Hälsa

Många lider av kronisk sömnbrist

Varje natt under arbetsveckan förlorar vi en halv timmes sömn, visar en ny undersökning. Men sömnbristen skulle kunna avhjälpas med mer flexibla arbetstider, tror en av forskarna bakom studien.

Niklas Hallstedt Publicerad 9 september 2020, kl 10:26

Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen. På många arbetsplatser börjar man klockan 8 eller 9 av gammal vana, trots att man ofta skulle kunna ha en mer flexibel arbetsdag, enligt forskaren Johanna Garefelt. Colourbox

I undersökningen följdes en grupp på hundra personer i åldrarna 60 till 71 år. Deras sömnvanor mättes vid tre tillfällen med ett års mellanrum mellan varje gång, och täckte in deras övergång till pension.

Under arbetsveckorna sov de i snitt 6,5 timmar, under helgerna en halvtimme längre. När de gick i pension sov de i stället sju timmar både i veckorna och på helgerna.

Det faktumet tolkar Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som att den önskvärda sömnmängden för personerna i studien var sju timmar per natt. Under arbetslivet förlorade de alltså 2,5 timmars sömn per vecka, timmar som de inte kompenserade för med extra sömn på helgerna.

Läs mer: Somna på två minuter

– Det här pekar på att många lider av en kronisk sömnbrist under arbetslivet, säger Johanna Garefelt som dock påpekar att sömnbehov är något individuellt och dessutom varierar med åldern. Ju yngre man är desto större behov av sömn har man.

På sikt finns allvarliga hälsorisker om man inte får tillräckligt med sömn. Välbekanta följdsjukdomar är bland annat diabetes och depression.

– Det här är kanske sömnbrist på en låg nivå. Men många sover för lite. Det här kan man märka i arbetslivet på olika vis. Det kan handla om allt från att arbetsförmågan kan gå ner till att risken för felbedömningar och olyckor kan öka.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Ett sätt att komma åt sömnproblemen i samhället vore att göra arbetstiderna mer flexibla än i dag, anser Johanna Garefelt som hänvisar till vad som händer när skolor senarelägger dagens första lektioner: eleverna använder extratiden till att sova och blir på det sättet mer utvilade.

Gjorde man på samma vis i arbetslivet skulle den ökade sömnmängden ha positiva effekter på folkhälsan, säger hon.

– Visst finns det jobb som måste bemannas till exempel tidiga morgnar. Men på många arbetsplatser börjar man klockan åtta eller nio av gammal vana. Ofta skulle man kunna ha en mer flexibel arbetsdag. Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen.

Läs mer: Så håller du dig glad och vaken på mötet

(Foto Johanna Garefelt: Niklas Björling)

Niklas Hallstedt

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.

Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01

Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.

Så påverkas människan av för lite sömn

Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
Man känner sig tröttare
Förmågan att lära sig nya saker minskar
Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
Vi blir mer lättdistraherade
Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet

Det här ska du göra för att sova gott

Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar.

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.

Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper.

Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.