Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

1 av 10 rädd att ersättas av AI

En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens. Det avslöjar en ny undersökning som också visar att man är betydligt mer bekymrad över det ekonomiska läget i mellersta delarna av landet än i norra Sverige.
Johanna Rovira Publicerad
En mobiltelefon med ChatGPT öppet och en skärm i bakgrunden med olika AI-svar på dem.
En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens, visar en undersökning. Men i norra Sverige är framtidstron större. Foto: Richard Drew/AP.
Veronica Rörsgård, vd, Lernia.
Veronica Rörsgård. Foto: Thron Ullberg.

Artificiell intelligens, AI, kan förvisso ses som en möjlighet på arbetsmarknaden men många upplever det som ett hot mot det egna jobbet. Enligt en undersökning från utbildningsföretaget Lernia oroar sig tionde anställd över att bli av med jobbet på grund av AI och 20 procent anser sig inte vara attraktiva på arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens. 

Jag kan inte svara på om oron är befogad. Studier tyder på att vissa jobb försvinner medan andra tillkommer och att de flesta jobb kommer att påverkas i någon mån, men att man måste vara villig att fortbilda sig, säger Veronica Rörsgård, vd för Lernia. 

Vill kompetensutveckla med AI

Undersökningen visar att närmare var tredje som svarat utgår från att de behöver kompetensutveckla sig för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen.

Det är tydligt att det finns en växande medvetenhet om AI och det är spännande att så många är villiga att förstärka sin kompetens, säger Veronica Rörsgård.

Rädslan att bli ersatt av AI ses dock inte som det största hotet mot den egna möjligheten att behålla jobbet. Det ekonomiska läget uppfattas som ett större bekymmer och oroar var femte av de 5000 personer som svarat på undersökningen.

Stora skillnader i landet

Men oron skiftar geografiskt. I Gävleborg ter sig framtiden mest dyster. En knapp fjärdedel av de tillfrågade där tror på att arbetsmarknaden kommer att gå åt rätt håll där de bor. I Norrbotten, däremot, siar tre av fyra om en ljusnande framtid där de kommer att kunna försörja sig på arbete. 

Även invånarna i Västerbotten är tämligen optimistiska – 64 procent förutspår att det kommer att finnas jobb i deras hemlän framöver. I resten av Sverige är det mer än varannan som har en mörkare bild av framtidens arbetsmarknad. 

  • Norrbotten                         73 %
  • Västerbotten                       64 %
  • Stockholm                          49 %
  • Blekinge                              49 %
  • Halland                              47 %
  • Uppsala                              47 %
  • Västra Götaland                 45 %
  • Västmanland                      45 % 
  • Örebro                                45 %
  • Värmland                           44 %
  • Jönköping                           43 %
  • Skåne                                  42 %
  • Västernorrland                   42 %
  • Kronoberg                          41 %
  • Östergötland                      39 %
  • Södermanland                    39 %
  • Dalarna                               38 % 
  • Kalmar                                38 %
  • Gävleborg                           23 %

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.