Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Myt att las inte fungerar"
Las har blivit allt mer arbetsgivarvänlig. Det är en myt att det skulle vara svårt att göra sig av med personal. Det anser två forskare i arbetsrätt.
Lagen om anställningsskydd, las, är 45 år gammal och måste förändras för att bli mer flexibel eftersom samhället har förändrats sedan 1970-talet. Så låter det ofta från företagare och borgerliga partier. Och från Svenskt Näringsliv så sent som i går:
Läs mer: "Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb"
Men faktum är att lagen inte ser ut som den gjorde när den instiftades. Den har reviderats många gånger under årens lopp – och varje gång har det handlat om förändringar som underlättat för arbetsgivarna.
Läs mer: "Las fungerar dåligt i praktiken"
– Las har blivit en mer arbetsgivarvänlig lag sedan 1974, det gäller bland annat undantag från turordningsreglerna och bestämmelser som gör det lättare för arbetsgivare att tillämpa tidsbegränsade anställningar, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, instämmer i analysen.
– Utrymmet för tidsbegränsade anställningar har ökat väsentligt. Förutom lagändringarna och utvecklingen i samhället har det också skett en förskjutning i domstolarnas tillämpning, Arbetsdomstolen är till exempel oerhört arbetsgivarvänligt när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist, säger han.
Läs mer: 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt
Enligt arbetsrättsforskarna är lagen inte så omodern som sitt rykte och den går att tillämpa på nya företeelser på arbetsmarknaden.
– Det är inget större fel på las, den fungerar utmärkt. Som alltid med en bra kompromiss är båda sidor lite missnöjda. Det är klart att arbetsgivare vill kunna plocka russinen ur kakan, och just därför krävs det någon form av reglering som ger balans, säger Birgitta Nyström.
Första gången som las ändrades var 1982. Fram tills dess hade tillsvidareanställning varit norm men nu valde den borgerliga regeringen att luckra upp bestämmelserna med följd att det blev lättare för arbetsgivare att få till tidsbegränsade anställningar. 1994 var det dags igen, då beslutade Carl Bildts regering att företag med tio anställda skulle få undanta två personer från turordningsreglerna.
Forskarna slår fast att det är en myt att det skulle vara svårt för arbetsgivare att säga upp den personal de vill med stöd av las. Principen sist in, först ut är inte något problem i det avseendet.
Läs mer: Turordningen inte självklar för tjänstemännen
– En arbetsgivare kan alltid behålla nyckelpersoner med stöd av las och kraven på tillräckliga kvalifikationer i turordningsreglerna, säger Mats Glavå. 
Enligt honom ser arbetsgivarsidan till att myten om las lever kvar för att kunna använda tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning.
– När Svenskt Näringsliv säger att det är omöjligt att bli av med folk talar de inte sanning. När småföretagare säger samma sak har de fel men jag tror dem. Men eftersom det är de som anställer blir det ett problem.
Ur ett internationellt perspektiv är det billigt att säga upp på grund av arbetsbrist i Sverige.
– Det är väldigt generöst och just därför väljer många multinationella aktörer med verksamhet i många länder att lägga ner här för det blir billigast. I Sydeuropa blir det ofta höga avgångsvederlag och myndigheterna kan gå in och lägga sig i hur många som får sägas upp, säger Birgitta Nyström.
Läs mer: Så funkar las
Las genom tiderna
1974 – Las instiftas.
1982 – Luckrar upp tidsbegränsade anställningar, bland annat införs provanställning.
1994 – Företag med högst 10 anställda får undanta 2 personer från turordningsreglerna. Togs direkt bort av Ingvar Karlssons regering men återinfördes år 2000 av Miljöpartiet och de borgerliga partierna.
2007 – Allmän visstidsanställning införs. Redan 1997 införde Göran Perssons regering överenskommen visstid som senare utökades till fri visstid en anställningsform som Fredrik Reinfeldts regering justerade allmän visstid.
2016 – Möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra spärras för att uppfylla EU-direktivet om visstidsanställningar.
Sedan Sverige gick med i EU 1995 har regler även ändrats med hänsyn till EU-rätten, till exempel skyldigheten att informera om anställningsvillkor samt regler vid övergång av verksamhet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
