Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sofie sextrakasserades på jobbet: ”Jag var rädd att uppfattas som jobbig”

Ibland är det glasklart att gränsen är överträdd. Andra gånger kan det vara svårare att skilja en flört från sexuella trakasserier. Men det är alltid upp till den som drabbas att bestämma var gränsen går. Sofie är en av dem som blivit trakasserad av en kollega.
– Jag var rädd att uppfattas som jobbig, säger hon.
Petra Rendik Publicerad
En man lägger en hand på en besvärad kvinnas axel.
När Sofie kände sig sexuellt trakasserad av en kollega pratade hon med chefen, men fick höra att hon borde varit tydligare i sitt avvisande. Foto: Colourbox.

Sofie tolkar först kollegans charm som harmlöst flörtande. Men efter en tid känner hon starkt obehag, inser att det rörde sig om trakasseri – och berättar allt för kollegorna.

Kunde hon ha agerat annorlunda? Varför var hon inte tuffare? Uppmuntrade hon honom? Var det kanske inte så farligt trots allt?

Skulle avvisat honom hårdare

– Jag har brottats med de här frågorna länge och landat i att nej, jag har inte gjort något fel. Men med facit i hand har jag lärt mig att jag skulle ha avvisat honom hårdare. Men jag var rädd för att uppfattas som jobbig och överkänslig, säger Sofie.

Mannen hon syftar på är en tidigare kollega som ganska snabbt började visa ett intresse för Sofie när hon började på samma avdelning som honom.

Mannen var en uppskattad, rutinerad och karismatisk medarbetare som hade ett ganska flirtigt sätt mot flera i gruppen. Så när han riktade in charmoffensiven mot Sofie så reagerade hon inte nämnvärt.

– Jag tyckte att han var lite oproffsig, men harmlös.

Gränserna flyttades sakta

Sofie beskriver det som att han långsamt flyttade fram gränserna. Kommentarerna om hur fin hon var i håret eller vilken snygg blus hon hade på sig övergick i intensiva blickar så fort de var nära varandra.

– Då började jag undvika honom, det var pinsamt och jobbigt. Jag vände bort blicken, flyttade på mig så fort han närmade sig och satte mig aldrig bredvid honom på möten.

Det var efter en aw som allt blev värre. Han gjorde inga fysiska närmande, men en kollega sade: ”Jag tror bestämt att han är lite betuttad i dig.”

Sofie lämnade puben tidigare än hon egentligen ville. På kvällen får hon ett sms från mannen som tackar för en härlig aw och att han hoppas få bjuda på en drink framöver.

– Då svarade jag att det var snällt men att jag inte var intresserad av honom på det viset och att jag har pojkvän.

Blev stött av avvisandet

Senare på jobbet var det tydligt, enligt Sofie, att mannen blivit stött för att han blev avvisad. Han surade, svarade knappt på tilltal och när han gjorde det hade han en rätt dryg ton.

– På sätt och vis var det skönt i början när han inte pratade med mig, men det blev ohållbart längden då vi jobbar ihop i olika projekt. Och nu började jag bli förbannad. Jag hade ju inte gjort fel.

Sofie pratar med mannen. Det är ett jobbigt men bra samtal. Han ber om ursäkt för sitt beteende och hon tänker att nu ordnar det sig.

Slutade inte - kallade henne ”sexig” i sms

Tre dagar senare börjar han skicka sms till henne. Han säger att det känns som att de kommit nära varandra igen och kanske kan det bli aktuellt med en drink ändå. Och att Sofie var oerhört sexig i den kappa hon hade på sig häromdagen.

– För första gången kände jag då ett genuint obehag. Kanske var det ordet ”sexig ”. Jag började gråta.

Sofie sjukskriver sig ett par dagar. När hon kommer tillbaka till jobbet berättar hon allt för en kollega som också har varit facklig representant på jobbet. Kollegan blir upprörd och säger till Sofie att de nu omedelbart måste berätta för chefen.

