Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

1 av 10 rädd att ersättas av AI

En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens. Det avslöjar en ny undersökning som också visar att man är betydligt mer bekymrad över det ekonomiska läget i mellersta delarna av landet än i norra Sverige.
Johanna Rovira Publicerad
En mobiltelefon med ChatGPT öppet och en skärm i bakgrunden med olika AI-svar på dem.
En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens, visar en undersökning. Men i norra Sverige är framtidstron större. Foto: Richard Drew/AP.
Veronica Rörsgård, vd, Lernia.
Veronica Rörsgård. Foto: Thron Ullberg.

Artificiell intelligens, AI, kan förvisso ses som en möjlighet på arbetsmarknaden men många upplever det som ett hot mot det egna jobbet. Enligt en undersökning från utbildningsföretaget Lernia oroar sig tionde anställd över att bli av med jobbet på grund av AI och 20 procent anser sig inte vara attraktiva på arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens. 

Jag kan inte svara på om oron är befogad. Studier tyder på att vissa jobb försvinner medan andra tillkommer och att de flesta jobb kommer att påverkas i någon mån, men att man måste vara villig att fortbilda sig, säger Veronica Rörsgård, vd för Lernia. 

Vill kompetensutveckla med AI

Undersökningen visar att närmare var tredje som svarat utgår från att de behöver kompetensutveckla sig för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen.

Det är tydligt att det finns en växande medvetenhet om AI och det är spännande att så många är villiga att förstärka sin kompetens, säger Veronica Rörsgård.

Rädslan att bli ersatt av AI ses dock inte som det största hotet mot den egna möjligheten att behålla jobbet. Det ekonomiska läget uppfattas som ett större bekymmer och oroar var femte av de 5000 personer som svarat på undersökningen.

Stora skillnader i landet

Men oron skiftar geografiskt. I Gävleborg ter sig framtiden mest dyster. En knapp fjärdedel av de tillfrågade där tror på att arbetsmarknaden kommer att gå åt rätt håll där de bor. I Norrbotten, däremot, siar tre av fyra om en ljusnande framtid där de kommer att kunna försörja sig på arbete. 

Även invånarna i Västerbotten är tämligen optimistiska – 64 procent förutspår att det kommer att finnas jobb i deras hemlän framöver. I resten av Sverige är det mer än varannan som har en mörkare bild av framtidens arbetsmarknad. 

  • Norrbotten                         73 %
  • Västerbotten                       64 %
  • Stockholm                          49 %
  • Blekinge                              49 %
  • Halland                              47 %
  • Uppsala                              47 %
  • Västra Götaland                 45 %
  • Västmanland                      45 % 
  • Örebro                                45 %
  • Värmland                           44 %
  • Jönköping                           43 %
  • Skåne                                  42 %
  • Västernorrland                   42 %
  • Kronoberg                          41 %
  • Östergötland                      39 %
  • Södermanland                    39 %
  • Dalarna                               38 % 
  • Kalmar                                38 %
  • Gävleborg                           23 %

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.