Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

AI skakar om hela arbetsmarknaden

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka alla våra jobb, alla befattningar. Ingen på svensk arbetsmarknad slipper undan, förutspår experterna.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild där två kvinnor springer ett sprintlopp mot en robot. Roboten ser ut att vinna.
AI kommer att få stora konsekvenser för arbetsmarknaden.
– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.
Foto: Colourbox.

Allt motstånd är meningslöst.

Det är inte längre bara ett ödesmättat citat från kollektivet Borg. Det är kontentan i svaren från experter som satt sig in i hur artificiell intelligens kommer att påverka våra jobb.  

 Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Hon nämner HR-området, kundtjänst och kreativa näringar som marknadsföring. Cheferna slipper inte undan, tvärtom.

AI som chef

Ann-Therese Enarsson. Foto: Ola Hedin.

– En förkrossande majoritet ville ha en AI som chef. Den största anledningen var lönesamtalet. Med en AI-chef skulle man bli rättvist bedömd, säger hon och refererar till en amerikansk opinionsundersökning om att ersätta chefen med AI, tillgänglig dygnet runt, året om.

 Vi gjorde en egen undersökning som visade att anställda i Sverige inte heller är negativa till idén. Chefens roll kommer att förändras mest och är enklast att ta bort.

Patrick Couch, affärsutvecklare och AI-expert på Silo AI, bekräftar hennes framtidsvision om arbetsmarknaden och konstaterar att tidigare automatiseringar främst har handlat om fysiska jobb – den här gången påverkas kunskapsjobben.

 Det är absolut ingen överdrift eller skrämselpropaganda att AI kommer att påverka alla jobb och tjänstemännen kommer att hamna i mycket större blåsväder. Det är oundvikligt.

AI-motståndare riskerar halka efter

Patrik Couch. Foto: Futurion.

Vissa kommer att försöka sätta sig emot det oundvikliga och de riskerar inte att komma med i matchen, menar Patrick Couch och efterlyser en nationell strategi, en AI-agenda.

 Rädsla och naivitet är en olycklig kombination. Vi behöver se till att folk blir utbildade så ingen blir exkluderad. Samhället behöver säkra upp så att alla har möjlighet att följa med utvecklingen och både arbetsgivare och fack behöver samtala om möjligheterna och riskerna.

En av de största riskerna, menar Patrick Couch, är att kommersiella intressen styr utvecklingen – det finns stora pengar att tjäna på att släppa AI lös innan den är redo och flera exempel på hur illa det kan gå när man rullar ut något ofärdigt för snabbt. Microsofts chatbot Tay, som inom ett dygn drogs tillbaka för att den oövervakad utvecklats till en misogyn rasist som skrev stötande inlägg på Twitter, är ett exempel. Trafikolyckor med ofärdiga självkörande bilar ett annat.

Motstånd från Musk med fler

Det är därför lite ironiskt att just Elon Musk, som bland annat äger biltillverkaren Tesla, gör gemensam sak med de AI-forskare som trots allt gör motstånd mot det oundvikliga och som skrivit ett öppet brev (på forskningsorganisationen Future of Life Institutes hemsida) om att omgående pausa utvecklingen av AI som är mer kraftfull än Chat GPT (se faktaruta) i sex månader.  

”Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive de meningsfulla? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss?” skriver forskarna och menar att oreglerad utveckling av AI kan vara ett hot mot mänskligheten och samhället.

AI viktig fråga för facket

Ulrika Hektor. Foto: Susanne Kronholm.

Ulrika Hektor, forsknings- och utvecklingschef på Afa försäkring, slår fast att arbetsuppgifter försvinner, förändras samt att det tillkommer nya och att det är viktigt att nogsamt följa den utvecklingen. Afa har i år delat ut 38 miljoner kronor för forskning om de arbetsmiljöeffekter som uppstår i och med att AI förändrar arbetsmarknaden och arbetsplatser.

– Det finns mycket forskning om AI, men det saknas delar i den forskningen som till exempel handlar om hur det är att ha en robot som kollega, vad som händer när människor ska samarbeta med AI och hur arbetsmiljön påverkas. Det här är en viktig fråga för både fack och arbetsgivare och det finns ett allmänt sug från parterna om mer kunskap utifrån det perspektivet, säger Ulrika Hektor.

Gammal i gamet med nytt jobb

Pelle Stridh, AI-tränare och AI-arkitekt på Softronic, har samarbetat med chatbotar länge. Han började redan 2015 när ett företag räknat ut att de kunde spara tusentals arbetstimmar och stora summor på att träna en chatbot att hjälpa medarbetarna som glömt sina lösenord. I dag utbildar han andra till att bli AI-tränare åt smarta chatbotar som bygger på neurala nätverk och kan tränas i att själv dra slutsatser.

 En AI-tränares jobb består i att träna chatboten förstå vad folk vill ha hjälp med, deras avsikt. Vi tränar den i att förstå 15 olika sätt att ställa en fråga på och i att hitta mönster.

