Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så bra är kaffe för hälsan – sanningar och påståenden

Kaffe har flera vetenskapligt belagda hälsofördelar. Läs om fikans plus, minus och de osäkra påståenden som ofta sprids om kaffe och hälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2022, kl 06:00
Person håller i kaffekopp
Hur bra är kaffe för hälsan?

Svenskarna dricker 7,6 kilo kaffe per person varje år - två och en halv kopp per dag i snitt. Vi ligger i världstoppen när det kommer till kaffesurplande, om än efter ständigt ledande finländare. 

80 procent av svenskarna dricker minst en kopp kaffe i veckan och 20 procent dricker fler än tjugo per vecka enligt en Sifoundersökning 2022. Män och äldre dricker mer java än kvinnor och yngre. Yngre generationer väljer å andra sidan betydligt oftare en energidryck än de äldre.

Kaffet har blivit dyrare på senaste tiden, men det kan vara värt att fortsätta fika – för att det är trevligt, gott och bra för hälsan på flera sätt. 

Plus med kaffe enligt vetenskapen

  • Minskar risken för typ 2-diabetes – men forskare vet ännu inte varför.
  • Minskar risken för njursten.
  • Kan lindra migränhuvudvärk - om koffeinet intas i tid före ett anfall.  

Minus med kaffe – om du dricker mycket

  • Beroendeframkallande, kan ge huvudvärk av abstinens.
  • Kan göra det svårt att somna. Det gäller i regel bara om man dricker sent på eftermiddagen och enbart vissa påverkas.
  • Hjärtklappning och ögonlocksryckningar. Det varierar från person till person hur mycket kaffe du mår bra av.
  • Garvsyran i kaffe kan förvärra magproblem och sura uppstötningar – drick inte svart kaffe på fastande mage.
  • Kaffe minskar kroppens förmåga att ta upp järn ur maten – tänk på det om du har järnbrist.

Osäkra hälsopåståenden om kaffe

Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet, kommenterar några vanliga påståenden om kaffe och hälsa. 

  • Kaffe kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
    ”Sambandet är oklart. Nya studier har inte bekräftat någon positiv eller negativ effekt av kaffe.”
  • Minskar risken för alzheimer och demens.
    ”Sambandet är oklart. Kaffe ökar inte risken, men har troligen inte skyddande effekt heller, i alla fall ingen stark effekt.”

     
  • Rikt på polyfenoler, antioxidanter, som kan skydda cellerna från skador.
    Tyvärr verkar det inte påverka hälsan nämnvärt eftersom det är oklara eller inga samband mellan kaffekonsumtion och risk för hjärtkärlsjukdomar och cancer.

     
  • Minskar risken för depression.
    ”Det finns det inga bevis för.”

     
  • Kaffe kan förvärra ångest och stress.
    ”Jag har aldrig sett någon studie på det”.

     
  • Gravida ska inte dricka mycket kaffe, enligt försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets rekommenderar högst 200 mg koffein per dag vid graviditet, eftersom höga doser av koffein ”kan påverka fostret”.
    ”Det var gamla studier som visade ökade risker för missfall vid högt koffeinintag”.
  • Påståenden i texten om kaffe och hälsa har faktagranskats av Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
     
  • Undersökningen om svenskarnas kaffevanor gjordes med drygt 1000 vuxna svenskar av Kantar Sifo och Viktväktarna 2022.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg