Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Tipsen till dig som vill bli säljare

Coolt och välbetalt. Men den som vill bli säljare gör klokt i att välja arbetsgivare med omsorg. Det rådet ger experten Patrik Nordkvist.
David Österberg Publicerad
Fredrik Stehn
Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen. Fredrik Stehn

Patrik Nordkvist har ägnat hela sitt yrkesliv åt försäljning. Nu driver han det egna företaget Försäljningschefen där han hjälper andra företag att öka sin omsättning, bland annat genom att utbilda säljare. Dessutom skriver han om branschen på sin blogg.

Patrik Nordkvists uppfattning är att den negativa uppfattning som funnits om säljare är på väg bort.

– Det har börjat svänga. Det är ett coolt, välbetalt jobb där du utvecklar dig själv. Säljarna är samhällets grund. Alla jobb skapas av att någon har sålt något.

Varför har många en negativ bild av säljare?
– Som konsument möts du främst av gatu- och telefonförsäljare. De har dålig målgruppsanpassning och dåliga förutsättningar: de försöker sälja till alla de träffar på. Om man ska lyckas med försäljning krävs att det man säljer är relevant och genomtänkt.

På Arbetsförmedlingens sajt Platsbanken finns en uppsjö av annonser från arbetsgivare som söker säljare. Texterna i annonserna påminner ofta om varandra: arbetsgivarna söker personer som är ”unga och drivna”, ”glädjespridare och tävlingsinriktade” eller ”positiva och målfokuserade”.

Att sälja mobiler är inte samma sak som att sälja JAS-plan

Men Patrik Nordkvist värjer sig mot att det skulle finnas någon mall för hur säljare ska vara.

– Däremot bygger jobbet på att man själv tar initiativ, bestämmer vad som ska göras härnäst och är proaktiv. Yrket är väldigt brett och olika tjänster kräver olika egenskaper. Att sälja telefonabonnemang är inte samma sak som att sälja JAS-plan.

Arbetserfarenhet och utbildning verkar mindre viktigt för många av de företag som söker säljare – i en tredjedel av annonserna anges att tidigare erfarenhet av försäljning inte är ett krav. Och Patrik Nordkvist tycker att säljyrket kan vara ett bra förstajobb, förutsatt att arbetsgivaren är seriös och bedriver en verksamhet med struktur.

– Många arbetsgivare tror att det är enkelt att sälja och att det räcker att säljaren är ung och glad. De slänger in oerfarna personer som inte får stöd eller utbildning. Då är det inte ett bra förstajobb.

Inte sällan lockas arbetssökande med löften om höga löner – som är helt eller delvis provisionsbaserade. Som arbetssökande gäller det då att använda sig av sunt förnuft, tycker Patrik Nordkvist.

– Grundregeln ”om det verkar för bra för att vara sant …” gäller även här. Ibland läser man i annonser om en mållön på 100 000, men det är högst osannolikt att en oerfaren 20-åring kommer att tjäna så mycket. Det kanske har funnits en stjärnsäljare som har tjänat så mycket, men det är mer relevant att känna till snittlönen på företaget.

Nästan alla säljare har en rörlig lönedel. Ändå anser Patrik Nordkvist att provisionen är mindre viktig när det handlar om att motivera säljare.

– Det finns annat som är mycket viktigare. Men jag skulle jag inte våga plocka bort provisionen helt eftersom den är en så djupt rotad del av säljkulturen.

PATRIKS RÅD TILL DIG SOM VILL BLI SÄLJARE

  • Leta efter en seriös arbetsgivare. Att en del av lönen är fast kan vara en indikator på att arbetsgivaren satsar på sina anställda.
  • Vilken bransch är du intresserad av? Vad vill du på sikt? Är det du ska sälja något som tillför ett värde, något du själv gillar?
  • Välj en bra chef.
  • Ha lite tålamod – många säljare hoppar runt mycket i tron att gräset alltid är grönare på andra sidan. Men försäljning tar ofta tid.

