Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Tipsen till dig som vill bli säljare

Coolt och välbetalt. Men den som vill bli säljare gör klokt i att välja arbetsgivare med omsorg. Det rådet ger experten Patrik Nordkvist.
David Österberg Publicerad
Fredrik Stehn
Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen. Fredrik Stehn

Patrik Nordkvist har ägnat hela sitt yrkesliv åt försäljning. Nu driver han det egna företaget Försäljningschefen där han hjälper andra företag att öka sin omsättning, bland annat genom att utbilda säljare. Dessutom skriver han om branschen på sin blogg.

Patrik Nordkvists uppfattning är att den negativa uppfattning som funnits om säljare är på väg bort.

– Det har börjat svänga. Det är ett coolt, välbetalt jobb där du utvecklar dig själv. Säljarna är samhällets grund. Alla jobb skapas av att någon har sålt något.

Varför har många en negativ bild av säljare?
– Som konsument möts du främst av gatu- och telefonförsäljare. De har dålig målgruppsanpassning och dåliga förutsättningar: de försöker sälja till alla de träffar på. Om man ska lyckas med försäljning krävs att det man säljer är relevant och genomtänkt.

På Arbetsförmedlingens sajt Platsbanken finns en uppsjö av annonser från arbetsgivare som söker säljare. Texterna i annonserna påminner ofta om varandra: arbetsgivarna söker personer som är ”unga och drivna”, ”glädjespridare och tävlingsinriktade” eller ”positiva och målfokuserade”.

Att sälja mobiler är inte samma sak som att sälja JAS-plan

Men Patrik Nordkvist värjer sig mot att det skulle finnas någon mall för hur säljare ska vara.

– Däremot bygger jobbet på att man själv tar initiativ, bestämmer vad som ska göras härnäst och är proaktiv. Yrket är väldigt brett och olika tjänster kräver olika egenskaper. Att sälja telefonabonnemang är inte samma sak som att sälja JAS-plan.

Arbetserfarenhet och utbildning verkar mindre viktigt för många av de företag som söker säljare – i en tredjedel av annonserna anges att tidigare erfarenhet av försäljning inte är ett krav. Och Patrik Nordkvist tycker att säljyrket kan vara ett bra förstajobb, förutsatt att arbetsgivaren är seriös och bedriver en verksamhet med struktur.

– Många arbetsgivare tror att det är enkelt att sälja och att det räcker att säljaren är ung och glad. De slänger in oerfarna personer som inte får stöd eller utbildning. Då är det inte ett bra förstajobb.

Inte sällan lockas arbetssökande med löften om höga löner – som är helt eller delvis provisionsbaserade. Som arbetssökande gäller det då att använda sig av sunt förnuft, tycker Patrik Nordkvist.

– Grundregeln ”om det verkar för bra för att vara sant …” gäller även här. Ibland läser man i annonser om en mållön på 100 000, men det är högst osannolikt att en oerfaren 20-åring kommer att tjäna så mycket. Det kanske har funnits en stjärnsäljare som har tjänat så mycket, men det är mer relevant att känna till snittlönen på företaget.

Nästan alla säljare har en rörlig lönedel. Ändå anser Patrik Nordkvist att provisionen är mindre viktig när det handlar om att motivera säljare.

– Det finns annat som är mycket viktigare. Men jag skulle jag inte våga plocka bort provisionen helt eftersom den är en så djupt rotad del av säljkulturen.

PATRIKS RÅD TILL DIG SOM VILL BLI SÄLJARE

  • Leta efter en seriös arbetsgivare. Att en del av lönen är fast kan vara en indikator på att arbetsgivaren satsar på sina anställda.
  • Vilken bransch är du intresserad av? Vad vill du på sikt? Är det du ska sälja något som tillför ett värde, något du själv gillar?
  • Välj en bra chef.
  • Ha lite tålamod – många säljare hoppar runt mycket i tron att gräset alltid är grönare på andra sidan. Men försäljning tar ofta tid.

ETT VÄLAVLÖNAT YRKE

Enligt Unionens statistik ligger spannet på mellan 32 000 och 43 000 kronor i månaden.

Även Patrik Nordkvist har statistik över löner. Varje år samlar han svar från omkring 2 500 säljare om vilka löner de har och hur lönerna fördelas mellan fast och rörlig del.

Enligt hans statistik var snittlönerna för säljare utan personalansvar drygt 54 000 kronor om man räknar med deras rörliga lönedel.

Kvinnorna hade en grundlön på i snitt 38 000 kronor, männen 40 500 kronor. De rörliga delarna var 12 000 kronor respektive 15 500 kronor. Att den rörliga delen är hög tror Patrik Nordkvist beror på högkonjunkturen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.