Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Myt att las inte fungerar"

Las har blivit allt mer arbetsgivarvänlig. Det är en myt att det skulle vara svårt att göra sig av med personal. Det anser två forskare i arbetsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 22 februari 2019, kl 11:29
Andrei Shumskiy/Colourbox
Enligt forskarna har las blivit en mer arbetsgivarvänlig lag, bland annat vad gäller undantag från turordningsreglerna. Andrei Shumskiy/Colourbox

Lagen om anställningsskydd, las, är 45 år gammal och måste förändras för att bli mer flexibel eftersom samhället har förändrats sedan 1970-talet. Så låter det ofta från företagare och borgerliga partier. Och från Svenskt Näringsliv så sent som i går:

Läs mer: "Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb"

Men faktum är att lagen inte ser ut som den gjorde när den instiftades. Den har reviderats många gånger under årens lopp – och varje gång har det handlat om förändringar som underlättat för arbetsgivarna.

Läs mer: "Las fungerar dåligt i praktiken"

– Las har blivit en mer arbetsgivarvänlig lag sedan 1974, det gäller bland annat undantag från turordningsreglerna och bestämmelser som gör det lättare för arbetsgivare att tillämpa tidsbegränsade anställningar, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, instämmer i analysen.

– Utrymmet för tidsbegränsade anställningar har ökat väsentligt. Förutom lagändringarna och utvecklingen i samhället har det också skett en förskjutning i domstolarnas tillämpning, Arbetsdomstolen är till exempel oerhört arbetsgivarvänligt när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist, säger han.

Läs mer: 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt

Enligt arbetsrättsforskarna är lagen inte så omodern som sitt rykte och den går att tillämpa på nya företeelser på arbetsmarknaden.

– Det är inget större fel på las, den fungerar utmärkt. Som alltid med en bra kompromiss är båda sidor lite missnöjda. Det är klart att arbetsgivare vill kunna plocka russinen ur kakan, och just därför krävs det någon form av reglering som ger balans, säger Birgitta Nyström.

Första gången som las ändrades var 1982. Fram tills dess hade tillsvidareanställning varit norm men nu valde den borgerliga regeringen att luckra upp bestämmelserna med följd att det blev lättare för arbetsgivare att få till tidsbegränsade anställningar. 1994 var det dags igen, då beslutade Carl Bildts regering att företag med tio anställda skulle få undanta två personer från turordningsreglerna. 

Forskarna slår fast att det är en myt att det skulle vara svårt för arbetsgivare att säga upp den personal de vill med stöd av las. Principen sist in, först ut är inte något problem i det avseendet. 

Läs mer: Turordningen inte självklar för tjänstemännen

– En arbetsgivare kan alltid behålla nyckelpersoner med stöd av las och kraven på tillräckliga kvalifikationer i turordningsreglerna, säger Mats Glavå. 

Enligt honom ser arbetsgivarsidan till att myten om las lever kvar för att kunna använda tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning.

– När Svenskt Näringsliv säger att det är omöjligt att bli av med folk talar de inte sanning. När småföretagare säger samma sak har de fel men jag tror dem. Men eftersom det är de som anställer blir det ett problem.

Ur ett internationellt perspektiv är det billigt att säga upp på grund av arbetsbrist i Sverige.

– Det är väldigt generöst och just därför väljer många multinationella aktörer med verksamhet i många länder att lägga ner här för det blir billigast. I Sydeuropa blir det ofta höga avgångsvederlag och myndigheterna kan gå in och lägga sig i hur många som får sägas upp, säger Birgitta Nyström.

Läs mer: Så funkar las

Las genom tiderna

1974 – Las instiftas.

1982 – Luckrar upp tidsbegränsade anställningar, bland annat införs provanställning.

1994 – Företag med högst 10 anställda får undanta 2 personer från turordningsreglerna. Togs direkt bort av Ingvar Karlssons regering men återinfördes år 2000 av Miljöpartiet och de borgerliga partierna.

2007 – Allmän visstidsanställning införs. Redan 1997 införde Göran Perssons regering överenskommen visstid som senare utökades till fri visstid en anställningsform som Fredrik Reinfeldts regering justerade allmän visstid.

2016 – Möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra spärras för att uppfylla EU-direktivet om visstidsanställningar.

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har regler även ändrats med hänsyn till EU-rätten, till exempel skyldigheten att informera om anställningsvillkor samt regler vid övergång av verksamhet.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.