Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Tipsen till dig som vill bli säljare

Coolt och välbetalt. Men den som vill bli säljare gör klokt i att välja arbetsgivare med omsorg. Det rådet ger experten Patrik Nordkvist.
David Österberg Publicerad 10 april 2019, kl 15:09
Fredrik Stehn
Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen. Fredrik Stehn

Patrik Nordkvist har ägnat hela sitt yrkesliv åt försäljning. Nu driver han det egna företaget Försäljningschefen där han hjälper andra företag att öka sin omsättning, bland annat genom att utbilda säljare. Dessutom skriver han om branschen på sin blogg.

Patrik Nordkvists uppfattning är att den negativa uppfattning som funnits om säljare är på väg bort.

– Det har börjat svänga. Det är ett coolt, välbetalt jobb där du utvecklar dig själv. Säljarna är samhällets grund. Alla jobb skapas av att någon har sålt något.

Varför har många en negativ bild av säljare?
– Som konsument möts du främst av gatu- och telefonförsäljare. De har dålig målgruppsanpassning och dåliga förutsättningar: de försöker sälja till alla de träffar på. Om man ska lyckas med försäljning krävs att det man säljer är relevant och genomtänkt.

På Arbetsförmedlingens sajt Platsbanken finns en uppsjö av annonser från arbetsgivare som söker säljare. Texterna i annonserna påminner ofta om varandra: arbetsgivarna söker personer som är ”unga och drivna”, ”glädjespridare och tävlingsinriktade” eller ”positiva och målfokuserade”.

Att sälja mobiler är inte samma sak som att sälja JAS-plan

Men Patrik Nordkvist värjer sig mot att det skulle finnas någon mall för hur säljare ska vara.

– Däremot bygger jobbet på att man själv tar initiativ, bestämmer vad som ska göras härnäst och är proaktiv. Yrket är väldigt brett och olika tjänster kräver olika egenskaper. Att sälja telefonabonnemang är inte samma sak som att sälja JAS-plan.

Arbetserfarenhet och utbildning verkar mindre viktigt för många av de företag som söker säljare – i en tredjedel av annonserna anges att tidigare erfarenhet av försäljning inte är ett krav. Och Patrik Nordkvist tycker att säljyrket kan vara ett bra förstajobb, förutsatt att arbetsgivaren är seriös och bedriver en verksamhet med struktur.

– Många arbetsgivare tror att det är enkelt att sälja och att det räcker att säljaren är ung och glad. De slänger in oerfarna personer som inte får stöd eller utbildning. Då är det inte ett bra förstajobb.

Inte sällan lockas arbetssökande med löften om höga löner – som är helt eller delvis provisionsbaserade. Som arbetssökande gäller det då att använda sig av sunt förnuft, tycker Patrik Nordkvist.

– Grundregeln ”om det verkar för bra för att vara sant …” gäller även här. Ibland läser man i annonser om en mållön på 100 000, men det är högst osannolikt att en oerfaren 20-åring kommer att tjäna så mycket. Det kanske har funnits en stjärnsäljare som har tjänat så mycket, men det är mer relevant att känna till snittlönen på företaget.

Nästan alla säljare har en rörlig lönedel. Ändå anser Patrik Nordkvist att provisionen är mindre viktig när det handlar om att motivera säljare.

– Det finns annat som är mycket viktigare. Men jag skulle jag inte våga plocka bort provisionen helt eftersom den är en så djupt rotad del av säljkulturen.

PATRIKS RÅD TILL DIG SOM VILL BLI SÄLJARE

  • Leta efter en seriös arbetsgivare. Att en del av lönen är fast kan vara en indikator på att arbetsgivaren satsar på sina anställda.
  • Vilken bransch är du intresserad av? Vad vill du på sikt? Är det du ska sälja något som tillför ett värde, något du själv gillar?
  • Välj en bra chef.
  • Ha lite tålamod – många säljare hoppar runt mycket i tron att gräset alltid är grönare på andra sidan. Men försäljning tar ofta tid.

ETT VÄLAVLÖNAT YRKE

Enligt Unionens statistik ligger spannet på mellan 32 000 och 43 000 kronor i månaden.

Även Patrik Nordkvist har statistik över löner. Varje år samlar han svar från omkring 2 500 säljare om vilka löner de har och hur lönerna fördelas mellan fast och rörlig del.

Enligt hans statistik var snittlönerna för säljare utan personalansvar drygt 54 000 kronor om man räknar med deras rörliga lönedel.

Kvinnorna hade en grundlön på i snitt 38 000 kronor, männen 40 500 kronor. De rörliga delarna var 12 000 kronor respektive 15 500 kronor. Att den rörliga delen är hög tror Patrik Nordkvist beror på högkonjunkturen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.