Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaoset: "Ovissheten stressar mig"

Tiotusentals personer väntar på besked från CSN. Christian Lilliehöök är en av dem som drabbats av handläggningskaoset på myndigheten.
– Den här fullständiga ovissheten gör mig nervös och stressad, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 2 juni 2023, kl 06:00
Christian Lillihöök utomhus med sina två barn i en park.
Det höga söktrycket för omställningsstudiestöd och de långa handläggningstiderna hos CSN har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi, berättar Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

Just nu går tiotusentals personer och väntar på besked från CSN om de kommer beviljas omställningsstudiestöd för utbildningar som startar i höst. Det finns också många som ännu inte fått besked om de kommer att få pengar för utbildningar som de genomfört under våren och som alltså snart är avklarade.
Kollega har tidigare berättat om de långa handläggningstiderna på CSN. Myndigheten har hittills fått in 47 000 ansökningar och beviljat omställningsstudiestöd till 2 200 personer sedan starten i höstas. En av dem som går i väntans tider är Christian Lilliehöök i Skåne.

– När jag hörde talas om omställningsstudiestödet kände jag direkt att det här är världens chans för mig – jag vill vidare i karriären och få en yrkestitel. Men med två barn, villa på landsbygden och två bilar skulle jag och min fru inte få ihop ekonomin om jag pluggade med vanligt studiemedel. Omställningsstudiestödet är otroligt generöst och gav mig mod att våga hoppa, berättar han.

CSN:s server kraschade

Porträttbild på Chrsitian Lilliehöök.
Christian Lilliehöök. Foto: Lina Haskel.

När CSN öppnade antagningen för höstens utbildningar den första april i år ville Christian Lilliehöök vara först i kön av sökande. Han satt uppe hela natten försökte men söktrycket gjorde att CSN:s server crashade.

– Jag förstod att man måste vara bland de första sökande för att ha en chans. Så jag fick panik när ansökan inte gick igenom och såg mina framtida planer glida mig ur händerna på grund av en teknikalitet.

Efter nästan ett dygn och många försök fick Christian Lilliehöök till slut in sin ansökan till CSN. Men det höga söktrycket och de långa handläggningstiderna på myndigheten har skapat oro kring framtiden och familjens ekonomi.

– Det är bara några månader kvar till skolstart. Den här fullständiga ovissheten och att inte få besked gör mig nervös och stressad.

Tvingas hoppa av utbildningen vid avslag

Christian Lilliehöök har sökt en utbildning som teknikinformatör i höst, och han har fått signaler på att han kommer att bli antagen.

– Den utbildningen skulle passa mig helt perfekt. Men det är ett stort steg att ta efter tio års anställning. Jag har bestämt mig för att påbörja kursen oavsett om jag får besked från CSN eller inte, det blir en chansning. Men om jag skulle få avslag ett par månader in i utbildningen så blir det tufft – och jag kommer troligen bli tvungen att hoppa av, säger han.

Han vill betona att han inte har någon som helst kritik mot personalen på CSN.

– Handläggarna är lika drabbade som oss sökande. Jag är säker på att de gör allt de kan, men de saknar resurser att hantera alla ansökningar. Det som skulle bli trygghet för oss sökande har blivit en otrygghet för både för oss och för dem som hanterar ärendena.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen
Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.