Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Just nu går tiotusentals personer och väntar på besked från CSN om de kommer beviljas omställningsstudiestöd för utbildningar som startar i höst. Det finns också många som ännu inte fått besked om de kommer att få pengar för utbildningar som de genomfört under våren och som alltså snart är avklarade.
Kollega har tidigare berättat om de långa handläggningstiderna på CSN. Myndigheten har hittills fått in 47 000 ansökningar och beviljat omställningsstudiestöd till 2 200 personer sedan starten i höstas. En av dem som går i väntans tider är Christian Lilliehöök i Skåne.
– När jag hörde talas om omställningsstudiestödet kände jag direkt att det här är världens chans för mig – jag vill vidare i karriären och få en yrkestitel. Men med två barn, villa på landsbygden och två bilar skulle jag och min fru inte få ihop ekonomin om jag pluggade med vanligt studiemedel. Omställningsstudiestödet är otroligt generöst och gav mig mod att våga hoppa, berättar han.
När CSN öppnade antagningen för höstens utbildningar den första april i år ville Christian Lilliehöök vara först i kön av sökande. Han satt uppe hela natten försökte men söktrycket gjorde att CSN:s server crashade.
– Jag förstod att man måste vara bland de första sökande för att ha en chans. Så jag fick panik när ansökan inte gick igenom och såg mina framtida planer glida mig ur händerna på grund av en teknikalitet.
Efter nästan ett dygn och många försök fick Christian Lilliehöök till slut in sin ansökan till CSN. Men det höga söktrycket och de långa handläggningstiderna på myndigheten har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi.
– Det är bara några månader kvar till skolstart. Den här fullständiga ovissheten och att inte få besked gör mig nervös och stressad.
Christian Lilliehöök har sökt en utbildning som teknikinformatör i höst, och han har fått signaler på att han kommer att bli antagen.
– Den utbildningen skulle passa mig helt perfekt. Men det är ett stort steg att ta efter tio års anställning. Jag har bestämt mig för att påbörja kursen oavsett om jag får besked från CSN eller inte, det blir en chansning. Men om jag skulle få avslag ett par månader in i utbildningen så blir det tufft – och jag kommer troligen bli tvungen att hoppa av, säger han.
Han vill betona att han inte har någon som helst kritik mot personalen på CSN.
– Handläggarna är lika drabbade som oss sökande. Jag är säker på att de gör allt de kan, men de saknar resurser att hantera alla ansökningar. Det som skulle bli trygghet för oss sökande har blivit en otrygghet för både för oss och för dem som hanterar ärendena.
FÖR VEM?
HUR STORT?
I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.
För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.
*Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).
FÖR VILKA UTBILDNINGAR?
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
