Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många lider av kronisk sömnbrist

Varje natt under arbetsveckan förlorar vi en halv timmes sömn, visar en ny undersökning. Men sömnbristen skulle kunna avhjälpas med mer flexibla arbetstider, tror en av forskarna bakom studien.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen. På många arbetsplatser börjar man klockan 8 eller 9 av gammal vana, trots att man ofta skulle kunna ha en mer flexibel arbetsdag, enligt forskaren Johanna Garefelt. Colourbox

I undersökningen följdes en grupp på hundra personer i åldrarna 60 till 71 år. Deras sömnvanor mättes vid tre tillfällen med ett års mellanrum mellan varje gång, och täckte in deras övergång till pension.

Under arbetsveckorna sov de i snitt 6,5 timmar, under helgerna en halvtimme längre. När de gick i pension sov de i stället sju timmar både i veckorna och på helgerna.

Det faktumet tolkar Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som att den önskvärda sömnmängden för personerna i studien var sju timmar per natt. Under arbetslivet förlorade de alltså 2,5 timmars sömn per vecka, timmar som de inte kompenserade för med extra sömn på helgerna.

Läs mer: Somna på två minuter

– Det här pekar på att många lider av en kronisk sömnbrist under arbetslivet, säger Johanna Garefelt som dock påpekar att sömnbehov är något individuellt och dessutom varierar med åldern. Ju yngre man är desto större behov av sömn har man.

På sikt finns allvarliga hälsorisker om man inte får tillräckligt med sömn. Välbekanta följdsjukdomar är bland annat diabetes och depression.

– Det här är kanske sömnbrist på en låg nivå. Men många sover för lite. Det här kan man märka i arbetslivet på olika vis. Det kan handla om allt från att arbetsförmågan kan gå ner till att risken för felbedömningar och olyckor kan öka.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Ett sätt att komma åt sömnproblemen i samhället vore att göra arbetstiderna mer flexibla än i dag, anser Johanna Garefelt som hänvisar till vad som händer när skolor senarelägger dagens första lektioner: eleverna använder extratiden till att sova och blir på det sättet mer utvilade.

Gjorde man på samma vis i arbetslivet skulle den ökade sömnmängden ha positiva effekter på folkhälsan, säger hon.

– Visst finns det jobb som måste bemannas till exempel tidiga morgnar. Men på många arbetsplatser börjar man klockan åtta eller nio av gammal vana. Ofta skulle man kunna ha en mer flexibel arbetsdag. Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen.

Läs mer: Så håller du dig glad och vaken på mötet

(Foto Johanna Garefelt: Niklas Björling)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.