Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.