Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så bra är kaffe för hälsan – sanningar och påståenden
Kaffe har flera vetenskapligt belagda hälsofördelar. Läs om fikans plus, minus och de osäkra påståenden som ofta sprids om kaffe och hälsa.
Svenskarna dricker 7,6 kilo kaffe per person varje år - två och en halv kopp per dag i snitt. Vi ligger i världstoppen när det kommer till kaffesurplande, om än efter ständigt ledande finländare.
80 procent av svenskarna dricker minst en kopp kaffe i veckan och 20 procent dricker fler än tjugo per vecka enligt en Sifoundersökning 2022. Män och äldre dricker mer java än kvinnor och yngre. Yngre generationer väljer å andra sidan betydligt oftare en energidryck än de äldre.
Kaffet har blivit dyrare på senaste tiden, men det kan vara värt att fortsätta fika – för att det är trevligt, gott och bra för hälsan på flera sätt.
Plus med kaffe enligt vetenskapen
- Minskar risken för typ 2-diabetes – men forskare vet ännu inte varför.
- Minskar risken för njursten.
- Kan lindra migränhuvudvärk - om koffeinet intas i tid före ett anfall.
Minus med kaffe – om du dricker mycket
- Beroendeframkallande, kan ge huvudvärk av abstinens.
- Kan göra det svårt att somna. Det gäller i regel bara om man dricker sent på eftermiddagen och enbart vissa påverkas.
- Hjärtklappning och ögonlocksryckningar. Det varierar från person till person hur mycket kaffe du mår bra av.
- Garvsyran i kaffe kan förvärra magproblem och sura uppstötningar – drick inte svart kaffe på fastande mage.
- Kaffe minskar kroppens förmåga att ta upp järn ur maten – tänk på det om du har järnbrist.
Osäkra hälsopåståenden om kaffe
Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet, kommenterar några vanliga påståenden om kaffe och hälsa.
- Kaffe kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
”Sambandet är oklart. Nya studier har inte bekräftat någon positiv eller negativ effekt av kaffe.”
- Minskar risken för alzheimer och demens.
”Sambandet är oklart. Kaffe ökar inte risken, men har troligen inte skyddande effekt heller, i alla fall ingen stark effekt.”
- Rikt på polyfenoler, antioxidanter, som kan skydda cellerna från skador.
”Tyvärr verkar det inte påverka hälsan nämnvärt eftersom det är oklara eller inga samband mellan kaffekonsumtion och risk för hjärtkärlsjukdomar och cancer.”
- Minskar risken för depression.
”Det finns det inga bevis för.”
- Kaffe kan förvärra ångest och stress.
”Jag har aldrig sett någon studie på det”.
- Gravida ska inte dricka mycket kaffe, enligt försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets rekommenderar högst 200 mg koffein per dag vid graviditet, eftersom höga doser av koffein ”kan påverka fostret”.
”Det var gamla studier som visade ökade risker för missfall vid högt koffeinintag”.
- Påståenden i texten om kaffe och hälsa har faktagranskats av Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
- Undersökningen om svenskarnas kaffevanor gjordes med drygt 1000 vuxna svenskar av Kantar Sifo och Viktväktarna 2022.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
