Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så påverkar månen vår sömn

Månens faser kan påverka vår sömn negativt och män drabbas hårdare än kvinnor. Det visar forskning från Uppsala universitet.
David Österberg Publicerad
Fullmåne och man som försöker sova med kudde över huvudet.
Forskning visar att även månens faser kan påverka hur bra vi sover. Foto: Lise Åserud/NTB, Christine Olsson/TT

Kände du dig ovanligt trött när du gick till jobbet i morse? Det finns en mängd orsaker till att vi ibland sover dåligt. Kanske är vi stressade, har ont någonstans eller har bälgat i oss för mycket kaffe på kvällen. Men nu visar forskning att även månens faser kan påverka hur bra vi sover.

I en studie från Uppsala universitet undersökte forskarna sömnkvaliteten hos 852 försökspersoner med hjälp av EEG. De personer som undersöktes under månens tillväxtfas (från halvmåne till fullmåne) sov sämre än de som undersöktes under månens avtagande fas. De sov kortare tid, ytligare och var vakna längre efter ett nattligt uppvak. Allra sämst sov männen.

"Mäns hjärnor är känsligare för ljus"

Studien leddes av Christian Benedict, sömnforskare och författare. Han säger att det kan finnas flera förklaringar till varför månen påverkar vår sömn. En är att mängden solljus som reflekteras från månen ökar under månens tillväxtfas. Det beror dels på att vi ser mer av månen, dels på att den är mer synlig under kvällstimmarna.

– Ljuset påverkar vår dygnsrytm. Det är därför man brukar rekommendera människor att inte använda mobiltelefonen precis innan de ska sova. Vi vet också från tidigare studier att mäns hjärnor är känsligare för ljus än kvinnors.

Om den försämrade sömnkvaliteten beror på månljuset kan man delvis motverka effekten genom att se till att ha det mörkt i sovrummet.

– Man kan också se till att få mycket dagsljus under dagen. Då blir kontrasten mot kvällen större och då förstår hjärnan att det är dags att sova.

Månen påverkar elektromagnetiska fält

En annan förklaring kan vara månens påverkan på jordens elektromagnetiska fält.

– Under månens växande fas påverkar månen de elektromagnetiska fälten mer, framför allt under kvällstimmarna. Och män påverkas möjligen mer av elektromagnetiska fält än kvinnor.

En tredje, dock mindre trolig, förklaring är att månens gravitationskraft påverkar sömnen. Människor består till stor del av vatten och av den anledningen skulle gravitationen kunna ha en påverkan.

– Jag tycker att den förklaringen verkar osannolik eftersom en enskild människa är så liten i förhållande till månen.

Christian Benedict betonar också att studien inte visar på klara orsakssamband mellan månfaser och sömn. Däremot fanns en tydlig koppling.

– Men i relation till annat som påverkar vår sömn är månens betydelse liten. Det finns också en risk att man förväntar sig att man ska sova dåligt när det är fullmåne och därför sover sämre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.