Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skärpta migrationskrav får spelchef att lämna Sverige

Spelutvecklaren Guilherme Belotti har fått nog av svensk migrationspolitik. Inom en snar framtid flyttar han och hans familj härifrån, troligtvis till Spanien.
Johanna Rovira Publicerad
spelchef speglas
Osäkerhet kring förändrade migrationsregler får spelchefen Guilherme Belotti att planera för en flytt från Sverige inom kort. Foto: Anders G Warne

Sveriges skärpta migrationspolitik skapar oro på arbetsmarknaden. Företag riskerar kompetensbrist när lönekravet för arbetstillstånd höjs och kraven på medborgarskap blir strängare. Utländska medarbetare överväger att lämna Sverige – bland dem spelföretagaren Guilherme Belotti, vars partner nekats permanent uppehållstillstånd.

– De föreslagna förändringarna gör det ännu svårare än vad det redan är för företag som faktiskt behöver arbetskraft, säger Guilherme Belotti,  kreativ chef på ett spelföretag i Stockholm. 

Guilherme Belott har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men hans partner, som kom hit samtidigt med honom för fyra och ett halvt år sedan, och som sökte permanent uppehållstillstånd vid samma tillfälle, fick nobben av Migrationsverket. 

– Hon blev nekad tillstånd eftersom Migrationsverket räknat fel på hennes inkomst. Hon jobbar som butiksbiträde och de tog inte hänsyn till vad hon faktiskt tjänar med tillägg för obekväm arbetstid, utan tittade bara på hennes grundlön, säger Guilherme Belotti, som ursprungligen kommer från Brasilien men efter sju år Tyskland är väl insatt i EU:s regelverk.

Migrationsverket tittar på hur mycket av lönen efter skatt som blir kvar när halva hyran är betald, men tog inte hänsyn till det faktum att Guilherme Belotti faktiskt har råd att betala en större del av hyran eftersom han som chef tjänar mer. 

Krav på boende i Sverige höjs till åtta år

Det är inte enbart på grund av det nekade permanenta uppehållstillståndet som Guilherme Belotti och hans partner har beslutat att lämna landet. Den främsta orsaken är de föreslagna förändringarna av reglerna för att få svenskt medborgarskap. Enligt förslaget ska kravet på sammanhängande boende i Sverige höjas från fem till åtta år för att man ska kvalificera sig för medborgarskap.

– Jag tänker definitivt inte stanna här längre. Man pratar också om att ändra tillstånd retroaktivt och vem vet vad de kommer att förändra mer? Jag tänker inte stanna för att ta reda på det, framtiden här är för osäker. Så jag tar min familj och mina skattepengar någon annanstans, säger Guilherme Belotti. 

Han håller som bäst på att undersöka vilka länder som kan bli aktuella att flytta till, men troligtvis blir det Spanien, eftersom det företag han jobbar på har ett kontor i Barcelona. 

– Men jag är villig att lämna mitt nuvarande jobb för en annan roll som kan sponsra ett spanskt visum, om jag inte kan genomföra flytten via min nuvarande arbetsgivare. Vi hoppas kunna flytta härifrån senast före nyår. 

Arbetsgivarorganisationerna har framfört skarp kritik de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som beskrivs som "ett hopkok av dåliga åtgärder" . Svensk näringsliv anser att de nya reglerna skadar tillväxten och försämrar Sveriges attraktionskraft, vilket leder till kompetensbrist eftersom  högkvalificerad kompetens liksom Guilherme Berlotti, väljer bort Sverige till förmån för  länder med enklare och mer förutsägbara regler. 

 

Höjda krav på arbetstillstånd och medborgarskap – regeringsförslag 2026

  • I dag måste man bo fem år i Sverige för att kunna bli svensk medborgare.  Gränsen föreslås ändras till åtta år. För flyktingar föreslås en höjning till 7 år.
  • Regeringen vill också införa krav på kunskaper i svenska språket samt införa tester i grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
  • Möjligheten för barn att automatiskt bli medborgare tillsammans med sina föräldrar föreslås tas bort. Barn ska i stället prövas individuellt.
  • Regeringen föreslår att inkomstkravet för arbetstillstånd höjs till 90 procent av medianlönen, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt.
  • Förslag om höjt bidrag för personer som väljer att lämna Sverige permanent till 350 000 kronor från och med 2026.
  • Högre krav på levnadssätt hos den som vill bli svensk medborgare

    Källa: Regeringen.se
     

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.