Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Arbetsgivares misstag ska inte orsaka utvisning
Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.
I dag ska den som ansöker om förlängt arbetstillstånd ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.
Kraven på en förändring har drivits under en längre tid. Inte minst med tanke på den skriande kompetensbristen bland IT-specialister och ingenjörer. Från företagarhåll har det hävdats att Sverige riskerar att tappa företag och jobb utomlands om inget görs.
Bland arbetsgivarna har bland annat Spotify agerat för att förhindra att medarbetare utvisas på grund av att företaget missat att teckna tjänstepension för dem.
Läs mer: Spotifys anställda riskerar utvisning
Att konsekvenserna blir orimliga för den enskilde, anser numera även regeringen.
– Arbetskraftsinvandrare ska inte behöva ta hela ansvaret när arbetsgivaren har gjort ett mindre misstag, säger migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon i ett pressmeddelande.
Regeringens utredare föreslår att det ska bli möjligt för företag att ”under vissa omständigheter” korrigera tidigare misstag. Det kan till exempel röra sig om lön som under en kortare period inte har varit i nivå med kollektivavtalet.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är positiv till förslaget.
– Systemet har varit för stelbent och konsekvenserna har varit orimliga när det rört sig om smärre misstag. Det är viktigt att systemet fungerar. Arbetsgivare som har behov att få in kompetens från andra länder ska kunna få det, säger han.
– Men vi får inte vara naiva, det måste vara ordning och reda också. Vi får inte glömma att det finns situationer där det inte är fråga om små misstag och där en konsekvens trots allt kan bli indraget arbetstillstånd.
Enligt Martin Wästfelt skulle stora delar av problemet kunnat undvikas om företagen hade valt att teckna kollektivavtal. Med kollektivavtal får företaget en paketlösning, har man det inte blir riskerna för misstag betydligt större.
Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify
– Det handlar till stor del om sådant som ryms inom kollektivavtalet, som försäkringslösningar och tolkningar av semesterbestämmelser. Och det är lättare att få del av med kollektivavtal än i individuella avtal.
Redan förra veckan kom en dom från Migrationsöverdomstolen som rör mindre avvikelser från villkoren för arbetstillstånd. Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna i Sverige. För två år sedan beslutades att han skulle utvisas efter att hans arbetsgivare missat att höja hans lön med 460 kronor i enlighet med kollektivavtalet.
– Migrationsöverdomstolen konstaterar att Migrationsverket har tolkat regelverket för strängt. Bagatellartade misstag kan inte leda till utvisning längre, och det gäller från och med nu. Från och med i dag måste domstolarna anpassa sina domar efter detta. Det känns fantastiskt, sade Fredrik Bergman, tf chef för Centrum för Rättvisa, som har drivit Danyar Mohammeds fall, till tidningen Entreprenör.
Enligt Fredrik Bergman kommer domen att sätta punkt för hundratals, kanske tusentals, utvisningar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
