Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många lider av kronisk sömnbrist

Varje natt under arbetsveckan förlorar vi en halv timmes sömn, visar en ny undersökning. Men sömnbristen skulle kunna avhjälpas med mer flexibla arbetstider, tror en av forskarna bakom studien.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 september 2020, kl 10:26
Colourbox
Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen. På många arbetsplatser börjar man klockan 8 eller 9 av gammal vana, trots att man ofta skulle kunna ha en mer flexibel arbetsdag, enligt forskaren Johanna Garefelt. Colourbox

I undersökningen följdes en grupp på hundra personer i åldrarna 60 till 71 år. Deras sömnvanor mättes vid tre tillfällen med ett års mellanrum mellan varje gång, och täckte in deras övergång till pension.

Under arbetsveckorna sov de i snitt 6,5 timmar, under helgerna en halvtimme längre. När de gick i pension sov de i stället sju timmar både i veckorna och på helgerna.

Det faktumet tolkar Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som att den önskvärda sömnmängden för personerna i studien var sju timmar per natt. Under arbetslivet förlorade de alltså 2,5 timmars sömn per vecka, timmar som de inte kompenserade för med extra sömn på helgerna.

Läs mer: Somna på två minuter

– Det här pekar på att många lider av en kronisk sömnbrist under arbetslivet, säger Johanna Garefelt som dock påpekar att sömnbehov är något individuellt och dessutom varierar med åldern. Ju yngre man är desto större behov av sömn har man.

På sikt finns allvarliga hälsorisker om man inte får tillräckligt med sömn. Välbekanta följdsjukdomar är bland annat diabetes och depression.

– Det här är kanske sömnbrist på en låg nivå. Men många sover för lite. Det här kan man märka i arbetslivet på olika vis. Det kan handla om allt från att arbetsförmågan kan gå ner till att risken för felbedömningar och olyckor kan öka.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Ett sätt att komma åt sömnproblemen i samhället vore att göra arbetstiderna mer flexibla än i dag, anser Johanna Garefelt som hänvisar till vad som händer när skolor senarelägger dagens första lektioner: eleverna använder extratiden till att sova och blir på det sättet mer utvilade.

Gjorde man på samma vis i arbetslivet skulle den ökade sömnmängden ha positiva effekter på folkhälsan, säger hon.

– Visst finns det jobb som måste bemannas till exempel tidiga morgnar. Men på många arbetsplatser börjar man klockan åtta eller nio av gammal vana. Ofta skulle man kunna ha en mer flexibel arbetsdag. Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen.

Läs mer: Så håller du dig glad och vaken på mötet

(Foto Johanna Garefelt: Niklas Björling)

Niklas Hallstedt