Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Snart kan du plugga med lön

Om ett år finns ett helt nytt studiebidrag. Det gör det möjligt för den som har jobbat i några år att plugga och behålla en stor del av lönen. Och intresset är stort, visar Kollegas Novusundersökning.
David Österberg Publicerad 20 januari 2022, kl 13:13
Sedlar och kvinna som studerar
Ett nytt, betydligt högre studiebidrag, ska göra det möjligt att byta jobb mitt i livet. Illustration: Linnea Blixt

När pandemin härjade som värst blev Ulrika Täcklind, 57, arbetslös. Då hade hon jobbat för Viktväktarna i 25 år, bland annat som utbildningsledare och diplomerad coach. Sedan dess har hon lagt mycket tid och energi på att hitta ett nytt jobb.

– Jag har nog sökt åtminstone 40 jobb som jag verkligen har varit lämpad för. Men hittills har det inte blivit något. Kanske har det delvis med min ålder att göra. Jag vet att man inte ska dra ålderskortet, men kanske tycker de inte att jag passar på en arbetsplats med bara 35-åringar.

Under jobbsökandet har hon dessutom förstått att många företag efterfrågar en kompetens hon inte riktigt har. Kursverksamheten drar alltmer åt det digitala, medan hennes kompetens främst finns i att skapa och leda fysiska utbildningar. Därför välkomnar hon förslaget att det snart kommer att vara möjligt att plugga med ett nytt studiestöd.

– Jag har hittat en utbildning till digital utbildningsproducent på Yrkeshögskolan som jag verkligen tror skulle hjälpa mig framåt.

Ulrika Täcklind har också funderat en del på andra yrken, som diakon eller som pedagog av något slag, men avskräckts av de långa utbildningarna.

– Jag har hamnat lite i ett mellanläge. Det känns länge att plugga i tre år i min ålder. Å andra sidan har jag tio år kvar i arbetslivet.

Brist på kompetens i vissa branscher

Behovet av omställning i Sverige är stort. Många yrken automatiseras och digitaliseras samtidigt som vi förväntas arbeta längre. I flera branscher saknas människor med rätt kompetens. Men att sätta sig i skolbänken när man är mitt i livet kan vara knepigt. Många har lån och familj och skulle få svårt att få ekonomin att gå ihop om lönen ersattes av studiemedel.

Förra året presenterade regeringen ett lagförslag som ska göra det lättare för den med arbetslivserfarenhet att plugga (se faktaruta). Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat i minst åtta av de senaste 14 åren kan få omställningsstudiestöd för 44 veckors studier.

Den som pluggar på heltid kan få 80 procent av sin tidigare lön i bidrag upp till ett tak på 25 000 kronor. Det ska också gå att låna maximalt 12 000 kronor i månaden från CSN. Studierna ger rätt till tjänstledighet och det spelar ingen roll om man studerar något som har med ens nuvarande jobb att göra eller något helt annat.

Man kan också jobba och plugga samtidigt. Den som exempelvis studerar på halvtid och jobbar halvtid kan få halverat stöd i två år. Någon inkomstgräns finns inte. Enligt förslaget kan man få bidrag för utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, men utbildningen ska också stärka ens ställning på arbetsmarknaden.

Grunden för lagförslaget är den så kallade las-överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt 2020. Den tecknades först mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och det fackliga förhandlingsrådet PTK (som företräder 25 fackförbund). Efteråt har fler fackförbund anslutit.

För att överenskommelsen ska gälla har fack och arbetsgivare krävt att staten inför det offentliga omställningsstudiestödet. Det kommer att gälla alla, oavsett var man jobbar och oavsett om man omfattas av kollektivavtal eller inte.

Men parterna har också kommit överens om ett eget, kompletterande stöd. För att få det ska man omfattas av ett kollektivavtal tecknat av något av de fackförbund som står bakom överenskommelsen. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän även kan få det stödet.

Kan få 80 procent av sin inkomst

I det kompletterande stödet är taket högre. Totalt kan man få 80 procent av sin inkomst i bidrag upp till ett tak på drygt 31 000 kronor. Det innebär 25 000 kronor i månaden. Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av inkomsten upp till en månadslön på 68 200 kronor – totalt runt 44 300 kronor i månaden.