– Det var ju rätt, men kändes så jobbigt. Jag borde ju gått till chefen direkt, men jag kände mig som någon som skvallrar till rektorn.

Besviken på chefens reaktion

Chefens reaktion gjorde Sofie lite besviken. Han såg överrumplad och besvärad ut, men sade att han självklart skulle prata med mannen. Inte en enda gång frågade han hur Sofie mådde.

Sedan följde en tid som Sofie inte vill gå in på i detalj. Mannen nekar. Han säger att Sofie visst visat intresse. Då visar hon sina sms som hon hade sparat.

– Det var ju inga grova grejer, men chefen och HR, som nu är inkopplade, anser ändå att han skulle ha förstått att jag inte var intresserad. Men jag får också höra att jag skulle ha varit ännu tydligare.

Mannen flyttades - både lättnad och besvikelse 

Det blir sommar och semestertid. Sofie funderar på att säga upp sig till hösten. Hon vet inte vad som väntar henne om mannen är kvar när hon kommer tillbaka. Med några dagar kvar av ledigheten ringer chefen henne. Han berättar att mannen självmant flyttat till en annan enhet där en tjänst blev ledig.

Sofie erkänner att hon blev lättad, men också besviken.

– De flyttade på problemet, känns det som. Han kanske skärper sig och inte gör om samma sak. Men det känns som om han kom billigt undan och när jag kom tillbaka var det som om inget hade hänt.

Fast riktigt så var det ändå inte. Det blev prat om händelsen bland kollegorna, för allt kom fram till slut. Några tyckte kanske att det hade tagit onödigt stora proportioner, andra ansåg att Sofie blivit oschyst behandlad.

– Och det var dem jag lutade mig emot.

Har du något råd till andra i samma situation?

– Säg ifrån på ett nästan övertydligt sätt och ta hjälp av någon på jobbet. Jag gick ju runt och mådde skit i månader alldeles i onödan.

Fotnot: Sofie heter egentligen något annat.

DETTA ÄR SEXUELLA TRAKASSERIER

➧ Diskrimineringslagen säger: ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Det kan handla om allt från opassande kommentarer och ord, närgångna blickar, ovälkomna komplimanger eller anspelningar till att någon tafsar. Det är beteenden som är oönskade och det är den som blir utsatt som avgör vad gränsen går.

VAD GÖRA OM JAG BLIR UTSATT?

➧ OM DET ÄR EN KOLLEGA 

Säg ifrån tydligt och direkt om du känner att gränsen för vad du tycker känns okej har passerats. Förhoppningsvis räcker det.

Spara eventuella sms, mejl och andra meddelanden. Anteckna när du har blivit utsatt, vad som sades och tidpunkt. Om en kollega har sett eller hört det som har hänt, be om uppbackning.

Prata med chefen. Arbetsgivaren är skyldig att skyndsamt utreda och agera på uppgifter om sexuella trakasserier, genomföra åtgärder och jobba förebyggande så det inte sker.

Vid allvarligare händelser kan det röra sig om sexuellt ofredande, eller både och. Sexuella trakasserier ska utredas av jobbet. Men sexuellt ofredande är ett brott som ska hanteras av polisen.

Om chefen säger att ”ord står mot ord, jag kan inget göra”, då är hen fel ute. Det ska utredas och du har rätt till stöd oavsett. Annars bryter arbetsgivaren mot diskrimineringslagen och kan bli skyldig att betala ersättning.

➧ OM DET ÄR EN CHEF

Om det är chefen som utsätter dig, prata med en annan chef eller HR.

Ta hjälp av ditt skyddsombud eller facklig representant. Eller kontakta ditt fackförbund om du inte känner att du får stöttning från arbetsgivaren.

Är du inte medlem i facket kan du vända dig direkt till Diskrimineringsombudsmannen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO