Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaoset: "Ovissheten stressar mig"

Tiotusentals personer väntar på besked från CSN. Christian Lilliehöök är en av dem som drabbats av handläggningskaoset på myndigheten.
– Den här fullständiga ovissheten gör mig nervös och stressad, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
Christian Lillihöök utomhus med sina två barn i en park.
Det höga söktrycket för omställningsstudiestöd och de långa handläggningstiderna hos CSN har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi, berättar Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

Just nu går tiotusentals personer och väntar på besked från CSN om de kommer beviljas omställningsstudiestöd för utbildningar som startar i höst. Det finns också många som ännu inte fått besked om de kommer att få pengar för utbildningar som de genomfört under våren och som alltså snart är avklarade.
Kollega har tidigare berättat om de långa handläggningstiderna på CSN. Myndigheten har hittills fått in 47 000 ansökningar och beviljat omställningsstudiestöd till 2 200 personer sedan starten i höstas. En av dem som går i väntans tider är Christian Lilliehöök i Skåne.

– När jag hörde talas om omställningsstudiestödet kände jag direkt att det här är världens chans för mig – jag vill vidare i karriären och få en yrkestitel. Men med två barn, villa på landsbygden och två bilar skulle jag och min fru inte få ihop ekonomin om jag pluggade med vanligt studiemedel. Omställningsstudiestödet är otroligt generöst och gav mig mod att våga hoppa, berättar han.

CSN:s server kraschade

Porträttbild på Chrsitian Lilliehöök.
Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

När CSN öppnade antagningen för höstens utbildningar den första april i år ville Christian Lilliehöök vara först i kön av sökande. Han satt uppe hela natten försökte men söktrycket gjorde att CSN:s server crashade.

– Jag förstod att man måste vara bland de första sökande för att ha en chans. Så jag fick panik när ansökan inte gick igenom och såg mina framtida planer glida mig ur händerna på grund av en teknikalitet.

Efter nästan ett dygn och många försök fick Christian Lilliehöök till slut in sin ansökan till CSN. Men det höga söktrycket och de långa handläggningstiderna på myndigheten har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi.

– Det är bara några månader kvar till skolstart. Den här fullständiga ovissheten och att inte få besked gör mig nervös och stressad.

Tvingas hoppa av utbildningen vid avslag

Christian Lilliehöök har sökt en utbildning som teknikinformatör i höst, och han har fått signaler på att han kommer att bli antagen.

– Den utbildningen skulle passa mig helt perfekt. Men det är ett stort steg att ta efter tio års anställning. Jag har bestämt mig för att påbörja kursen oavsett om jag får besked från CSN eller inte, det blir en chansning. Men om jag skulle få avslag ett par månader in i utbildningen så blir det tufft – och jag kommer troligen bli tvungen att hoppa av, säger han.

Han vill betona att han inte har någon som helst kritik mot personalen på CSN.

– Handläggarna är lika drabbade som oss sökande. Jag är säker på att de gör allt de kan, men de saknar resurser att hantera alla ansökningar. Det som skulle bli trygghet för oss sökande har blivit en otrygghet för både för oss och för dem som hanterar ärendena.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård