Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kaffets betydelse för hur du presterar – på jobbet

Två av tio anställda dricker inte kaffe! För resten av oss är kaffet avgörande för om vi presterar bra eller är irriterade och griniga.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en kvinna dricker kaffe på jobbet, till höger en nyupphälld kopp kaffe ställd ovanpå en bärbar dator på jobbet.
Kaffets betydelse på arbetsplatsen? Större än du tror. En ny Sifoundersökning visar att tre av fyra anställda anser att gott kaffe ökar arbetsglädjen. Majoriteten av kaffekonsumtionen i Sverige sker på jobbet. Foto: Colourbox.

Tro det eller ej – kaffe på jobbet är ingen självklar anställningsförmån. På vissa arbetsplatser får de anställda betala sitt kaffe om de vill ha något. Å andra sidan lär det finnas arbetsplatser som har en barista anställd för att göra små hjärtan i de anställdas lattemuggar. Majoriteten av oss koffeinister på större arbetsplatser har dock tillgång till maskiner med den mörka, varma vätska som ibland oförtjänt kallas kaffe. 

Att kaffet är viktigt för majoriteten av oss anställda, visar en ny Sifoundersökning, initierad av den troligtvis partiske kaffeleverantören Beans in a cup. Undersökningen slår fast att Sverige har en topplacering på listan över kaffesörplande länder i världen och att merparten av vår kaffekonsumtion sker på jobbet.

2,2 koppar kaffe nödvändigt för välmående

Tre av fyra kaffedrickare anser att gott kaffe på jobbet ökar arbetsglädjen och ännu fler menar att det skulle gå åt pipsvängen om arbetsgivaren plötsligt fick för sig att dra in kaffet som förmån. De skulle känna sig mindre uppskattade och befarar att det skulle bli svårt jobbigt att vara utan. Drygt en tiondel menar att det inte skulle funka överhuvudtaget med kaffestopp, de behöver sina i 2,2 kaffekoppar per arbetsdag. 

Nu kommer förhoppningsvis inte arbetsgivaren dra in på kaffet – chefer är nämligen den yrkeskategori som är mest beroende av sin koffeinfix, enligt undersökningen. Fyra av fem chefer behöver kaffet för att vara effektiva och närmare var fjärde chef blir irriterad när kaffeabstinensen sätter in.

Kaffe smakar bättre bälgat

Kaffet ska för övrigt aldrig smuttas utan bälgas, enligt tidigare forskning vid universitetet i Neapel. Klunkas kaffet frigörs mer arom och kaffet smakar bättre. Men nu dricker vi inte kaffe främst för smakens skull, utan för att få i oss koffeinet, hävdar forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern, som försökte hitta förklaringen till våra dryckespreferenser. 

Enligt en annan amerikansk studie så kan kaffetåren dessutom rädda liv – män som dricker mellan två och sex koppar (obs - troligtvis blaskigt amerikanskt kaffe) löper 10 procent mindre risk att avlida än tesörplande kollegor. För kvinnor är dödsrisken 14 procent lägre. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.