Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

AI skakar om hela arbetsmarknaden

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka alla våra jobb, alla befattningar. Ingen på svensk arbetsmarknad slipper undan, förutspår experterna.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild där två kvinnor springer ett sprintlopp mot en robot. Roboten ser ut att vinna.
AI kommer att få stora konsekvenser för arbetsmarknaden.
– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.
Foto: Colourbox.

Allt motstånd är meningslöst.

Det är inte längre bara ett ödesmättat citat från kollektivet Borg. Det är kontentan i svaren från experter som satt sig in i hur artificiell intelligens kommer att påverka våra jobb.  

 Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Hon nämner HR-området, kundtjänst och kreativa näringar som marknadsföring. Cheferna slipper inte undan, tvärtom.

AI som chef

Ann-Therese Enarsson. Foto: Ola Hedin.

– En förkrossande majoritet ville ha en AI som chef. Den största anledningen var lönesamtalet. Med en AI-chef skulle man bli rättvist bedömd, säger hon och refererar till en amerikansk opinionsundersökning om att ersätta chefen med AI, tillgänglig dygnet runt, året om.

 Vi gjorde en egen undersökning som visade att anställda i Sverige inte heller är negativa till idén. Chefens roll kommer att förändras mest och är enklast att ta bort.

Patrick Couch, affärsutvecklare och AI-expert på Silo AI, bekräftar hennes framtidsvision om arbetsmarknaden och konstaterar att tidigare automatiseringar främst har handlat om fysiska jobb – den här gången påverkas kunskapsjobben.

 Det är absolut ingen överdrift eller skrämselpropaganda att AI kommer att påverka alla jobb och tjänstemännen kommer att hamna i mycket större blåsväder. Det är oundvikligt.

AI-motståndare riskerar halka efter

Patrik Couch. Foto: Futurion.

Vissa kommer att försöka sätta sig emot det oundvikliga och de riskerar inte att komma med i matchen, menar Patrick Couch och efterlyser en nationell strategi, en AI-agenda.

 Rädsla och naivitet är en olycklig kombination. Vi behöver se till att folk blir utbildade så ingen blir exkluderad. Samhället behöver säkra upp så att alla har möjlighet att följa med utvecklingen och både arbetsgivare och fack behöver samtala om möjligheterna och riskerna.

En av de största riskerna, menar Patrick Couch, är att kommersiella intressen styr utvecklingen – det finns stora pengar att tjäna på att släppa AI lös innan den är redo och flera exempel på hur illa det kan gå när man rullar ut något ofärdigt för snabbt. Microsofts chatbot Tay, som inom ett dygn drogs tillbaka för att den oövervakad utvecklats till en misogyn rasist som skrev stötande inlägg på Twitter, är ett exempel. Trafikolyckor med ofärdiga självkörande bilar ett annat.

Motstånd från Musk med fler

Det är därför lite ironiskt att just Elon Musk, som bland annat äger biltillverkaren Tesla, gör gemensam sak med de AI-forskare som trots allt gör motstånd mot det oundvikliga och som skrivit ett öppet brev (på forskningsorganisationen Future of Life Institutes hemsida) om att omgående pausa utvecklingen av AI som är mer kraftfull än Chat GPT (se faktaruta) i sex månader.  

”Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive de meningsfulla? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss?” skriver forskarna och menar att oreglerad utveckling av AI kan vara ett hot mot mänskligheten och samhället.

AI viktig fråga för facket

Ulrika Hektor. Foto: Susanne Kronholm.

Ulrika Hektor, forsknings- och utvecklingschef på Afa försäkring, slår fast att arbetsuppgifter försvinner, förändras samt att det tillkommer nya och att det är viktigt att nogsamt följa den utvecklingen. Afa har i år delat ut 38 miljoner kronor för forskning om de arbetsmiljöeffekter som uppstår i och med att AI förändrar arbetsmarknaden och arbetsplatser.

– Det finns mycket forskning om AI, men det saknas delar i den forskningen som till exempel handlar om hur det är att ha en robot som kollega, vad som händer när människor ska samarbeta med AI och hur arbetsmiljön påverkas. Det här är en viktig fråga för både fack och arbetsgivare och det finns ett allmänt sug från parterna om mer kunskap utifrån det perspektivet, säger Ulrika Hektor.

Gammal i gamet med nytt jobb

Pelle Stridh, AI-tränare och AI-arkitekt på Softronic, har samarbetat med chatbotar länge. Han började redan 2015 när ett företag räknat ut att de kunde spara tusentals arbetstimmar och stora summor på att träna en chatbot att hjälpa medarbetarna som glömt sina lösenord. I dag utbildar han andra till att bli AI-tränare åt smarta chatbotar som bygger på neurala nätverk och kan tränas i att själv dra slutsatser.

 En AI-tränares jobb består i att träna chatboten förstå vad folk vill ha hjälp med, deras avsikt. Vi tränar den i att förstå 15 olika sätt att ställa en fråga på och i att hitta mönster.

Det krävs ingen som helst datakompetens för att bli AI-tränare, men det är bra om man kan verksamheten och är någorlunda språkligt bevandrad. Pelle Stridh menar att det är ett kardinalfel att tro att en chatbot kan bli fullärd och fortsätta ensam. AI-tränaren behövs för att ta stickprov och ha koll på konversationen kontinuerligt.

 Det dyker alltid upp fler frågor som chatboten inte är tränad på att förstå och kan svara på. På något sätt måste chatbotten vidareutbildas. Utan en AI-tränare på plats har man pajat varumärket och fått sämre service än tidigare, säger Pelle Stridh.

AI avslöjade bombritningar

Utan kontroll kan det gå som med den tidigare nämnda chatboten Tay. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av Chat GPT. Amerikanska forskare lurade tidigt chatboten att avslöja hur man bygger en smutsig bomb. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, varnar för att Chat GPT och dess AI-gelikar kan bidra till ökad cyberbrottslighet.

Dessutom fabulerar Chat GPT friskt och levererar ibland helt häpnadsväckande uppgifter – fenomenet kallas hallucination. På frågan; ”Vad är tidningen Kollega?” svarar Chat GPT till exempel att det är en medlemstidning för fackförbundet Vision. När frågan omformulerad ställdes igen, blev svaret att Kollega styrs av Kommunal.

Att Kollega skulle vara Unionens tidning är inget alternativ.

Allt motstånd är meningslöst.

Ordlista

Robot: Programmerbara maskiner har funnits inom industrin länge och utför arbeten som farliga eller monotona.  Ordet kommer från tjeckiskans robota som betyder träl.

Chat GPT: En chatbot med generativ AI som kan skriva helt egna texter i olika genre, men också är bra på att dra en rövare när den inte kan svaret på en fråga. Den lanserades i november av det amerikanska forskningsbolaget Open AI och beskrivs som revolutionerande.

Chatbot: En textrobot, ett datorprogram som kan interagera med människor genom text. Alla chatbotar är inte AI-baserade och intelligenta. Ordet är en hopslagning av chatt och robot.

Generativ AI: En form av självlärande artificiell intelligens som använder befintlig data för att generera ny data.

Neurala nätverk: Anses vara den mest avancerade typen av maskininlärningsalgoritmer, efterliknar hur en mänsklig hjärna fungerar. Kräver som regel mer data, som kan hantera mer komplex information och tränas att själv dra slutsatser.

Borgkollektivet: En maskinintelligens som utgör ett hot mot mänskligheten i science fiction-serien Star Trek.

7 områden där jobb försvinner/förändras på grund av AI:

1. Administration. Datainmatning och andra administrativa uppgifter som kräver manuell inmatning av information. Kan innebära att administrativa assistenter och dataskrivare ersätts av teknologi.

2. Kundtjänst via telefon eller mejl. Genom att använda chatbots eller virtuella assistenter kan företag hantera stora volymer av kundförfrågningar mer effektivt.

3. Sjukvården. AI-teknologi kan användas för att analysera medicinsk information och hjälpa till att ställa diagnoser. Kan leda till färre jobb för diagnostiska tekniker och radiologer.

4. Banktjänster. AI-teknologi kan användas för att automatisera banktransaktioner och för att analysera finansiella data. Kan innebära att traditionella banktjänster som banktjänstemän och kassörer kan ersättas av teknologi.

5. Transport och logistik: Självkörande fordon och autonoma system kan ta över en stor del av de rutinmässiga uppgifterna som tidigare utfördes av människor inom transport och logistik.

6. Juridiska tjänster: AI-teknologi kan användas för att analysera rättsliga dokument och hjälpa till att förbereda rättsliga strategier. Detta kan innebära att traditionella juridiska jobb som juridiska handläggare och advokater kan förändras eller minska.

7. Marknadsföring och reklam: AI kan användas för att analysera kunddata och för att skapa mer riktade marknadsföringskampanjen.

Källor: Arbetsliv, Linkedin, Uppsala universitet, Dagens infrastruktur, Danske Bank, Lunds universitet, Computer Sweden, Karolinska Institutet, Unionen.

och 7 nya jobb i AI:s kölvatten (enligt Chat GPT):

1.Dataanalytiker: Med mängder av data som genereras inom olika företag behöver man experter som kan tolka och analysera data för att optimera beslut och strategier.

2. AI-ingenjör: Utvecklar och implementerar AI-teknik för att skapa effektiva AI-system.

3. Chatbot-utvecklare. Skapar och underhåller intelligenta system för kundservice och interaktion med kunder.

4. Maskininlärningsspecialist: Designar och utvecklar algoritmer och modeller som gör att systemet kan lära sig och förbättra sig självt.

5. AI-tränare:  AI-system kräver träningsdata för att fungera korrekt. AI-tränare arbetar med att identifiera och samla in relevanta data och skapar dataset för att träna och testa AI-system.

6. AI-projektledare: Leder utvecklingen av AI-system och ser till att projekten följer tidplanen och budgeten.

7. AI-strateg: Hjälper företag att utveckla en övergripande strategi för hur man kan använda AI för att förbättra sina verksamheter och tjäna mer pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.