Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skärpta migrationskrav får spelchef att lämna Sverige

Spelutvecklaren Guilherme Belotti har fått nog av svensk migrationspolitik. Inom en snar framtid flyttar han och hans familj härifrån, troligtvis till Spanien.
Johanna Rovira Publicerad
spelchef speglas
Osäkerhet kring förändrade migrationsregler får spelchefen Guilherme Belotti att planera för en flytt från Sverige inom kort. Foto: Anders G Warne

Sveriges skärpta migrationspolitik skapar oro på arbetsmarknaden. Företag riskerar kompetensbrist när lönekravet för arbetstillstånd höjs och kraven på medborgarskap blir strängare. Utländska medarbetare överväger att lämna Sverige – bland dem spelföretagaren Guilherme Belotti, vars partner nekats permanent uppehållstillstånd.

– De föreslagna förändringarna gör det ännu svårare än vad det redan är för företag som faktiskt behöver arbetskraft, säger Guilherme Belotti,  kreativ chef på ett spelföretag i Stockholm. 

Guilherme Belott har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men hans partner, som kom hit samtidigt med honom för fyra och ett halvt år sedan, och som sökte permanent uppehållstillstånd vid samma tillfälle, fick nobben av Migrationsverket. 

– Hon blev nekad tillstånd eftersom Migrationsverket räknat fel på hennes inkomst. Hon jobbar som butiksbiträde och de tog inte hänsyn till vad hon faktiskt tjänar med tillägg för obekväm arbetstid, utan tittade bara på hennes grundlön, säger Guilherme Belotti, som ursprungligen kommer från Brasilien men efter sju år Tyskland är väl insatt i EU:s regelverk.

Migrationsverket tittar på hur mycket av lönen efter skatt som blir kvar när halva hyran är betald, men tog inte hänsyn till det faktum att Guilherme Belotti faktiskt har råd att betala en större del av hyran eftersom han som chef tjänar mer. 

Krav på boende i Sverige höjs till åtta år

Det är inte enbart på grund av det nekade permanenta uppehållstillståndet som Guilherme Belotti och hans partner har beslutat att lämna landet. Den främsta orsaken är de föreslagna förändringarna av reglerna för att få svenskt medborgarskap. Enligt förslaget ska kravet på sammanhängande boende i Sverige höjas från fem till åtta år för att man ska kvalificera sig för medborgarskap.

– Jag tänker definitivt inte stanna här längre. Man pratar också om att ändra tillstånd retroaktivt och vem vet vad de kommer att förändra mer? Jag tänker inte stanna för att ta reda på det, framtiden här är för osäker. Så jag tar min familj och mina skattepengar någon annanstans, säger Guilherme Belotti. 

Han håller som bäst på att undersöka vilka länder som kan bli aktuella att flytta till, men troligtvis blir det Spanien, eftersom det företag han jobbar på har ett kontor i Barcelona. 

– Men jag är villig att lämna mitt nuvarande jobb för en annan roll som kan sponsra ett spanskt visum, om jag inte kan genomföra flytten via min nuvarande arbetsgivare. Vi hoppas kunna flytta härifrån senast före nyår. 

Arbetsgivarorganisationerna har framfört skarp kritik de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som beskrivs som "ett hopkok av dåliga åtgärder" . Svensk näringsliv anser att de nya reglerna skadar tillväxten och försämrar Sveriges attraktionskraft, vilket leder till kompetensbrist eftersom  högkvalificerad kompetens liksom Guilherme Berlotti, väljer bort Sverige till förmån för  länder med enklare och mer förutsägbara regler. 

 

Höjda krav på arbetstillstånd och medborgarskap – regeringsförslag 2026

  • I dag måste man bo fem år i Sverige för att kunna bli svensk medborgare.  Gränsen föreslås ändras till åtta år. För flyktingar föreslås en höjning till 7 år.
  • Regeringen vill också införa krav på kunskaper i svenska språket samt införa tester i grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
  • Möjligheten för barn att automatiskt bli medborgare tillsammans med sina föräldrar föreslås tas bort. Barn ska i stället prövas individuellt.
  • Regeringen föreslår att inkomstkravet för arbetstillstånd höjs till 90 procent av medianlönen, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt.
  • Förslag om höjt bidrag för personer som väljer att lämna Sverige permanent till 350 000 kronor från och med 2026.
  • Högre krav på levnadssätt hos den som vill bli svensk medborgare

    Källa: Regeringen.se
     

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.