Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

AI skakar om hela arbetsmarknaden

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka alla våra jobb, alla befattningar. Ingen på svensk arbetsmarknad slipper undan, förutspår experterna.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild där två kvinnor springer ett sprintlopp mot en robot. Roboten ser ut att vinna.
AI kommer att få stora konsekvenser för arbetsmarknaden.
– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.
Foto: Colourbox.

Allt motstånd är meningslöst.

Det är inte längre bara ett ödesmättat citat från kollektivet Borg. Det är kontentan i svaren från experter som satt sig in i hur artificiell intelligens kommer att påverka våra jobb.  

 Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Hon nämner HR-området, kundtjänst och kreativa näringar som marknadsföring. Cheferna slipper inte undan, tvärtom.

AI som chef

Ann-Therese Enarsson. Foto: Ola Hedin.

– En förkrossande majoritet ville ha en AI som chef. Den största anledningen var lönesamtalet. Med en AI-chef skulle man bli rättvist bedömd, säger hon och refererar till en amerikansk opinionsundersökning om att ersätta chefen med AI, tillgänglig dygnet runt, året om.

 Vi gjorde en egen undersökning som visade att anställda i Sverige inte heller är negativa till idén. Chefens roll kommer att förändras mest och är enklast att ta bort.

Patrick Couch, affärsutvecklare och AI-expert på Silo AI, bekräftar hennes framtidsvision om arbetsmarknaden och konstaterar att tidigare automatiseringar främst har handlat om fysiska jobb – den här gången påverkas kunskapsjobben.

 Det är absolut ingen överdrift eller skrämselpropaganda att AI kommer att påverka alla jobb och tjänstemännen kommer att hamna i mycket större blåsväder. Det är oundvikligt.

AI-motståndare riskerar halka efter

Patrik Couch. Foto: Futurion.

Vissa kommer att försöka sätta sig emot det oundvikliga och de riskerar inte att komma med i matchen, menar Patrick Couch och efterlyser en nationell strategi, en AI-agenda.

 Rädsla och naivitet är en olycklig kombination. Vi behöver se till att folk blir utbildade så ingen blir exkluderad. Samhället behöver säkra upp så att alla har möjlighet att följa med utvecklingen och både arbetsgivare och fack behöver samtala om möjligheterna och riskerna.

En av de största riskerna, menar Patrick Couch, är att kommersiella intressen styr utvecklingen – det finns stora pengar att tjäna på att släppa AI lös innan den är redo och flera exempel på hur illa det kan gå när man rullar ut något ofärdigt för snabbt. Microsofts chatbot Tay, som inom ett dygn drogs tillbaka för att den oövervakad utvecklats till en misogyn rasist som skrev stötande inlägg på Twitter, är ett exempel. Trafikolyckor med ofärdiga självkörande bilar ett annat.

Motstånd från Musk med fler

Det är därför lite ironiskt att just Elon Musk, som bland annat äger biltillverkaren Tesla, gör gemensam sak med de AI-forskare som trots allt gör motstånd mot det oundvikliga och som skrivit ett öppet brev (på forskningsorganisationen Future of Life Institutes hemsida) om att omgående pausa utvecklingen av AI som är mer kraftfull än Chat GPT (se faktaruta) i sex månader.  

”Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive de meningsfulla? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss?” skriver forskarna och menar att oreglerad utveckling av AI kan vara ett hot mot mänskligheten och samhället.

AI viktig fråga för facket

Ulrika Hektor. Foto: Susanne Kronholm.

Ulrika Hektor, forsknings- och utvecklingschef på Afa försäkring, slår fast att arbetsuppgifter försvinner, förändras samt att det tillkommer nya och att det är viktigt att nogsamt följa den utvecklingen. Afa har i år delat ut 38 miljoner kronor för forskning om de arbetsmiljöeffekter som uppstår i och med att AI förändrar arbetsmarknaden och arbetsplatser.

– Det finns mycket forskning om AI, men det saknas delar i den forskningen som till exempel handlar om hur det är att ha en robot som kollega, vad som händer när människor ska samarbeta med AI och hur arbetsmiljön påverkas. Det här är en viktig fråga för både fack och arbetsgivare och det finns ett allmänt sug från parterna om mer kunskap utifrån det perspektivet, säger Ulrika Hektor.

Gammal i gamet med nytt jobb

Pelle Stridh, AI-tränare och AI-arkitekt på Softronic, har samarbetat med chatbotar länge. Han började redan 2015 när ett företag räknat ut att de kunde spara tusentals arbetstimmar och stora summor på att träna en chatbot att hjälpa medarbetarna som glömt sina lösenord. I dag utbildar han andra till att bli AI-tränare åt smarta chatbotar som bygger på neurala nätverk och kan tränas i att själv dra slutsatser.

 En AI-tränares jobb består i att träna chatboten förstå vad folk vill ha hjälp med, deras avsikt. Vi tränar den i att förstå 15 olika sätt att ställa en fråga på och i att hitta mönster.

