Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Patrik Nordkvist har ägnat hela sitt yrkesliv åt försäljning. Nu driver han det egna företaget Försäljningschefen där han hjälper andra företag att öka sin omsättning, bland annat genom att utbilda säljare. Dessutom skriver han om branschen på sin blogg.
Patrik Nordkvists uppfattning är att den negativa uppfattning som funnits om säljare är på väg bort.
– Det har börjat svänga. Det är ett coolt, välbetalt jobb där du utvecklar dig själv. Säljarna är samhällets grund. Alla jobb skapas av att någon har sålt något.
Varför har många en negativ bild av säljare?
– Som konsument möts du främst av gatu- och telefonförsäljare. De har dålig målgruppsanpassning och dåliga förutsättningar: de försöker sälja till alla de träffar på. Om man ska lyckas med försäljning krävs att det man säljer är relevant och genomtänkt.
På Arbetsförmedlingens sajt Platsbanken finns en uppsjö av annonser från arbetsgivare som söker säljare. Texterna i annonserna påminner ofta om varandra: arbetsgivarna söker personer som är ”unga och drivna”, ”glädjespridare och tävlingsinriktade” eller ”positiva och målfokuserade”.
Att sälja mobiler är inte samma sak som att sälja JAS-plan
Men Patrik Nordkvist värjer sig mot att det skulle finnas någon mall för hur säljare ska vara.
– Däremot bygger jobbet på att man själv tar initiativ, bestämmer vad som ska göras härnäst och är proaktiv. Yrket är väldigt brett och olika tjänster kräver olika egenskaper. Att sälja telefonabonnemang är inte samma sak som att sälja JAS-plan.
Arbetserfarenhet och utbildning verkar mindre viktigt för många av de företag som söker säljare – i en tredjedel av annonserna anges att tidigare erfarenhet av försäljning inte är ett krav. Och Patrik Nordkvist tycker att säljyrket kan vara ett bra förstajobb, förutsatt att arbetsgivaren är seriös och bedriver en verksamhet med struktur.
– Många arbetsgivare tror att det är enkelt att sälja och att det räcker att säljaren är ung och glad. De slänger in oerfarna personer som inte får stöd eller utbildning. Då är det inte ett bra förstajobb.
Inte sällan lockas arbetssökande med löften om höga löner – som är helt eller delvis provisionsbaserade. Som arbetssökande gäller det då att använda sig av sunt förnuft, tycker Patrik Nordkvist.
– Grundregeln ”om det verkar för bra för att vara sant …” gäller även här. Ibland läser man i annonser om en mållön på 100 000, men det är högst osannolikt att en oerfaren 20-åring kommer att tjäna så mycket. Det kanske har funnits en stjärnsäljare som har tjänat så mycket, men det är mer relevant att känna till snittlönen på företaget.
Nästan alla säljare har en rörlig lönedel. Ändå anser Patrik Nordkvist att provisionen är mindre viktig när det handlar om att motivera säljare.
– Det finns annat som är mycket viktigare. Men jag skulle jag inte våga plocka bort provisionen helt eftersom den är en så djupt rotad del av säljkulturen.
ETT VÄLAVLÖNAT YRKE
Enligt Unionens statistik ligger spannet på mellan 32 000 och 43 000 kronor i månaden.
Även Patrik Nordkvist har statistik över löner. Varje år samlar han svar från omkring 2 500 säljare om vilka löner de har och hur lönerna fördelas mellan fast och rörlig del.
Enligt hans statistik var snittlönerna för säljare utan personalansvar drygt 54 000 kronor om man räknar med deras rörliga lönedel.
Kvinnorna hade en grundlön på i snitt 38 000 kronor, männen 40 500 kronor. De rörliga delarna var 12 000 kronor respektive 15 500 kronor. Att den rörliga delen är hög tror Patrik Nordkvist beror på högkonjunkturen.
Under vintrarna jobbar han som revisor. Under sommarhalvåret är han markarbetare.
– Det kan verka som en konstig kombo, men för mig funkar det bra, säger Mattias Sjödin, som gissar att han är ”rätt ensam” om upplägget.
