Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaoset: "Ovissheten stressar mig"

Tiotusentals personer väntar på besked från CSN. Christian Lilliehöök är en av dem som drabbats av handläggningskaoset på myndigheten.
– Den här fullständiga ovissheten gör mig nervös och stressad, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
Christian Lillihöök utomhus med sina två barn i en park.
Det höga söktrycket för omställningsstudiestöd och de långa handläggningstiderna hos CSN har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi, berättar Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

Just nu går tiotusentals personer och väntar på besked från CSN om de kommer beviljas omställningsstudiestöd för utbildningar som startar i höst. Det finns också många som ännu inte fått besked om de kommer att få pengar för utbildningar som de genomfört under våren och som alltså snart är avklarade.
Kollega har tidigare berättat om de långa handläggningstiderna på CSN. Myndigheten har hittills fått in 47 000 ansökningar och beviljat omställningsstudiestöd till 2 200 personer sedan starten i höstas. En av dem som går i väntans tider är Christian Lilliehöök i Skåne.

– När jag hörde talas om omställningsstudiestödet kände jag direkt att det här är världens chans för mig – jag vill vidare i karriären och få en yrkestitel. Men med två barn, villa på landsbygden och två bilar skulle jag och min fru inte få ihop ekonomin om jag pluggade med vanligt studiemedel. Omställningsstudiestödet är otroligt generöst och gav mig mod att våga hoppa, berättar han.

CSN:s server kraschade

Porträttbild på Chrsitian Lilliehöök.
Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

När CSN öppnade antagningen för höstens utbildningar den första april i år ville Christian Lilliehöök vara först i kön av sökande. Han satt uppe hela natten försökte men söktrycket gjorde att CSN:s server crashade.

– Jag förstod att man måste vara bland de första sökande för att ha en chans. Så jag fick panik när ansökan inte gick igenom och såg mina framtida planer glida mig ur händerna på grund av en teknikalitet.

Efter nästan ett dygn och många försök fick Christian Lilliehöök till slut in sin ansökan till CSN. Men det höga söktrycket och de långa handläggningstiderna på myndigheten har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi.

– Det är bara några månader kvar till skolstart. Den här fullständiga ovissheten och att inte få besked gör mig nervös och stressad.

Tvingas hoppa av utbildningen vid avslag

Christian Lilliehöök har sökt en utbildning som teknikinformatör i höst, och han har fått signaler på att han kommer att bli antagen.

– Den utbildningen skulle passa mig helt perfekt. Men det är ett stort steg att ta efter tio års anställning. Jag har bestämt mig för att påbörja kursen oavsett om jag får besked från CSN eller inte, det blir en chansning. Men om jag skulle få avslag ett par månader in i utbildningen så blir det tufft – och jag kommer troligen bli tvungen att hoppa av, säger han.

Han vill betona att han inte har någon som helst kritik mot personalen på CSN.

– Handläggarna är lika drabbade som oss sökande. Jag är säker på att de gör allt de kan, men de saknar resurser att hantera alla ansökningar. Det som skulle bli trygghet för oss sökande har blivit en otrygghet för både för oss och för dem som hanterar ärendena.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.