva Fridh är synskadad och söker jobb. Just nu arbetstränar hon på ett kontor där verksamheten är anpassad för henne. Men framtiden är oviss. Foto: Per Groth

Digitala rekryteringssystem gör det svårt för Eva med synnedsättning

Tidigare fick hon teknisk hjälp att skicka sina brev och cv:n av de på Arbetsförmedlingen. 

– Nu ska du själv fylla i olika formulär på hemsidor som inte är tillgänglighetsanpassade. Jag får be bekanta om hjälp. 

Hon tycker arbetsgivare har allt att vinna på att anställa fler som henne. Förutom bred kompetens har hon möjlighet att få både lönebidrag och stöd med tekniska verktyg. 

Vilka jobb söker du?

– Allt, journalist, kommunikatör, administratör, lärare, handläggare, till och med telefonsäljare - trots att jag har två akademiska examina. 

Om nya a-kassan: ”Fruktansvärt frustrerad”

I höstas trädde regeringens nya regler för a-kassan i kraft. Nu sänkts a-kassan stegvis och det finns risk att Eva Fridhs 300 dagar tar slut. 

– Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig att få jobb. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när man hör regering och arbetsmarknadsminister säga att nu ska vi sätta press på er här. Jag söker allt jag kan, säger hon. 

Från 39 000 till 12 000 i månaden – så förändrades ekonomin

Just nu deltar Eva Fridh i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare tjänade hon 39 000 kronor. Nu får hon 12 000 kronor efter skatt av Försäkringskassan för att praktisera på Synskadades riksförbunds kontor i Västerås på 75 procent. Hon jobbar intressepolitiskt, planerar studiecirklar och sköter medlemsvård. 

– Mitt behov av ett lugnare tempo på jobbet har ökat efter att jag blev utbränd 2023. Nu kan jag ta rast när jag behöver. Vi har flextid och förståelse för att jag inte kan skumläsa snabbt på webben. 

Vad händer framöver?

– Jag hoppas på anställning. Annars får jag fortsätta söka jobb. Jag har inget csn kvar. Hade jag inte haft en heltidsanställd sambo hade det varit ännu tuffare nu. 

Eva vill frysa a-kassedagar för personer med funktionsnedsättning

Eva Fridh tycker de som har funktionsnedsättning borde få frysa sina a-kassedagar när de är på en praktik på aktivitetsstöd via Försäkringskassan. Hon varnar också för risken att oseriösa arbetsgivare tar in praktikanter för att praktisera med aktivitetsstöd och sedan inte anställer någon. 

Många med lätt funktionsnedsättning kan arbeta, men inte alltid heltid, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men får en person rätt till sjukersättning för nedsatt arbetsförmåga på till exempel 25-50 procent av Försäkringskassan blir det i praktiken än svårare att söka ett jobb. 

– Jag kan söka heltidsjobb och säga: Jag kan bara jobba 75 procent. Men vem skulle vilja anställa mig, frågar sig Eva Fridh.

Så diskrimineras arbetssökande med funktionsnedsättning – DO:s rapport i korthet

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Nekades intervju på grund av ålder – får ersättning

En 60-årig kvinna sökte jobb som marknadsansvarig. Företaget svarade att de sökte någon som befann sig ”där hon var 1994”. Nu får hon 50 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 26 oktober 2026, kl 06:00
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.