Hoppa till huvudinnehåll
Lön

AI skapar större löneskillnader

Artificiell intelligens (AI) kommer förmodligen inte leda till lägre löner eller färre jobb. Däremot kommer lönegapet att öka när många yrken ersätts av robotar och algoritmer.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2020, kl 14:25
Shutterstock
"Hög lön är en viktig faktor för att jobba hårt och teknisk utveckling kommer från folk som jobbar mycket hårt", säger nationalekonomen Georg Graetz. Shutterstock

När forskare ska sia om hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut kan de dra vissa lärdomar från den ekonomiska forskningen. Nationalekonomen Georg Graetz drar i en litteraturöversikt från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) slutsatsen att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.

– Den teknologiska utvecklingen ökar produktionen och gör oss alla rikare. Vi kan konsumera mer vilket leder till nya typer av jobb, så har det i alla fall varit historiskt, säger Georg Graetz, vid Uppsala universitet.

De lågavlönade servicejobben blir fler, men det kommer också att behövas mer kvalificerad arbetskraft, där färdigheter som intelligens, analytisk förmåga, social kompetens och kommunikationsförmåga, för att ta några exempel, kommer att efterfrågas.

Många traditionella mellanskiktsjobb, där arbetsuppgifterna inte är så kvalificerade, riskerar dock att ryka och ersättas med robotar och algoritmer.

– Vi har redan sett till exempel yrken som maskinskriverska och teleoperatör försvinna. Det är svårt att peka ut vilka yrken som försvinner härnäst men förmodligen repetitiva produktionsyrken som kräver erfarenhet och precisionsförmåga.

Men forskare kan också ha fel i sina spådomar, konstaterar Georg Graetz.

– Föraryrken har man i tio år sagt ska försvinna på grund av självkörande bilar, men tack vare ökad e-handel har behovet av yrkesförare snarare ökat. Det är svårt att veta hur länge det varar.

Georg Graetz menar att det inte finns några skäl att anta att lönerna skulle minska på grund av automatiseringen. Däremot kan lönegapet mellan hög- och låginkomsttagare öka. Fast inte lika mycket som det gjort i andra länder där efterfrågan på högutbildade lett till att lönerna stigit för dem som är attraktiva för arbetsgivarna.

– Löneskillnaderna i Sverige är fortfarande små jämförelsevis. Det tycks finnas konsensus att skillnaderna inte ska vara så stora. Fackförbunden och kollektivavtalen har nog en viss roll i detta, även om andra länder som till exempel Frankrike och Tyskland också har fack och ändå har större löneskillnader.

Det finns både för- och nackdelar med mindre löneklyftor menar Georg Graetz. Han föredrar till exempel den svenska modellen framför USA, där låg- och lägre medelinkomsttagare under de senaste decennierna inte fått ta del av den ekonomiska tillväxten.

– Nackdelen är att hög lön är en viktig faktor för att jobba hårt och teknisk utveckling kommer från folk som jobbar mycket hårt. Det gör att folk kanske inte anstränger sig lika mycket som de kan. Det förekommer också att kompetent folk flyttar utomlands där deras ansträngningar lönar sig bättre.

– Det är bra att det finns alternativ, men om hela världen följde den svenska modellen skulle den tekniska utvecklingen kanske inte vara så snabb som den är, säger Georg Graetz.

Lön

Chef - kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 30 augusti 2023, kl 13:14
Till vänster en hög med mynt, till höger en skylt med ordet Lönesamtal.
Var du bor, vilken bransch du jobbar i och vilket kön du har - allt detta påverkar hur din lön blir. Men har du rätt belopp i lönekuvertet? Foto: Adam Wrafter/TT/Colourbox.

Bransch, kön och bostadsort. Det är faktorer som påverkar löneläget – i synnerhet för landets chefer. Så ser det också ut i den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 67 581 kronor i månaden. Det är över 22 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer. Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna de senaste åren, i snitt har lönerna ökat med över 14,5 procent under perioden 2018 till 2022.

Lönenivåer i olika branscher 2022

Bransch, medellön

IT & Telekom: 67 581

Farmaci & Hälsa: 61 043

Konsult & Finans: 60 789

Media & Kommunikation: 60 515

Industri & Teknik: 57 380

Energi & Miljö: 56 844

Bygg & Fastighet: 54 778

Handel: 54 271

Transport & Logistik: 50 503

Organisationer & Föreningar: 47 924

Service & Tjänster: 45 481

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20–24: 36 034

25-29: 40 735

30-34: 47 556

35-39: 53 200

40-44: 56 765

45-49: 59 176

50-54: 59 672

55-59: 58 867

60- : 56 826

 

Lönenivåer region:

Högst medellönen i Stockholm 62 117 kr. Lägst i Norrbotten 46 874 kr.

Region, medellön

Stockholm: 62 117

Göteborg: 58 637

Sydväst: 55 794

Östra Sörmland/Gotland: 53 668

Bergslagen: 52 854

Uppland: 52 733

Småland: 52 104

Mälardalen: 51 728

Öst: 51 470

SjuHall: 51 441

Sydost: 50 713

Skaraborg/Väst: 50 599

Gävleborg: 50 359

Värmland: 50 107

Dalarna: 49 346

Västerbotten: 49 251

Mellannorrland: 47 304

Norrbotten: 46 874

Källa: Unionen. Lönestatistik för 2022 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.