Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
1 av 10 rädd att ersättas av AI
En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens. Det avslöjar en ny undersökning som också visar att man är betydligt mer bekymrad över det ekonomiska läget i mellersta delarna av landet än i norra Sverige.
Artificiell intelligens, AI, kan förvisso ses som en möjlighet på arbetsmarknaden men många upplever det som ett hot mot det egna jobbet. Enligt en undersökning från utbildningsföretaget Lernia oroar sig tionde anställd över att bli av med jobbet på grund av AI och 20 procent anser sig inte vara attraktiva på arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens.
– Jag kan inte svara på om oron är befogad. Studier tyder på att vissa jobb försvinner medan andra tillkommer och att de flesta jobb kommer att påverkas i någon mån, men att man måste vara villig att fortbilda sig, säger Veronica Rörsgård, vd för Lernia.
Vill kompetensutveckla med AI
Undersökningen visar att närmare var tredje som svarat utgår från att de behöver kompetensutveckla sig för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen.
– Det är tydligt att det finns en växande medvetenhet om AI och det är spännande att så många är villiga att förstärka sin kompetens, säger Veronica Rörsgård.
Rädslan att bli ersatt av AI ses dock inte som det största hotet mot den egna möjligheten att behålla jobbet. Det ekonomiska läget uppfattas som ett större bekymmer och oroar var femte av de 5000 personer som svarat på undersökningen.
Stora skillnader i landet
Men oron skiftar geografiskt. I Gävleborg ter sig framtiden mest dyster. En knapp fjärdedel av de tillfrågade där tror på att arbetsmarknaden kommer att gå åt rätt håll där de bor. I Norrbotten, däremot, siar tre av fyra om en ljusnande framtid där de kommer att kunna försörja sig på arbete.
Även invånarna i Västerbotten är tämligen optimistiska – 64 procent förutspår att det kommer att finnas jobb i deras hemlän framöver. I resten av Sverige är det mer än varannan som har en mörkare bild av framtidens arbetsmarknad.
- Norrbotten 73 %
- Västerbotten 64 %
- Stockholm 49 %
- Blekinge 49 %
- Halland 47 %
- Uppsala 47 %
- Västra Götaland 45 %
- Västmanland 45 %
- Örebro 45 %
- Värmland 44 %
- Jönköping 43 %
- Skåne 42 %
- Västernorrland 42 %
- Kronoberg 41 %
- Östergötland 39 %
- Södermanland 39 %
- Dalarna 38 %
- Kalmar 38 %
- Gävleborg 23 %
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
