Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Lagen om anställningsskydd, las, är 45 år gammal och måste förändras för att bli mer flexibel eftersom samhället har förändrats sedan 1970-talet. Så låter det ofta från företagare och borgerliga partier. Och från Svenskt Näringsliv så sent som i går:
Läs mer: "Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb"
Men faktum är att lagen inte ser ut som den gjorde när den instiftades. Den har reviderats många gånger under årens lopp – och varje gång har det handlat om förändringar som underlättat för arbetsgivarna.
Läs mer: "Las fungerar dåligt i praktiken"
– Las har blivit en mer arbetsgivarvänlig lag sedan 1974, det gäller bland annat undantag från turordningsreglerna och bestämmelser som gör det lättare för arbetsgivare att tillämpa tidsbegränsade anställningar, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, instämmer i analysen.
– Utrymmet för tidsbegränsade anställningar har ökat väsentligt. Förutom lagändringarna och utvecklingen i samhället har det också skett en förskjutning i domstolarnas tillämpning, Arbetsdomstolen är till exempel oerhört arbetsgivarvänligt när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist, säger han.
Läs mer: 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt
Enligt arbetsrättsforskarna är lagen inte så omodern som sitt rykte och den går att tillämpa på nya företeelser på arbetsmarknaden.
– Det är inget större fel på las, den fungerar utmärkt. Som alltid med en bra kompromiss är båda sidor lite missnöjda. Det är klart att arbetsgivare vill kunna plocka russinen ur kakan, och just därför krävs det någon form av reglering som ger balans, säger Birgitta Nyström.
Första gången som las ändrades var 1982. Fram tills dess hade tillsvidareanställning varit norm men nu valde den borgerliga regeringen att luckra upp bestämmelserna med följd att det blev lättare för arbetsgivare att få till tidsbegränsade anställningar. 1994 var det dags igen, då beslutade Carl Bildts regering att företag med tio anställda skulle få undanta två personer från turordningsreglerna.
Forskarna slår fast att det är en myt att det skulle vara svårt för arbetsgivare att säga upp den personal de vill med stöd av las. Principen sist in, först ut är inte något problem i det avseendet.
Läs mer: Turordningen inte självklar för tjänstemännen
– En arbetsgivare kan alltid behålla nyckelpersoner med stöd av las och kraven på tillräckliga kvalifikationer i turordningsreglerna, säger Mats Glavå. 
Enligt honom ser arbetsgivarsidan till att myten om las lever kvar för att kunna använda tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning.
– När Svenskt Näringsliv säger att det är omöjligt att bli av med folk talar de inte sanning. När småföretagare säger samma sak har de fel men jag tror dem. Men eftersom det är de som anställer blir det ett problem.
Ur ett internationellt perspektiv är det billigt att säga upp på grund av arbetsbrist i Sverige.
– Det är väldigt generöst och just därför väljer många multinationella aktörer med verksamhet i många länder att lägga ner här för det blir billigast. I Sydeuropa blir det ofta höga avgångsvederlag och myndigheterna kan gå in och lägga sig i hur många som får sägas upp, säger Birgitta Nyström.
Läs mer: Så funkar las
1974 – Las instiftas.
1982 – Luckrar upp tidsbegränsade anställningar, bland annat införs provanställning.
1994 – Företag med högst 10 anställda får undanta 2 personer från turordningsreglerna. Togs direkt bort av Ingvar Karlssons regering men återinfördes år 2000 av Miljöpartiet och de borgerliga partierna.
2007 – Allmän visstidsanställning införs. Redan 1997 införde Göran Perssons regering överenskommen visstid som senare utökades till fri visstid en anställningsform som Fredrik Reinfeldts regering justerade allmän visstid.
2016 – Möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra spärras för att uppfylla EU-direktivet om visstidsanställningar.
Sedan Sverige gick med i EU 1995 har regler även ändrats med hänsyn till EU-rätten, till exempel skyldigheten att informera om anställningsvillkor samt regler vid övergång av verksamhet.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