Martin Linder är ordförande för PTK och Unionen. Han är nöjd med överenskommelsen och lagförslaget.

– Om man jämför med vad som finns i dag är det ett väldigt starkt stöd. Och stödet behövs, eftersom arbetslivet förändras i väldigt snabb takt och takten accelererar. Utbildningen behöver inte vara kopplad till vad du behöver på ditt jobb utan till hela arbetsmarknaden. Det är dina behov och dina drivkrafter som styr, säger han.

Är utbildningssystemet anpassat efter att utbilda vuxna, yrkesverksamma personer?

– Nej, där finns mycket kvar att göra, det är inget snack om den saken. Det behövs förändringar i kursutbudet på universitet och högskolor, med fler korta kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Kurserna behöver också vara flexibla så att det är möjligt att jobba samtidigt. Vi behöver också ett bättre system för validering. Där har vi arbetat fram ett förslag som regeringen enkelt kan gå vidare med. Politikerna har haft lång tid på sig, Unionen har pratat om det här i många år.

Stort sug efter fortbildning

Intresset för att plugga bland Unionens medlemmar är stort, enligt en Novusundersökning som Kollega beställt. Nästan tre av fyra svarar att de någon gång eller oftare har funderat på att fortbilda sig. Och var tredje svarar att ekonomin har varit ett hinder för att göra det.

Dan Persson, 40, jobbar i kundtjänsten på ett taxiföretag i Sydsverige. Men planerna på att göra något annat finns och har funnits länge.

– Problemet är väl att jag aldrig har kommit fram till exakt vad jag vill. Jag har pluggat en del tidigare i livet men tappat intresset och hoppat av. Nu har jag barn och då måste man ju dra in pengar till familjen. Med det här stödet skulle det vara möjligt att studera, säger han.

Svenskt Näringsliv är också nöjd med uppgörelsen. Magnus Wallerå, chef för avdelningen för utbildning, forskning och innovation, tror att stödet gynnar både företag och individer.

– Vi kommer att få ett av världens mest generösa och effektiva utbildningssystem. Och vi vet att det finns stora behov. Många företag behöver fylla på sin kompetens. Och runt 100 000 personer behöver omställningsinsatser.

Men inte heller han är nöjd med hur högskolor och universitet arbetar med utbildning för personer med jobb.

– Högskolan har främst varit inriktad på programutbildningar för yngre studenter. Den behöver bli bättre på att lyssna in branschernas behov. Under pandemin fick högskolan mer resurser från riksdagen och de behöver ligga kvar även efter pandemin. Högskolan behöver öronmärkta pengar, bland annat för att bygga upp fler korta kurser.

Yrkeshögskolan, YH, är i dag betydligt bättre på att anpassa utbildningar efter vad arbetsmarknaden efterfrågar, enligt Magnus Wallerå.

– Där har vi ett bra system. Men volymerna måste upp om fler ska få chansen till omställning.

Enligt överenskommelsen ska studier ge rätt till tjänstledighet. Kommer det att innebära ett problem för arbetsgivarna?

– Jag tror att många kommer att arbeta parallellt med studierna. Och det här systemet har också efterfrågats av företagen, eftersom det ökar utbudet av kompetent arbetskraft. För att få stödet ska dessutom utbildningen efterfrågas av arbetsmarknaden.

För Dan Persson lutar det förmodligen mot en YH-utbildning. Kanske till lokförare – om han klarar antagningstesterna. Utbildningen är ett år och chansen till jobb god.

– Jag har alltid haft ett intresse för tåg och intresset verkar inte avta med åren, säger han och skrattar.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • År 2023 kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
     
  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.

    Fotnot: Faktarutan uppdaterades juni 2023.
Kompetensutveckling

CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10

Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.
David Österberg Publicerad 5 september 2023, kl 09:36
Ett kuvert från CSN.
För att korta väntetiderna för de som söker omställningsstudiestöd krävde CSN 50 miljoner extra. Nu meddelar regeringen att myndigheten får mer pengar - dock bara 10 miljoner kronor i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.

Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.

Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.

Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:

"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.

Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas. 

"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.

Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.

– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.