Det krävs ingen som helst datakompetens för att bli AI-tränare, men det är bra om man kan verksamheten och är någorlunda språkligt bevandrad. Pelle Stridh menar att det är ett kardinalfel att tro att en chatbot kan bli fullärd och fortsätta ensam. AI-tränaren behövs för att ta stickprov och ha koll på konversationen kontinuerligt.

 Det dyker alltid upp fler frågor som chatboten inte är tränad på att förstå och kan svara på. På något sätt måste chatbotten vidareutbildas. Utan en AI-tränare på plats har man pajat varumärket och fått sämre service än tidigare, säger Pelle Stridh.

AI avslöjade bombritningar

Utan kontroll kan det gå som med den tidigare nämnda chatboten Tay. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av Chat GPT. Amerikanska forskare lurade tidigt chatboten att avslöja hur man bygger en smutsig bomb. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, varnar för att Chat GPT och dess AI-gelikar kan bidra till ökad cyberbrottslighet.

Dessutom fabulerar Chat GPT friskt och levererar ibland helt häpnadsväckande uppgifter – fenomenet kallas hallucination. På frågan; ”Vad är tidningen Kollega?” svarar Chat GPT till exempel att det är en medlemstidning för fackförbundet Vision. När frågan omformulerad ställdes igen, blev svaret att Kollega styrs av Kommunal.

Att Kollega skulle vara Unionens tidning är inget alternativ.

Allt motstånd är meningslöst.

Ordlista

Robot: Programmerbara maskiner har funnits inom industrin länge och utför arbeten som farliga eller monotona.  Ordet kommer från tjeckiskans robota som betyder träl.

Chat GPT: En chatbot med generativ AI som kan skriva helt egna texter i olika genre, men också är bra på att dra en rövare när den inte kan svaret på en fråga. Den lanserades i november av det amerikanska forskningsbolaget Open AI och beskrivs som revolutionerande.

Chatbot: En textrobot, ett datorprogram som kan interagera med människor genom text. Alla chatbotar är inte AI-baserade och intelligenta. Ordet är en hopslagning av chatt och robot.

Generativ AI: En form av självlärande artificiell intelligens som använder befintlig data för att generera ny data.

Neurala nätverk: Anses vara den mest avancerade typen av maskininlärningsalgoritmer, efterliknar hur en mänsklig hjärna fungerar. Kräver som regel mer data, som kan hantera mer komplex information och tränas att själv dra slutsatser.

Borgkollektivet: En maskinintelligens som utgör ett hot mot mänskligheten i science fiction-serien Star Trek.

7 områden där jobb försvinner/förändras på grund av AI:

1. Administration. Datainmatning och andra administrativa uppgifter som kräver manuell inmatning av information. Kan innebära att administrativa assistenter och dataskrivare ersätts av teknologi.

2. Kundtjänst via telefon eller mejl. Genom att använda chatbots eller virtuella assistenter kan företag hantera stora volymer av kundförfrågningar mer effektivt.

3. Sjukvården. AI-teknologi kan användas för att analysera medicinsk information och hjälpa till att ställa diagnoser. Kan leda till färre jobb för diagnostiska tekniker och radiologer.

4. Banktjänster. AI-teknologi kan användas för att automatisera banktransaktioner och för att analysera finansiella data. Kan innebära att traditionella banktjänster som banktjänstemän och kassörer kan ersättas av teknologi.

5. Transport och logistik: Självkörande fordon och autonoma system kan ta över en stor del av de rutinmässiga uppgifterna som tidigare utfördes av människor inom transport och logistik.

6. Juridiska tjänster: AI-teknologi kan användas för att analysera rättsliga dokument och hjälpa till att förbereda rättsliga strategier. Detta kan innebära att traditionella juridiska jobb som juridiska handläggare och advokater kan förändras eller minska.

7. Marknadsföring och reklam: AI kan användas för att analysera kunddata och för att skapa mer riktade marknadsföringskampanjen.

Källor: Arbetsliv, Linkedin, Uppsala universitet, Dagens infrastruktur, Danske Bank, Lunds universitet, Computer Sweden, Karolinska Institutet, Unionen.

och 7 nya jobb i AI:s kölvatten (enligt Chat GPT):

1.Dataanalytiker: Med mängder av data som genereras inom olika företag behöver man experter som kan tolka och analysera data för att optimera beslut och strategier.

2. AI-ingenjör: Utvecklar och implementerar AI-teknik för att skapa effektiva AI-system.

3. Chatbot-utvecklare. Skapar och underhåller intelligenta system för kundservice och interaktion med kunder.

4. Maskininlärningsspecialist: Designar och utvecklar algoritmer och modeller som gör att systemet kan lära sig och förbättra sig självt.

5. AI-tränare:  AI-system kräver träningsdata för att fungera korrekt. AI-tränare arbetar med att identifiera och samla in relevanta data och skapar dataset för att träna och testa AI-system.

6. AI-projektledare: Leder utvecklingen av AI-system och ser till att projekten följer tidplanen och budgeten.

7. AI-strateg: Hjälper företag att utveckla en övergripande strategi för hur man kan använda AI för att förbättra sina verksamheter och tjäna mer pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”