Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya las: Så påverkas du

Regeringen har lagt fram ett förslag för nya las, lagen om anställningsskydd. Förslaget innebär bland annat att det blir enklare för arbetsgivare att säga upp anställda. Samtidigt får arbetstagare större möjligheter att vidareutbilda sig.
Oscar Broström Publicerad
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark talar under en presskonferens.
Så påverkas du av nya las. På bilden: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister. Foto: Henrik Montgomery/TT

I december skrev tjänstemannaförbundet PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv under den så kallade las-överenskommelsen. Efter det tillsatte regeringen tre utredningar för att överenskommelsen skulle bli lag.

I dag presenterade regeringen utredningarna. Om lagförslaget träder i kraft, påverkar det alla på arbetsmarknaden, inte bara ovan nämnda parter. Samtidigt innehåller förslaget vissa regler, som kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om. Det nya huvudavtalet ämnar parterna skriva under efter att lagförslaget godkänts och trätt i kraft. Fler fackförbund kan komma ansluta till sig det nya huvudavtalet.

Nedan kommer en sammanfattning av de nya reglerna som kommer införas, genom lagändring eller huvudavtal. Observera att vissa av punkterna endast kommer gälla företag som omfattas av parternas nya huvudavtal, till exempel Unionens medlemmar.

Så kan du bli uppsagd

Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal.

Tidigare krävdes det ”saklig grund” för att en arbetsgivare skulle kunna säga upp en anställd. Nu ändras det till ”sakliga skäl”. En liten ändring i ordval, men innebörden blir alltså generösare regler för arbetsgivaren att avsluta en anställning.

Vad som kan ligga till grund för en uppsägning varierar. Dagens Arbete har gjort en sammanställning – här – och listar följande orsaker:

  • Samarbetssvårigheter som negativt påverkar arbetsplatsen.
  • Arbetsvägran eller ordervägran.
  • Olovlig frånvaro. Sena ankomster.
  • Brottslig handling på arbetsplatsen.
  • Missbruk (i fall där den missbrukande inte anses vara sjuk)
  • Att du presterar dåligt på jobbet. Om arbetsgivarens krav inte går att uppnå till följd av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning, skyddas du från den nya regeln.

Utöver detta ändras även reglerna för vad som sker om du som blivit uppsagd ogiltigförklarar uppsägningen. Tidigare fick du som anställd lön under uppsägningstiden samt under väntan på att tvisten skulle bli löst. I det nya förslaget får du bara lön under uppsägningstiden. Skulle du senare få rätt gentemot din arbetsgivare har du rätt till retroaktiv utbetalning av lönen, samt högre skadestånd än tidigare.

Snabbare väg till fast anställning

Anställningsformen allmän visstid ersätts med ”särskild visstid”, som ska leda till att du snabbare får en tryggare anställning.

Tidigare såg det ut så här: När du jobbat två år under en femårsperiod hade du rätt till en fast anställning.

Med nya las blir reglerna följande: Efter nio månader under treårsperiod får du förtur till en ny visstidsanställning. Om du arbetat tolv månader under en femårsperiod ska din anställning automatiskt omvandlas till en tillsvidareanställning.

Vid neddragningar på företaget

Turordningsreglerna ändras (för företag som skriver under huvudavtalet).

Vid neddragningar kan arbetsgivare undanta tre personer – tidigare var det två – från den så kallade ”sist in, först ut”-principen. Den här nya regeln gäller alla företag, stora som små. 

Arbetsgivaren kan använda detta undantag högst en gång var tredje månad. Det behöver alltså gå tre månader för att en arbetsgivare ska kunna dra ned på nytt och hävda undantag från turordningsreglerna.

Nytt studiestödssystem för omställning till nytt yrke

I las-förslaget föreslås ett nytt sorts studiestöd för anställda – ett omställningsstudiestöd.

Med det nya förslaget får du större möjligheter att utbilda dig. Det nya stödet ger dig, som jobbat minst 16 timmar i veckan i åtta år, möjlighet att ta ledigt för att studera under högst 44 veckor. Du skulle enligt förslaget få rätt till ett bidrag motsvarande 80 procent av din inkomst upp till 25 570 kronor i månaden, om du vill vidareutveckla dig genom studier. Utöver det finns även möjlighet att söka ett särskilt omställningsstudielån på 12 332 kronor i månaden.

Förutsättningen för att du ska ha rätt till stödet är att du jobbat minst åtta år, minst 16 timmar i veckan.

Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år.

Du är inte fri att studera precis vad som helst, utan utbildningen måste stärka din framtida position på arbetsmarknaden ”med beaktande av arbetsmarknadens behov”.

Fler får omställningsstöd

I nya las ska även personer utan kollektivavtal ha möjlighet att få omställnings- och kompetensstöd. Det här är ett stöd för personer som blivit av med sitt arbete. Även tidsbegränsade anställda, vars anställning löpt ut, ska kunna få stöd från parternas omställningsorganisationer. Tidigare gällde det bara fast anställda.

Skärpta regler för inhyrning

För den som arbetar genom bemanningsföretag ökar möjligheten till fast anställning, om du arbetar regelbundet på ett och samma ställe. Enligt det nya las-förslaget ska arbetsgivaren erbjuda dig en tillsvidareanställning om du varit inhyrd på samma arbetsplats 24 månader under en treårsperiod.

Ifall du inte blir erbjuden anställning är arbetsgivaren skyldig att betala dig två månadslöner.

Hyvling av arbetstid

Det nya förslaget skärper reglerna kring att hyvla bort arbetstid, det vill säga att arbetsgivaren ändrar timmarna i ditt anställningskontrakt och gör om din heltid till deltid. Enligt de nya reglerna måste hyvling av arbetstid följa turordningsreglerna. Samtidigt står det i utredningen att heltid ska vara norm.

När börjar reglerna gälla?

Riksdagen förväntas besluta om det nya förslaget vid årsskiftet. Den 30 juni 2022 kan lagen träda i kraft.

Segdragna förhandlingar ledde till nytt avtal

  • Ett huvudavtal sätter de grundläggande spelreglerna för arbetsgivare och fackförbund. Det kan till exempel innehålla regler om uppsägningar eller om hur tvister ska lösas.
  • För drygt tio år sedan försökte parterna på den privata sidan – Svenskt Näringsliv, tjänstemannakartellen PTK (där Unionen ingår) och LO – komma överens om ett nytt huvudavtal. Svenskt Näringsliv lämnade dock förhandlingarna.
  • I slutet av förra året lyckades parterna komma överens om ett nytt huvudavtal. Men bara två LO-förbund, IF Metall och Kommunal, ställde sig bakom avtalet.
  • I avtalet finns bland annat spelregler kring turordning, omställningsstöd och när visstidsanställningar ska övergå i fasta anställningar.
  • Mest debatt har det varit kring turordningsreglerna. Om parterna inte hade kommit överens skulle reglerna ändras via lagstiftning, i enlighet med den så kallade Januariöverenskommelsen, det vill säga den överenskommelse som Miljöpartiet och Socialdemokraterna slöt med Centern och Liberalerna för att kunna bilda regering efter förra riksdagsvalet.
  • Avtalet kräver lagändringar och statliga reformer för att genomföras. Tre utredningar har därför undersökt vilka förändringar som behöver göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)