Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Kände du dig ovanligt trött när du gick till jobbet i morse? Det finns en mängd orsaker till att vi ibland sover dåligt. Kanske är vi stressade, har ont någonstans eller har bälgat i oss för mycket kaffe på kvällen. Men nu visar forskning att även månens faser kan påverka hur bra vi sover.
I en studie från Uppsala universitet undersökte forskarna sömnkvaliteten hos 852 försökspersoner med hjälp av EEG. De personer som undersöktes under månens tillväxtfas (från halvmåne till fullmåne) sov sämre än de som undersöktes under månens avtagande fas. De sov kortare tid, ytligare och var vakna längre efter ett nattligt uppvak. Allra sämst sov männen.
Studien leddes av Christian Benedict, sömnforskare och författare. Han säger att det kan finnas flera förklaringar till varför månen påverkar vår sömn. En är att mängden solljus som reflekteras från månen ökar under månens tillväxtfas. Det beror dels på att vi ser mer av månen, dels på att den är mer synlig under kvällstimmarna.
– Ljuset påverkar vår dygnsrytm. Det är därför man brukar rekommendera människor att inte använda mobiltelefonen precis innan de ska sova. Vi vet också från tidigare studier att mäns hjärnor är känsligare för ljus än kvinnors.
Om den försämrade sömnkvaliteten beror på månljuset kan man delvis motverka effekten genom att se till att ha det mörkt i sovrummet.
– Man kan också se till att få mycket dagsljus under dagen. Då blir kontrasten mot kvällen större och då förstår hjärnan att det är dags att sova.
En annan förklaring kan vara månens påverkan på jordens elektromagnetiska fält.
– Under månens växande fas påverkar månen de elektromagnetiska fälten mer, framför allt under kvällstimmarna. Och män påverkas möjligen mer av elektromagnetiska fält än kvinnor.
En tredje, dock mindre trolig, förklaring är att månens gravitationskraft påverkar sömnen. Människor består till stor del av vatten och av den anledningen skulle gravitationen kunna ha en påverkan.
– Jag tycker att den förklaringen verkar osannolik eftersom en enskild människa är så liten i förhållande till månen.
Christian Benedict betonar också att studien inte visar på klara orsakssamband mellan månfaser och sömn. Däremot fanns en tydlig koppling.
– Men i relation till annat som påverkar vår sömn är månens betydelse liten. Det finns också en risk att man förväntar sig att man ska sova dåligt när det är fullmåne och därför sover sämre.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.