Det krävs ingen som helst datakompetens för att bli AI-tränare, men det är bra om man kan verksamheten och är någorlunda språkligt bevandrad. Pelle Stridh menar att det är ett kardinalfel att tro att en chatbot kan bli fullärd och fortsätta ensam. AI-tränaren behövs för att ta stickprov och ha koll på konversationen kontinuerligt.

 Det dyker alltid upp fler frågor som chatboten inte är tränad på att förstå och kan svara på. På något sätt måste chatbotten vidareutbildas. Utan en AI-tränare på plats har man pajat varumärket och fått sämre service än tidigare, säger Pelle Stridh.

AI avslöjade bombritningar

Utan kontroll kan det gå som med den tidigare nämnda chatboten Tay. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av Chat GPT. Amerikanska forskare lurade tidigt chatboten att avslöja hur man bygger en smutsig bomb. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, varnar för att Chat GPT och dess AI-gelikar kan bidra till ökad cyberbrottslighet.

Dessutom fabulerar Chat GPT friskt och levererar ibland helt häpnadsväckande uppgifter – fenomenet kallas hallucination. På frågan; ”Vad är tidningen Kollega?” svarar Chat GPT till exempel att det är en medlemstidning för fackförbundet Vision. När frågan omformulerad ställdes igen, blev svaret att Kollega styrs av Kommunal.

Att Kollega skulle vara Unionens tidning är inget alternativ.

Allt motstånd är meningslöst.

Ordlista

Robot: Programmerbara maskiner har funnits inom industrin länge och utför arbeten som farliga eller monotona.  Ordet kommer från tjeckiskans robota som betyder träl.

Chat GPT: En chatbot med generativ AI som kan skriva helt egna texter i olika genre, men också är bra på att dra en rövare när den inte kan svaret på en fråga. Den lanserades i november av det amerikanska forskningsbolaget Open AI och beskrivs som revolutionerande.

Chatbot: En textrobot, ett datorprogram som kan interagera med människor genom text. Alla chatbotar är inte AI-baserade och intelligenta. Ordet är en hopslagning av chatt och robot.

Generativ AI: En form av självlärande artificiell intelligens som använder befintlig data för att generera ny data.

Neurala nätverk: Anses vara den mest avancerade typen av maskininlärningsalgoritmer, efterliknar hur en mänsklig hjärna fungerar. Kräver som regel mer data, som kan hantera mer komplex information och tränas att själv dra slutsatser.

Borgkollektivet: En maskinintelligens som utgör ett hot mot mänskligheten i science fiction-serien Star Trek.

7 områden där jobb försvinner/förändras på grund av AI:

1. Administration. Datainmatning och andra administrativa uppgifter som kräver manuell inmatning av information. Kan innebära att administrativa assistenter och dataskrivare ersätts av teknologi.

2. Kundtjänst via telefon eller mejl. Genom att använda chatbots eller virtuella assistenter kan företag hantera stora volymer av kundförfrågningar mer effektivt.

3. Sjukvården. AI-teknologi kan användas för att analysera medicinsk information och hjälpa till att ställa diagnoser. Kan leda till färre jobb för diagnostiska tekniker och radiologer.

4. Banktjänster. AI-teknologi kan användas för att automatisera banktransaktioner och för att analysera finansiella data. Kan innebära att traditionella banktjänster som banktjänstemän och kassörer kan ersättas av teknologi.

5. Transport och logistik: Självkörande fordon och autonoma system kan ta över en stor del av de rutinmässiga uppgifterna som tidigare utfördes av människor inom transport och logistik.

6. Juridiska tjänster: AI-teknologi kan användas för att analysera rättsliga dokument och hjälpa till att förbereda rättsliga strategier. Detta kan innebära att traditionella juridiska jobb som juridiska handläggare och advokater kan förändras eller minska.

7. Marknadsföring och reklam: AI kan användas för att analysera kunddata och för att skapa mer riktade marknadsföringskampanjen.

Källor: Arbetsliv, Linkedin, Uppsala universitet, Dagens infrastruktur, Danske Bank, Lunds universitet, Computer Sweden, Karolinska Institutet, Unionen.

och 7 nya jobb i AI:s kölvatten (enligt Chat GPT):

1.Dataanalytiker: Med mängder av data som genereras inom olika företag behöver man experter som kan tolka och analysera data för att optimera beslut och strategier.

2. AI-ingenjör: Utvecklar och implementerar AI-teknik för att skapa effektiva AI-system.

3. Chatbot-utvecklare. Skapar och underhåller intelligenta system för kundservice och interaktion med kunder.

4. Maskininlärningsspecialist: Designar och utvecklar algoritmer och modeller som gör att systemet kan lära sig och förbättra sig självt.

5. AI-tränare:  AI-system kräver träningsdata för att fungera korrekt. AI-tränare arbetar med att identifiera och samla in relevanta data och skapar dataset för att träna och testa AI-system.

6. AI-projektledare: Leder utvecklingen av AI-system och ser till att projekten följer tidplanen och budgeten.

7. AI-strateg: Hjälper företag att utveckla en övergripande strategi för hur man kan använda AI för att förbättra sina verksamheter och tjäna mer pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds