Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

AI skakar om hela arbetsmarknaden

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka alla våra jobb, alla befattningar. Ingen på svensk arbetsmarknad slipper undan, förutspår experterna.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild där två kvinnor springer ett sprintlopp mot en robot. Roboten ser ut att vinna.
AI kommer att få stora konsekvenser för arbetsmarknaden.
– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.
Foto: Colourbox.

Allt motstånd är meningslöst.

Det är inte längre bara ett ödesmättat citat från kollektivet Borg. Det är kontentan i svaren från experter som satt sig in i hur artificiell intelligens kommer att påverka våra jobb.  

– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Hon nämner HR-området, kundtjänst och kreativa näringar som marknadsföring. Cheferna slipper inte undan, tvärtom.

AI som chef

Ann-Therese Enarsson. Foto: Ola Hedin.

– En förkrossande majoritet ville ha en AI som chef. Den största anledningen var lönesamtalet. Med en AI-chef skulle man bli rättvist bedömd, säger hon och refererar till en amerikansk opinionsundersökning om att ersätta chefen med AI, tillgänglig dygnet runt, året om.

– Vi gjorde en egen undersökning som visade att anställda i Sverige inte heller är negativa till idén. Chefens roll kommer att förändras mest och är enklast att ta bort.

Patrick Couch, affärsutvecklare och AI-expert på Silo AI, bekräftar hennes framtidsvision om arbetsmarknaden och konstaterar att tidigare automatiseringar främst har handlat om fysiska jobb – den här gången påverkas kunskapsjobben.

– Det är absolut ingen överdrift eller skrämselpropaganda att AI kommer att påverka alla jobb och tjänstemännen kommer att hamna i mycket större blåsväder. Det är oundvikligt.

AI-motståndare riskerar halka efter

Patrik Couch. Foto: Futurion.

Vissa kommer att försöka sätta sig emot det oundvikliga och de riskerar inte att komma med i matchen, menar Patrick Couch och efterlyser en nationell strategi, en AI-agenda.

– Rädsla och naivitet är en olycklig kombination. Vi behöver se till att folk blir utbildade så ingen blir exkluderad. Samhället behöver säkra upp så att alla har möjlighet att följa med utvecklingen och både arbetsgivare och fack behöver samtala om möjligheterna och riskerna.

En av de största riskerna, menar Patrick Couch, är att kommersiella intressen styr utvecklingen – det finns stora pengar att tjäna på att släppa AI lös innan den är redo och flera exempel på hur illa det kan gå när man rullar ut något ofärdigt för snabbt. Microsofts chatbot Tay, som inom ett dygn drogs tillbaka för att den oövervakad utvecklats till en misogyn rasist som skrev stötande inlägg på Twitter, är ett exempel. Trafikolyckor med ofärdiga självkörande bilar ett annat.

Motstånd från Musk med fler

Det är därför lite ironiskt att just Elon Musk, som bland annat äger biltillverkaren Tesla, gör gemensam sak med de AI-forskare som trots allt gör motstånd mot det oundvikliga och som skrivit ett öppet brev (på forskningsorganisationen Future of Life Institutes hemsida) om att omgående pausa utvecklingen av AI som är mer kraftfull än Chat GPT (se faktaruta) i sex månader.  

”Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive de meningsfulla? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss?” skriver forskarna och menar att oreglerad utveckling av AI kan vara ett hot mot mänskligheten och samhället.

AI viktig fråga för facket

Ulrika Hektor. Foto: Susanne Kronholm.

Ulrika Hektor, forsknings- och utvecklingschef på Afa försäkring, slår fast att arbetsuppgifter försvinner, förändras samt att det tillkommer nya och att det är viktigt att nogsamt följa den utvecklingen. Afa har i år delat ut 38 miljoner kronor för forskning om de arbetsmiljöeffekter som uppstår i och med att AI förändrar arbetsmarknaden och arbetsplatser.

– Det finns mycket forskning om AI, men det saknas delar i den forskningen som till exempel handlar om hur det är att ha en robot som kollega, vad som händer när människor ska samarbeta med AI och hur arbetsmiljön påverkas. Det här är en viktig fråga för både fack och arbetsgivare och det finns ett allmänt sug från parterna om mer kunskap utifrån det perspektivet, säger Ulrika Hektor.

Gammal i gamet med nytt jobb

Pelle Stridh, AI-tränare och AI-arkitekt på Softronic, har samarbetat med chatbotar länge. Han började redan 2015 när ett företag räknat ut att de kunde spara tusentals arbetstimmar och stora summor på att träna en chatbot att hjälpa medarbetarna som glömt sina lösenord. I dag utbildar han andra till att bli AI-tränare åt smarta chatbotar som bygger på neurala nätverk och kan tränas i att själv dra slutsatser.

– En AI-tränares jobb består i att träna chatboten förstå vad folk vill ha hjälp med, deras avsikt. Vi tränar den i att förstå 15 olika sätt att ställa en fråga på och i att hitta mönster.

Det krävs ingen som helst datakompetens för att bli AI-tränare, men det är bra om man kan verksamheten och är någorlunda språkligt bevandrad. Pelle Stridh menar att det är ett kardinalfel att tro att en chatbot kan bli fullärd och fortsätta ensam. AI-tränaren behövs för att ta stickprov och ha koll på konversationen kontinuerligt.

– Det dyker alltid upp fler frågor som chatboten inte är tränad på att förstå och kan svara på. På något sätt måste chatbotten vidareutbildas. Utan en AI-tränare på plats har man pajat varumärket och fått sämre service än tidigare, säger Pelle Stridh.

AI avslöjade bombritningar

Utan kontroll kan det gå som med den tidigare nämnda chatboten Tay. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av Chat GPT. Amerikanska forskare lurade tidigt chatboten att avslöja hur man bygger en smutsig bomb. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, varnar för att Chat GPT och dess AI-gelikar kan bidra till ökad cyberbrottslighet.

Dessutom fabulerar Chat GPT friskt och levererar ibland helt häpnadsväckande uppgifter – fenomenet kallas hallucination. På frågan; ”Vad är tidningen Kollega?” svarar Chat GPT till exempel att det är en medlemstidning för fackförbundet Vision. När frågan omformulerad ställdes igen, blev svaret att Kollega styrs av Kommunal.

Att Kollega skulle vara Unionens tidning är inget alternativ.

Allt motstånd är meningslöst.

Ordlista

Robot: Programmerbara maskiner har funnits inom industrin länge och utför arbeten som farliga eller monotona.  Ordet kommer från tjeckiskans robota som betyder träl.

Chat GPT: En chatbot med generativ AI som kan skriva helt egna texter i olika genre, men också är bra på att dra en rövare när den inte kan svaret på en fråga. Den lanserades i november av det amerikanska forskningsbolaget Open AI och beskrivs som revolutionerande.

Chatbot: En textrobot, ett datorprogram som kan interagera med människor genom text. Alla chatbotar är inte AI-baserade och intelligenta. Ordet är en hopslagning av chatt och robot.

Generativ AI: En form av självlärande artificiell intelligens som använder befintlig data för att generera ny data.

Neurala nätverk: Anses vara den mest avancerade typen av maskininlärningsalgoritmer, efterliknar hur en mänsklig hjärna fungerar. Kräver som regel mer data, som kan hantera mer komplex information och tränas att själv dra slutsatser.

Borgkollektivet: En maskinintelligens som utgör ett hot mot mänskligheten i science fiction-serien Star Trek.

7 områden där jobb försvinner/förändras på grund av AI:

1. Administration. Datainmatning och andra administrativa uppgifter som kräver manuell inmatning av information. Kan innebära att administrativa assistenter och dataskrivare ersätts av teknologi.

2. Kundtjänst via telefon eller mejl. Genom att använda chatbots eller virtuella assistenter kan företag hantera stora volymer av kundförfrågningar mer effektivt.

3. Sjukvården. AI-teknologi kan användas för att analysera medicinsk information och hjälpa till att ställa diagnoser. Kan leda till färre jobb för diagnostiska tekniker och radiologer.

4. Banktjänster. AI-teknologi kan användas för att automatisera banktransaktioner och för att analysera finansiella data. Kan innebära att traditionella banktjänster som banktjänstemän och kassörer kan ersättas av teknologi.

5. Transport och logistik: Självkörande fordon och autonoma system kan ta över en stor del av de rutinmässiga uppgifterna som tidigare utfördes av människor inom transport och logistik.

6. Juridiska tjänster: AI-teknologi kan användas för att analysera rättsliga dokument och hjälpa till att förbereda rättsliga strategier. Detta kan innebära att traditionella juridiska jobb som juridiska handläggare och advokater kan förändras eller minska.

7. Marknadsföring och reklam: AI kan användas för att analysera kunddata och för att skapa mer riktade marknadsföringskampanjen.

Källor: Arbetsliv, Linkedin, Uppsala universitet, Dagens infrastruktur, Danske Bank, Lunds universitet, Computer Sweden, Karolinska Institutet, Unionen.

och 7 nya jobb i AI:s kölvatten (enligt Chat GPT):

1.Dataanalytiker: Med mängder av data som genereras inom olika företag behöver man experter som kan tolka och analysera data för att optimera beslut och strategier.

2. AI-ingenjör: Utvecklar och implementerar AI-teknik för att skapa effektiva AI-system.

3. Chatbot-utvecklare. Skapar och underhåller intelligenta system för kundservice och interaktion med kunder.

4. Maskininlärningsspecialist: Designar och utvecklar algoritmer och modeller som gör att systemet kan lära sig och förbättra sig självt.

5. AI-tränare:  AI-system kräver träningsdata för att fungera korrekt. AI-tränare arbetar med att identifiera och samla in relevanta data och skapar dataset för att träna och testa AI-system.

6. AI-projektledare: Leder utvecklingen av AI-system och ser till att projekten följer tidplanen och budgeten.

7. AI-strateg: Hjälper företag att utveckla en övergripande strategi för hur man kan använda AI för att förbättra sina verksamheter och tjäna mer pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.

Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)