Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Arbetsgivares misstag ska inte orsaka utvisning

Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.
Niklas Hallstedt Publicerad
Adam Wrafter Svd/TT, Fredrik Sandberg/TT
Adam Wrafter Svd/TT, Fredrik Sandberg/TT

I dag ska den som ansöker om förlängt arbetstillstånd ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.

Kraven på en förändring har drivits under en längre tid. Inte minst med tanke på den skriande kompetensbristen bland IT-specialister och ingenjörer. Från företagarhåll har det hävdats att Sverige riskerar att tappa företag och jobb utomlands om inget görs.

Bland arbetsgivarna har bland annat Spotify agerat för att förhindra att medarbetare utvisas på grund av att företaget missat att teckna tjänstepension för dem.

Läs mer: Spotifys anställda riskerar utvisning

Att konsekvenserna blir orimliga för den enskilde, anser numera även regeringen.

– Arbetskraftsinvandrare ska inte behöva ta hela ansvaret när arbetsgivaren har gjort ett mindre misstag, säger migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon i ett pressmeddelande.

Regeringens utredare föreslår att det ska bli möjligt för företag att ”under vissa omständigheter” korrigera tidigare misstag. Det kan till exempel röra sig om lön som under en kortare period inte har varit i nivå med kollektivavtalet.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är positiv till förslaget.

– Systemet har varit för stelbent och konsekvenserna har varit orimliga när det rört sig om smärre misstag. Det är viktigt att systemet fungerar. Arbetsgivare som har behov att få in kompetens från andra länder ska kunna få det, säger han.

– Men vi får inte vara naiva, det måste vara ordning och reda också. Vi får inte glömma att det finns situationer där det inte är fråga om små misstag och där en konsekvens trots allt kan bli indraget arbetstillstånd.

Enligt Martin Wästfelt skulle stora delar av problemet kunnat undvikas om företagen hade valt att teckna kollektivavtal. Med kollektivavtal får företaget en paketlösning, har man det inte blir riskerna för misstag betydligt större.

Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify

– Det handlar till stor del om sådant som ryms inom kollektivavtalet, som försäkringslösningar och tolkningar av semesterbestämmelser. Och det är lättare att få del av med kollektivavtal än i individuella avtal.

Redan förra veckan kom en dom från Migrationsöverdomstolen som rör mindre avvikelser från villkoren för arbetstillstånd. Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna i Sverige. För två år sedan beslutades att han skulle utvisas efter att hans arbetsgivare missat att höja hans lön med 460 kronor i enlighet med kollektivavtalet.

– Migrationsöverdomstolen konstaterar att Migrationsverket har tolkat regelverket för strängt. Bagatellartade misstag kan inte leda till utvisning längre, och det gäller från och med nu. Från och med i dag måste domstolarna anpassa sina domar efter detta. Det känns fantastiskt, sade Fredrik Bergman, tf chef för Centrum för Rättvisa, som har drivit Danyar Mohammeds fall, till tidningen Entreprenör.

Enligt Fredrik Bergman kommer domen att sätta punkt för hundratals, kanske tusentals, utvisningar.

Läs mer: Utvisning riskerar att orsaka konkurs

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se