ETT VÄLAVLÖNAT YRKE

Enligt Unionens statistik ligger spannet på mellan 32 000 och 43 000 kronor i månaden.

Även Patrik Nordkvist har statistik över löner. Varje år samlar han svar från omkring 2 500 säljare om vilka löner de har och hur lönerna fördelas mellan fast och rörlig del.

Enligt hans statistik var snittlönerna för säljare utan personalansvar drygt 54 000 kronor om man räknar med deras rörliga lönedel.

Kvinnorna hade en grundlön på i snitt 38 000 kronor, männen 40 500 kronor. De rörliga delarna var 12 000 kronor respektive 15 500 kronor. Att den rörliga delen är hög tror Patrik Nordkvist beror på högkonjunkturen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Maria gick från VD till undersköterska

Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
Publicerad 10 oktober 2025, kl 06:00
Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
I stället för pension – ny karriär. Maria Schönefeld fick en nytändning av jobbet på demensboendet. Foto: Åke Ericson.

När insåg du att du ville byta bana helt?

– Jag hade varit vd väldigt länge och kände att jag var på väg in i en mer förvaltande fas av livet. När pensionen närmade sig tänkte jag bara: Jag vill inte sitta hemma och känna att jag inte gör någon nytta. Jag har mycket kvar att ge. När jag såg att undersköterska skulle bli en skyddad titel tänkte jag att det kunde vara något för mig. Något nytt, där jag fick möjligheten att jobba deltid och samtidigt göra skillnad.

Du valde omsorgsyrket i stället för konsultuppdrag. Varför just vården?

– För att det är hands on, mycket mer praktiskt och dessutom flexibelt.

Hur reagerade din omgivning?

– En del tyckte inte att jag var klok, haha. Första reaktionen från barnen var också lite tveksam – de hade nog sett fram emot mer hjälp med barnbarnen. Flera i min omgivning har själva börjat fundera på om de kanske skulle göra något helt annat i nästa fas i livet. Pensionsåldern är ju mer flytande i dag – ska man verkligen göra samma sak tills man måste sluta eller kanske testa något man brinner för och få lite nytändning på köpet?

Vad var svårast med att sätta sig i skolbänken igen?

– Det var nog själva formen: att läsa på distans och bara plugga teori ur böcker. Jag hade gärna sett mer praktik direkt. Det tar lite längre tid att lära sig när man blir äldre.

Från ledningsgrupp till omvårdnad – vad har varit den största omställningen?

– Det är väldigt trevligt att man hela tiden möter människor, både boende och kollegor. Vi är ett stort team med folk från många olika länder och kulturer, och vi lär oss otroligt mycket av varandra. Man får direkt återkoppling, och när passet är slut är jobbet verkligen klart. Det är en ny sorts frihet.

Hur har ditt val påverkat dig ekonomiskt?

– Lönerna är relativt sett skamligt låga i ett yrke som är så betydelsefullt och värdefullt för välfärden. Jag känner mig privilegierad att kunna jobba samtidigt som jag tar ut pension, annars hade det varit tufft och påverkat min levnadsnivå negativt.

Hur kommer det sig att du inte vill gå i pension?

– Att bara gå hemma har inget större värde för mig. Och jag vill känna mig behövd. Så länge det känns roligt, och både kropp och knopp håller, så fortsätter jag. Jag har haft turen att inte slita ut mig tidigare i livet. Det gör skillnad nu.

Text: Henrik Lenngren.

MARIA SCHÖNEFELD

GÖR: Timanställd undersköterska på en avdelning med demensboende på Villa Täby Park i Täby.

ÅLDER: 65.

BOR: I Täby kommun utanför Stockholm.

KARRIÄR: Chefsroller på Handelsanställdas förbund, Arbetsmiljöverket och Prevent. Anställd som undersköterska i mars.