Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spotifys anställda riskerar utvisning

Just nu hotas 15 medarbetare på Spotify att utvisas från Sverige. Anledningen är att företaget missat att betala försäkringar.
"Det är hål i huvudet att frivilligt kasta ut den här kompetensen som andra skriker efter", säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
En miss från Spotifys sida riskerar att drabba anställda som kan komma att utvisas. Fredrik Sandberg/TT

Bakgrunden är att den som ansöker om förlängt arbetstillstånd måste ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.

En situation som nu drabbar 15 anställda på Spotify berättar företaget i ett remissvar på en utredning om hur arbetskraftsinvandrarnas ställning ska stärkas. Enligt Dagens Industri Digital missade Spotify under en period före 2013 att teckna tjänstepension eller sjukförsäkring åt ett antal anställda.

Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify

De 15 anställda uppges må väldigt dåligt på grund av det som hänt.

”Ingen av dem orkar arbeta 100 procent just nu”, skriver Spotify som anser att företaget inte kommer att kunna rekrytera utländsk spetskompens i framtiden om inte lagen ändras.

”De får sina arbetstillstånd indragna på grund av teknikaliteter och tvingas lämna Sverige. Detta är orimligt och utgör en betydande risk för vår verksamhet i Sverige”.

De Spotifyanställda är långt ifrån ensamma om att råka illa ut på grund av regelverket. Enligt Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, har samma problem drabbat ett stort antal företag och anställda.

– Det mest uppmärksammade fallet är det som drabbade en pakistansk programmerare då en tidigare arbetsgivare hade gjort ett oavsiktligt fel med pensionsinbetalningar. När arbetstillståndet skulle förnyas avslogs det trots att inte rådde någon tvekan om att felet varit oavsiktligt och att man varit beredd att retroaktivt rätta till det. När jag första gången hörde om det fallet i höstas tänkte jag att det var ett undantag, men tyvärr kommer det sådana här beslut på löpande band.

Maria Rankka påpekar att det är stor brist på bland annat programmerare. Det är svårt för alla att rekrytera, konkurrensen om de här talangerna är knivskarp. När man kastar ut den kompetensen sänker man vår konkurrenskraft, vilket slår mot jobb och tillväxt i Sverige.

– Folk kastas ut för petitesser, det finns ingen rim och reson i detta, säger Maria Rankka som menar att Migrationsverket har möjlighet att tolka lagen på ett annat vis.

Det tillbakavisar Alexandra Elias, presskommunikatör på Migrationsverket.

– Det finns en vägledande dom från Migrationsöverdomstolen om hur vi ska se på sådana här fall. Tyvärr är lagen sådan, det finns inget utrymme att korrigera felaktigheter som kan uppstå, därför drabbas enskilda individer väldigt hårt av detta.

Varken Stockholms Handelskammare eller Spotify är nöjda med de förändringar som utredningen föreslår för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden föreslår. Spotify säger sig stå helt bakom en lag som skyddar arbetskraftsinvandrare från att bli utnyttjade. Men lagen måste också, anser man, skydda de arbetskraftsinvandrare som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Spotify tog de själva hjälp av en expert i ämnet som var certifierad av Migrationsverket. Trots det blev det fel:

”Tillstånd både beviljades och förlängdes baserat på korrekt information. Inte ens Migrationsverket identifierade alltså dessa villkor som bristfälliga förrän vid den andra förlängningsrundan”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.