Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I december skrev tjänstemannaförbundet PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv under den så kallade las-överenskommelsen. Efter det tillsatte regeringen tre utredningar för att överenskommelsen skulle bli lag.
I dag presenterade regeringen utredningarna. Om lagförslaget träder i kraft, påverkar det alla på arbetsmarknaden, inte bara ovan nämnda parter. Samtidigt innehåller förslaget vissa regler, som kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om. Det nya huvudavtalet ämnar parterna skriva under efter att lagförslaget godkänts och trätt i kraft. Fler fackförbund kan komma ansluta till sig det nya huvudavtalet.
Nedan kommer en sammanfattning av de nya reglerna som kommer införas, genom lagändring eller huvudavtal. Observera att vissa av punkterna endast kommer gälla företag som omfattas av parternas nya huvudavtal, till exempel Unionens medlemmar.
Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal.
Tidigare krävdes det ”saklig grund” för att en arbetsgivare skulle kunna säga upp en anställd. Nu ändras det till ”sakliga skäl”. En liten ändring i ordval, men innebörden blir alltså generösare regler för arbetsgivaren att avsluta en anställning.
Vad som kan ligga till grund för en uppsägning varierar. Dagens Arbete har gjort en sammanställning – här – och listar följande orsaker:
Utöver detta ändras även reglerna för vad som sker om du som blivit uppsagd ogiltigförklarar uppsägningen. Tidigare fick du som anställd lön under uppsägningstiden samt under väntan på att tvisten skulle bli löst. I det nya förslaget får du bara lön under uppsägningstiden. Skulle du senare få rätt gentemot din arbetsgivare har du rätt till retroaktiv utbetalning av lönen, samt högre skadestånd än tidigare.
Anställningsformen allmän visstid ersätts med ”särskild visstid”, som ska leda till att du snabbare får en tryggare anställning.
Tidigare såg det ut så här: När du jobbat två år under en femårsperiod hade du rätt till en fast anställning.
Med nya las blir reglerna följande: Efter nio månader under treårsperiod får du förtur till en ny visstidsanställning. Om du arbetat tolv månader under en femårsperiod ska din anställning automatiskt omvandlas till en tillsvidareanställning.
Turordningsreglerna ändras (för företag som skriver under huvudavtalet).
Vid neddragningar kan arbetsgivare undanta tre personer – tidigare var det två – från den så kallade ”sist in, först ut”-principen. Den här nya regeln gäller alla företag, stora som små.
Arbetsgivaren kan använda detta undantag högst en gång var tredje månad. Det behöver alltså gå tre månader för att en arbetsgivare ska kunna dra ned på nytt och hävda undantag från turordningsreglerna.
I las-förslaget föreslås ett nytt sorts studiestöd för anställda – ett omställningsstudiestöd.
Med det nya förslaget får du större möjligheter att utbilda dig. Det nya stödet ger dig, som jobbat minst 16 timmar i veckan i åtta år, möjlighet att ta ledigt för att studera under högst 44 veckor. Du skulle enligt förslaget få rätt till ett bidrag motsvarande 80 procent av din inkomst upp till 25 570 kronor i månaden, om du vill vidareutveckla dig genom studier. Utöver det finns även möjlighet att söka ett särskilt omställningsstudielån på 12 332 kronor i månaden.
Förutsättningen för att du ska ha rätt till stödet är att du jobbat minst åtta år, minst 16 timmar i veckan.
Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år.
Du är inte fri att studera precis vad som helst, utan utbildningen måste stärka din framtida position på arbetsmarknaden ”med beaktande av arbetsmarknadens behov”.
I nya las ska även personer utan kollektivavtal ha möjlighet att få omställnings- och kompetensstöd. Det här är ett stöd för personer som blivit av med sitt arbete. Även tidsbegränsade anställda, vars anställning löpt ut, ska kunna få stöd från parternas omställningsorganisationer. Tidigare gällde det bara fast anställda.
För den som arbetar genom bemanningsföretag ökar möjligheten till fast anställning, om du arbetar regelbundet på ett och samma ställe. Enligt det nya las-förslaget ska arbetsgivaren erbjuda dig en tillsvidareanställning om du varit inhyrd på samma arbetsplats 24 månader under en treårsperiod.
Ifall du inte blir erbjuden anställning är arbetsgivaren skyldig att betala dig två månadslöner.
Det nya förslaget skärper reglerna kring att hyvla bort arbetstid, det vill säga att arbetsgivaren ändrar timmarna i ditt anställningskontrakt och gör om din heltid till deltid. Enligt de nya reglerna måste hyvling av arbetstid följa turordningsreglerna. Samtidigt står det i utredningen att heltid ska vara norm.
Riksdagen förväntas besluta om det nya förslaget vid årsskiftet. Den 30 juni 2022 kan lagen träda i kraft.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.