Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag ersätter personal med AI

Spelföretaget Mindark säger upp nära hälften av sina anställda. Företaget ska istället satsa på att investera i artificiell intelligens, AI.
Publicerad
En man spelar PC-spel med en stor dator på bordet. Fotograferad bakifrån, sitter i en stol.
Göteborgsbaserade spelföretaget Mindark meddelar att de ersätter 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens, AI. Foto: Colourbox.

Bland Sveriges närmare 800 dataspelsföretag har Göteborgsbaserade Mindark utmärkt sig som en studio som gått sin egen väg. Strax före sommaren i år befästes det ytterligare när företaget meddelade att de skulle ersätta 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens.

– Jag blev chockad, säger Andreas W Yngvesson, som lär ut bandesign på spelutbildningen The Game Assembly i Stockholm. Det lät som ett konstigt beslut. AI är ett nytt och hett buzzword. Men att dyka in med huvudet före i det för att slippa betala en drös anställda ser säkert bra ut för aktieägare.

I första hand är det grafiker och ”världsbyggare” (bandesigners) som påverkas när Mindark ställer om och fokuserar på ”utveckling av AI-genererade virtuella världar”, enligt ett pressmeddelande.

– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger Andreas W Yngvesson.

En av dem som har drabbats av uppsägningarna är bandesignern Hugo Borg.

– Det är tråkigt. Alla mina kollegor är extremt duktiga och trevliga. Med tanke på hur ekonomin ser ut just nu och att vi fick beskedet precis innan semestern gjorde att det blev extra tungt, säger han.
 

AI tidseffektivt för teamen

Kollega har försökt nå Mindarks vd, Henrik Nel Jerkrot, men utan resultat. I det brev som han skickade ut till företagets aktieägare den 15 augusti går det dock att läsa följande sammanfattning:

”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt. Denna pågående omställning har inte varit utan utmaningar, inklusive det tuffa men nödvändiga beslutet att skiljas från en del av våra medarbetare. Omställningen har också fördelen att möjliggöra Mindarks styrelsebeslut om att återuppta utdelningar till aktieägare i framtiden.”

För spelutvecklare är artificiell intelligens inget främmande. De har länge använt sig av tekniken för att skapa fiender som beter sig trovärdigt eller svårighetsgrader som anpassar sig efter spelarens förmåga. Men att använda så kallad generativ artificiell intelligens, eller maskininlärning, för att ersätta personal är ovanligare.

– Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv kan man se på generativ AI som ett verktyg för produktivitetshöjning. Företagen kan välja att använda möjligheten på olika sätt. Till exempel kan de höja ambitionerna och göra mer med samma resurser, eller så kan de utföra samma arbete till en lägre kostnad, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Beslutet möts av kritik

Även om beslutet att ersätta delar av personalstyrkan med AI-verktyg har mötts av kritik så har allt skett enligt konstens alla regler, säger Björn Norberg, ombudsman från Unionen som har skött förhandlingen på Mindark.

– De har gjort sin hemläxa och gjort allt rätt och riktigt i enlighet med arbetslagar. Det är jättesvårt att argumentera mot när det handlar om arbetsbrist av ekonomiska skäl. Aktieägaren kräver att få utdelning annars kommer de inte investera, säger Björn Norberg och tillägger att den nya tekniken komplicerar ärendet:

– På nåt sätt måste vi som förbund och organisation förhålla oss till det här. Om våra medlemmar blir av med jobben för att AI ta över, vad gör vi då?

För kreatörer är AI tveeggat svärd som kan antingen underlätta ditt jobb eller ta det ifrån dig. Samtidigt som Mindark satte igång sin AI-omställning fortsatte den utdragna strejken bland manusförfattare i Hollywood. Utanför de stora film- och streamingföretagens kontor hade demonstranter samlats med plakat där de hade skrivit protester som ”AI has no soul” och ”Human writers only”.
 

Lämnar inte spelindustrin

För Hugo Borg har det abstrakta AI-hotet blivit en konkret verklighet. Trots det är han inte beredd att lämna spelindustrin bakom sig.

– Det kommer att vara en osäker tid för alla som vill arbeta inom branschen framöver, men bara för det tycker jag inte att man ska välja bort en karriär inom spelutveckling. Det är en otroligt rolig bransch att jobba inom, säger han.

Andra kollegor på Mindark är inte lika övertygade:

– Liksom många andra på Mindark har jag velat göra tv-spel ända sedan jag var liten. Nu är jag inte längre säker på det, säger bandesignern Jessica Nalbach.

Text: Jimmy Håkansson.

Mindark

Grundades: 1999 i Göteborg.

Vd: Henrik Nel Jerkrot.

Verksamhet: Specialiserar sig på massiva onlinespel – internetbaserade spel med tusentals samtidiga spelare.

Släppte 2003 onlinespelet Entropia Universe, ett storskaligt rymdspel där spelarna kan besöka sex olika planeter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.