Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spotifys anställda riskerar utvisning

Just nu hotas 15 medarbetare på Spotify att utvisas från Sverige. Anledningen är att företaget missat att betala försäkringar.
"Det är hål i huvudet att frivilligt kasta ut den här kompetensen som andra skriker efter", säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
En miss från Spotifys sida riskerar att drabba anställda som kan komma att utvisas. Fredrik Sandberg/TT

Bakgrunden är att den som ansöker om förlängt arbetstillstånd måste ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.

En situation som nu drabbar 15 anställda på Spotify berättar företaget i ett remissvar på en utredning om hur arbetskraftsinvandrarnas ställning ska stärkas. Enligt Dagens Industri Digital missade Spotify under en period före 2013 att teckna tjänstepension eller sjukförsäkring åt ett antal anställda.

Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify

De 15 anställda uppges må väldigt dåligt på grund av det som hänt.

”Ingen av dem orkar arbeta 100 procent just nu”, skriver Spotify som anser att företaget inte kommer att kunna rekrytera utländsk spetskompens i framtiden om inte lagen ändras.

”De får sina arbetstillstånd indragna på grund av teknikaliteter och tvingas lämna Sverige. Detta är orimligt och utgör en betydande risk för vår verksamhet i Sverige”.

De Spotifyanställda är långt ifrån ensamma om att råka illa ut på grund av regelverket. Enligt Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, har samma problem drabbat ett stort antal företag och anställda.

– Det mest uppmärksammade fallet är det som drabbade en pakistansk programmerare då en tidigare arbetsgivare hade gjort ett oavsiktligt fel med pensionsinbetalningar. När arbetstillståndet skulle förnyas avslogs det trots att inte rådde någon tvekan om att felet varit oavsiktligt och att man varit beredd att retroaktivt rätta till det. När jag första gången hörde om det fallet i höstas tänkte jag att det var ett undantag, men tyvärr kommer det sådana här beslut på löpande band.

Maria Rankka påpekar att det är stor brist på bland annat programmerare. Det är svårt för alla att rekrytera, konkurrensen om de här talangerna är knivskarp. När man kastar ut den kompetensen sänker man vår konkurrenskraft, vilket slår mot jobb och tillväxt i Sverige.

– Folk kastas ut för petitesser, det finns ingen rim och reson i detta, säger Maria Rankka som menar att Migrationsverket har möjlighet att tolka lagen på ett annat vis.

Det tillbakavisar Alexandra Elias, presskommunikatör på Migrationsverket.

– Det finns en vägledande dom från Migrationsöverdomstolen om hur vi ska se på sådana här fall. Tyvärr är lagen sådan, det finns inget utrymme att korrigera felaktigheter som kan uppstå, därför drabbas enskilda individer väldigt hårt av detta.

Varken Stockholms Handelskammare eller Spotify är nöjda med de förändringar som utredningen föreslår för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden föreslår. Spotify säger sig stå helt bakom en lag som skyddar arbetskraftsinvandrare från att bli utnyttjade. Men lagen måste också, anser man, skydda de arbetskraftsinvandrare som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Spotify tog de själva hjälp av en expert i ämnet som var certifierad av Migrationsverket. Trots det blev det fel:

”Tillstånd både beviljades och förlängdes baserat på korrekt information. Inte ens Migrationsverket identifierade alltså dessa villkor som bristfälliga förrän vid den andra förlängningsrundan”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.