Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så bra är kaffe för hälsan – sanningar och påståenden

Kaffe har flera vetenskapligt belagda hälsofördelar. Läs om fikans plus, minus och de osäkra påståenden som ofta sprids om kaffe och hälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2022, kl 06:00
Person håller i kaffekopp
Hur bra är kaffe för hälsan?

Svenskarna dricker 7,6 kilo kaffe per person varje år - två och en halv kopp per dag i snitt. Vi ligger i världstoppen när det kommer till kaffesurplande, om än efter ständigt ledande finländare. 

80 procent av svenskarna dricker minst en kopp kaffe i veckan och 20 procent dricker fler än tjugo per vecka enligt en Sifoundersökning 2022. Män och äldre dricker mer java än kvinnor och yngre. Yngre generationer väljer å andra sidan betydligt oftare en energidryck än de äldre.

Kaffet har blivit dyrare på senaste tiden, men det kan vara värt att fortsätta fika – för att det är trevligt, gott och bra för hälsan på flera sätt. 

Plus med kaffe enligt vetenskapen

  • Minskar risken för typ 2-diabetes – men forskare vet ännu inte varför.
  • Minskar risken för njursten.
  • Kan lindra migränhuvudvärk - om koffeinet intas i tid före ett anfall.  

Minus med kaffe – om du dricker mycket

  • Beroendeframkallande, kan ge huvudvärk av abstinens.
  • Kan göra det svårt att somna. Det gäller i regel bara om man dricker sent på eftermiddagen och enbart vissa påverkas.
  • Hjärtklappning och ögonlocksryckningar. Det varierar från person till person hur mycket kaffe du mår bra av.
  • Garvsyran i kaffe kan förvärra magproblem och sura uppstötningar – drick inte svart kaffe på fastande mage.
  • Kaffe minskar kroppens förmåga att ta upp järn ur maten – tänk på det om du har järnbrist.

Osäkra hälsopåståenden om kaffe

Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet, kommenterar några vanliga påståenden om kaffe och hälsa. 

  • Kaffe kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
    ”Sambandet är oklart. Nya studier har inte bekräftat någon positiv eller negativ effekt av kaffe.”
  • Minskar risken för alzheimer och demens.
    ”Sambandet är oklart. Kaffe ökar inte risken, men har troligen inte skyddande effekt heller, i alla fall ingen stark effekt.”

     
  • Rikt på polyfenoler, antioxidanter, som kan skydda cellerna från skador.
    Tyvärr verkar det inte påverka hälsan nämnvärt eftersom det är oklara eller inga samband mellan kaffekonsumtion och risk för hjärtkärlsjukdomar och cancer.

     
  • Minskar risken för depression.
    ”Det finns det inga bevis för.”

     
  • Kaffe kan förvärra ångest och stress.
    ”Jag har aldrig sett någon studie på det”.

     
  • Gravida ska inte dricka mycket kaffe, enligt försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets rekommenderar högst 200 mg koffein per dag vid graviditet, eftersom höga doser av koffein ”kan påverka fostret”.
    ”Det var gamla studier som visade ökade risker för missfall vid högt koffeinintag”.
  • Påståenden i texten om kaffe och hälsa har faktagranskats av Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
     
  • Undersökningen om svenskarnas kaffevanor gjordes med drygt 1000 vuxna svenskar av Kantar Sifo och Viktväktarna 2022.
Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2023, kl 06:00
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.