Hoppa till huvudinnehåll
Lön

AI skapar större löneskillnader

Artificiell intelligens (AI) kommer förmodligen inte leda till lägre löner eller färre jobb. Däremot kommer lönegapet att öka när många yrken ersätts av robotar och algoritmer.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Hög lön är en viktig faktor för att jobba hårt och teknisk utveckling kommer från folk som jobbar mycket hårt", säger nationalekonomen Georg Graetz. Shutterstock

När forskare ska sia om hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut kan de dra vissa lärdomar från den ekonomiska forskningen. Nationalekonomen Georg Graetz drar i en litteraturöversikt från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) slutsatsen att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.

– Den teknologiska utvecklingen ökar produktionen och gör oss alla rikare. Vi kan konsumera mer vilket leder till nya typer av jobb, så har det i alla fall varit historiskt, säger Georg Graetz, vid Uppsala universitet.

De lågavlönade servicejobben blir fler, men det kommer också att behövas mer kvalificerad arbetskraft, där färdigheter som intelligens, analytisk förmåga, social kompetens och kommunikationsförmåga, för att ta några exempel, kommer att efterfrågas.

Många traditionella mellanskiktsjobb, där arbetsuppgifterna inte är så kvalificerade, riskerar dock att ryka och ersättas med robotar och algoritmer.

– Vi har redan sett till exempel yrken som maskinskriverska och teleoperatör försvinna. Det är svårt att peka ut vilka yrken som försvinner härnäst men förmodligen repetitiva produktionsyrken som kräver erfarenhet och precisionsförmåga.

Men forskare kan också ha fel i sina spådomar, konstaterar Georg Graetz.

– Föraryrken har man i tio år sagt ska försvinna på grund av självkörande bilar, men tack vare ökad e-handel har behovet av yrkesförare snarare ökat. Det är svårt att veta hur länge det varar.

Georg Graetz menar att det inte finns några skäl att anta att lönerna skulle minska på grund av automatiseringen. Däremot kan lönegapet mellan hög- och låginkomsttagare öka. Fast inte lika mycket som det gjort i andra länder där efterfrågan på högutbildade lett till att lönerna stigit för dem som är attraktiva för arbetsgivarna.

– Löneskillnaderna i Sverige är fortfarande små jämförelsevis. Det tycks finnas konsensus att skillnaderna inte ska vara så stora. Fackförbunden och kollektivavtalen har nog en viss roll i detta, även om andra länder som till exempel Frankrike och Tyskland också har fack och ändå har större löneskillnader.

Det finns både för- och nackdelar med mindre löneklyftor menar Georg Graetz. Han föredrar till exempel den svenska modellen framför USA, där låg- och lägre medelinkomsttagare under de senaste decennierna inte fått ta del av den ekonomiska tillväxten.

– Nackdelen är att hög lön är en viktig faktor för att jobba hårt och teknisk utveckling kommer från folk som jobbar mycket hårt. Det gör att folk kanske inte anstränger sig lika mycket som de kan. Det förekommer också att kompetent folk flyttar utomlands där deras ansträngningar lönar sig bättre.

– Det är bra att det finns alternativ, men om hela världen följde den svenska modellen skulle den tekniska utvecklingen kanske inte vara så snabb som den är, säger Georg Graetz.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 14 maj 2025, kl 06:00
Chefslönerna har ökat 19 procent de senaste fem åren, enligt statistik från Unionen. Har du koll på hur mycket chefer tjänar i din bransch? Foto: Colourbox

Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort. 
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.

Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
 

Branscher 2024

IT & Telekom: 73 984

Farmaci & Hälsa: 68 256

Konsult & Finans: 66 909

Media & Kommunikation: 65 197

Industri & Teknik: 63 117

Energi & Miljö: 62 596

Bygg & Fastighet: 59 908

Handel: 59 747

Transport & Logistik: 56 501

Organisationer & Föreningar: 52 577

Service & Tjänster: 49 710

 

Ålder

20–24: 36 866

25-29: 44 421

30-34: 52 453

35-39:  58 315

40-44: 62 818

45-49: 65 463

50-54: 66 177

55-59: 64 969

60- : 62 355

 

Region:

Stockholm: 69 064

Göteborg: 63 928

Sydväst: 62 307

Småland: 57 405

Uppland: 56 882

Östra Sörmland/Gotland: 56 798

SjuHall: 56 752

Mälardalen: 56 208

Öst: 56 034

Bergslagen: 55 961

Värmland: 55 149

Sydost: 55 039

Skaraborg/Väst: 54 557

Västerbotten: 53 872

Gävleborg: 53 859

Dalarna: 52 793

Norrbotten: 51 764

Mellannorrland: 51 135

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.