I tio år jobbade han heltid, året runt, som revisor på Ernst & Young i Umeå. Med tiden tyckte han att jobbet blev slitsamt, med ständiga deadlines och arbetsuppgifter som aldrig tycktes ta slut. Jobbet följde honom hem, åtminstone inne i huvudet, och till sist blev han sjukskriven för utmattningssyndrom.
När han sedan började om, på deltid, kände han att det inte funkade. Han var rädd att hamna i samma hjulspår igen.
– Då sa jag upp mig. Min enda plan var att hitta något annat. Jag orkade inte jobba samtidigt som jag sökte nytt jobb.
Under arbetslösheten hjälpte han ibland en kompis som byggde sommarstuga. Kompisen jobbar på NCC i Umeå.
– Han sa: ”Du som är så händig, du borde komma och jobba med oss.” Och det lät ju inte så dumt att vara ute och jobba fysiskt. Så jag sökte och fick jobbet.
Stressen kring tajta deadlines och ”många bollar i luften” byttes nu ut mot fysiskt arbete med spade, motorkap och andra maskiner bland jorddoftande gropar och schakt. Tröttheten efter en arbetsdag satt i kroppen, inte i huvudet.
– Jag trivs jättebra med markjobbet. Det tar man inte med sig hem. Man får en uppgift, utför den, sedan slår klockan fyra och man är klar.
Det han uppskattar mest är sammanhållningen i arbetslaget och att få jobba under bar himmel. Dåligt väder är enda nackdelen. Särskilt när sommaren blir höst och kylan kommer. Det är inte bara en gång han dragit på sig regnkläderna för sent, blivit blöt och frusit som en hund.
Mot slutet av första säsongen som markarbetare hörde chefen på revisionsbyrån av sig och föreslog ett inhopp under vintern.
– Andra säsongare kan köra tunga fordon eller snöröja med traktor på vintern, men jag har inga sådana kort. Så jag tänkte att det inte var så dumt, då behövde jag inte fundera på inkomsten under vintern. Eftersom det var tidsbegränsat tänkte jag att det inte borde bygga någon större stress.
Han är nu inne på tredje året med de två olika jobben. Kombinationen passar honom perfekt. Han tar enbart visstidsanställningar och lägger in tid för ledighet mellan säsongerna. Cheferna på båda företagen är med på upplägget.
Det bästa med dubbeljobben är den mycket tydliga indelningen av arbetsåret.
– Jag får ett avslut och kan sedan börja om på ny kula. Tydliga avslut och nystarter passar min mentalitet bra.
Det han gillar med revisorsjobbet är att det är ”ett klurigt jobb” där han får vrida och vända på siffror och fundera för att hitta lösningar. Nackdelen är att det ”lätt blir för mycket” och att jobbet följer med hem.
– Fast det är säkert en fråga om personlighet. Många av mina kollegor verkar inte ha det problemet.
Bland dem är inställningen till hans markarbetande lite kluven. Vissa tycker att det är märkligt att han ”kastar bort karriären” genom att inte jobba heltid som revisor.
– Men andra tycker det är spännande och kul att jag har valt den här kombinationen. Och jag trivs jättebra med båda arbetslagen.
Om han blickar framåt ser han ingen anledning att förändra något.
– Det här konceptet funkar så bra för mig. Det är för bra för att hitta på något annat.
Mattias Sjödin är nöjd med sin årslön. Han tjänar mer som revisor, men har på tredje säsongen som markarbetare kommit upp några hack i lön. Framför allt trivs han med att förena fysiskt arbete med mer akademiskt.
– Yrkeslivet kan se ut på många olika sätt. Man kan alltid prova andra jobb och nya kombinationer.
Text: Bertil Jansson
Gör: Revisor och markarbetare.
Utbildning: Civilekonomprogrammet och idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet.
Ålder: 39.
Bor: Lägenhet i Umeå.
Familj: Flickvän och bonusdotter, 10 år.
Intressen: Sommar- och vinterfiske. Styrketräning och löpning.