Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Myt att las inte fungerar"

Las har blivit allt mer arbetsgivarvänlig. Det är en myt att det skulle vara svårt att göra sig av med personal. Det anser två forskare i arbetsrätt.
Ola Rennstam Publicerad
Andrei Shumskiy/Colourbox
Enligt forskarna har las blivit en mer arbetsgivarvänlig lag, bland annat vad gäller undantag från turordningsreglerna. Andrei Shumskiy/Colourbox

Lagen om anställningsskydd, las, är 45 år gammal och måste förändras för att bli mer flexibel eftersom samhället har förändrats sedan 1970-talet. Så låter det ofta från företagare och borgerliga partier. Och från Svenskt Näringsliv så sent som i går:

Läs mer: "Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb"

Men faktum är att lagen inte ser ut som den gjorde när den instiftades. Den har reviderats många gånger under årens lopp – och varje gång har det handlat om förändringar som underlättat för arbetsgivarna.

Läs mer: "Las fungerar dåligt i praktiken"

– Las har blivit en mer arbetsgivarvänlig lag sedan 1974, det gäller bland annat undantag från turordningsreglerna och bestämmelser som gör det lättare för arbetsgivare att tillämpa tidsbegränsade anställningar, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, instämmer i analysen.

– Utrymmet för tidsbegränsade anställningar har ökat väsentligt. Förutom lagändringarna och utvecklingen i samhället har det också skett en förskjutning i domstolarnas tillämpning, Arbetsdomstolen är till exempel oerhört arbetsgivarvänligt när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist, säger han.

Läs mer: 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt

Enligt arbetsrättsforskarna är lagen inte så omodern som sitt rykte och den går att tillämpa på nya företeelser på arbetsmarknaden.

– Det är inget större fel på las, den fungerar utmärkt. Som alltid med en bra kompromiss är båda sidor lite missnöjda. Det är klart att arbetsgivare vill kunna plocka russinen ur kakan, och just därför krävs det någon form av reglering som ger balans, säger Birgitta Nyström.

Första gången som las ändrades var 1982. Fram tills dess hade tillsvidareanställning varit norm men nu valde den borgerliga regeringen att luckra upp bestämmelserna med följd att det blev lättare för arbetsgivare att få till tidsbegränsade anställningar. 1994 var det dags igen, då beslutade Carl Bildts regering att företag med tio anställda skulle få undanta två personer från turordningsreglerna. 

Forskarna slår fast att det är en myt att det skulle vara svårt för arbetsgivare att säga upp den personal de vill med stöd av las. Principen sist in, först ut är inte något problem i det avseendet. 

Läs mer: Turordningen inte självklar för tjänstemännen

– En arbetsgivare kan alltid behålla nyckelpersoner med stöd av las och kraven på tillräckliga kvalifikationer i turordningsreglerna, säger Mats Glavå. 

Enligt honom ser arbetsgivarsidan till att myten om las lever kvar för att kunna använda tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning.

– När Svenskt Näringsliv säger att det är omöjligt att bli av med folk talar de inte sanning. När småföretagare säger samma sak har de fel men jag tror dem. Men eftersom det är de som anställer blir det ett problem.

Ur ett internationellt perspektiv är det billigt att säga upp på grund av arbetsbrist i Sverige.

– Det är väldigt generöst och just därför väljer många multinationella aktörer med verksamhet i många länder att lägga ner här för det blir billigast. I Sydeuropa blir det ofta höga avgångsvederlag och myndigheterna kan gå in och lägga sig i hur många som får sägas upp, säger Birgitta Nyström.

Läs mer: Så funkar las

Las genom tiderna

1974 – Las instiftas.

1982 – Luckrar upp tidsbegränsade anställningar, bland annat införs provanställning.

1994 – Företag med högst 10 anställda får undanta 2 personer från turordningsreglerna. Togs direkt bort av Ingvar Karlssons regering men återinfördes år 2000 av Miljöpartiet och de borgerliga partierna.

2007 – Allmän visstidsanställning införs. Redan 1997 införde Göran Perssons regering överenskommen visstid som senare utökades till fri visstid en anställningsform som Fredrik Reinfeldts regering justerade allmän visstid.

2016 – Möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra spärras för att uppfylla EU-direktivet om visstidsanställningar.

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har regler även ändrats med hänsyn till EU-rätten, till exempel skyldigheten att informera om anställningsvillkor samt regler vid övergång av verksamhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten