Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sluta tro att du är en bluff

Går det bra för dig på jobbet? Känns det som att det inte borde göra det? I så fall lider du kanske av bluffsyndromet, eller impostor syndrome. Så här gör du för att inte längre tvivla på din förmåga.
David Österberg Publicerad 9 november 2022, kl 06:30
Illustration över röd ballong mellan två händer som håller upp nålar.
Lider du av bluffsyndromet eller "impostor syndrome"? Illustration: Jens Magnusson

Om du går runt och känner dig som en bedragare på jobbet har du kanske drabbats av bluffsyndromet.

Fenomenet beskrevs första gången i slutet av 1970-talet av de amerikanska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes. I samtal med patienter, särskilt högpresterande, upptäckte de att många upplevde att de hade fuskat sig till sina yrkesmässiga positioner.

Rädd för att bli avslöjad

Typiskt för syndromet är att känna att man har ett jobb eller en position som man egentligen inte förtjänar – och att omgivningen snart kommer att förstå det. I stället för att tänka att man är duktig eller har jobbat hårt för att nå framgång tänker man att man har råkat lura sig till sin position – eller att tur och tillfälligheter tagit en dit. Därför finns också en rädsla för att när som helst bli avslöjad.

Bluffsyndromet kan drabba alla, men är vanligare bland akademiker och personer som är duktiga på det de gör. Enligt psykologen Valerie Young – som skrivit boken The secret thoughts of successful women – finns forskning som tyder på att upp till 70 procent av alla högpresterande då och då känner sig som bluffar.

Vill göra allt perfekt

Enligt forskningen går dessutom perfektionism och bluffsyndrom ofta hand i hand. Den som känner sig som en bluff tänker att alla uppgifter måste göras perfekt och ber ogärna om hjälp. Det kan i sin tur leda till att man skjuter upp saker av rädsla för att de inte kommer att bli tillräckligt väl gjorda. Det finns också en risk att även små uppgifter utförs alltför noggrant.

Det är vanligare att känna sig som en bluff om man hör till en minoritet på arbetsplatsen. Om man till exempel är mycket yngre än kollegorna eller har ett annat kön är det större risk att känna att man inte platsar, enligt en studie från New York University.

Som kvinna kan man till exempel ha fått höra att man alltid behöver vara bättre än männen för att ta sig fram i en mansdominerad bransch – och därmed känna att det man gör aldrig är bra nog.

Självkänsla kopplad till prestation

Ens uppväxt verkar också spela roll. Den som har vuxit upp i en familj som lagt stor vikt vid prestationer kan lättare drabbas av bluffsyndromet. Då blir självkänslan oftare kopplad till vad man gör snarare än vem man är.

Som tur är finns det saker att ta till om man känner sig som en bluff. Ett knep är att prata om det. Att höra av andra att du faktiskt är duktig på det du gör – och dessutom få höra att andra har känt sig som bluffar – kan hjälpa.

Ett annat knep är att skriva ner det du är bra på. Vad kan du som har lett till att du har det jobb du har? Att handleda yngre kollegor eller praktikanter är också smart – det hjälper dig att få syn på din kompetens.

Om du är perfektionist kan du öva på att ibland göra en uppgift halvbra. Om du brukar lägga fyra dagar på att skriva en rapport kan du tvinga dig att lämna ifrån dig den efter tre.

I bästa fall kan du till slut inse att du faktiskt inte är en bluff. Att du är duktig på det du gör och kan vara stolt över det. Och om jobbet någon gång blir halvdant gjort är det faktiskt inte hela världen.

Tecken på att du lider av bluffsyndromet

  • Du känner dig otillräcklig och tvivlar på din kompetens.
  • Du känner dig rädd för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du tänker att din framgång beror på tur eller tillfälligheter.
Hälsa

Sopa banan med kollegorna

Europamästerskapen i curling avgörs i skotska Aberdeen nu i dagarna. Läs om sporten som fick lag Edin och lag Wranå att sopa fram segrar. Och som passar för gammal som ung.
Lina Björk Publicerad 24 november 2023, kl 06:05
Curlingklot på en nyspolad is.
Curling sägs innehålla allt: åldersoberoende, gemenskap, individanpassad motion, taktik, strategi och känsla. Foto: Colourbox.

Svenska Curlingförbundet bildades 1916, men då hade sporten redan 70 år på nacken. Från norr till söder finns ett helt gäng klubbar för den som är sugen på att utöva den idrott som, enligt generalsekreteraren Sara Carlsson, har ”allt”.

Sara Carlsson
Sara Carlsson

– Det är mycket gemenskap, spel över generationsgränser, lagom med motion för den som är ovan och hård träning för den som vill satsa. Du kan lägga dig helt på den nivå som passar dig, säger hon.

Och vill man bli bra så finns det många förebilder i landet. På herrsidan har lag Edin kammat hem flertalet medaljer, på damsidan känner de flesta till lag Norberg och Hasselborg. Klubbarna har också lite draghjälp av de svenska framgångarna.

– Vi märker att intresset ökar efter till exempel en olympiad. Det är roligt eftersom vi haft det kämpigt de senaste åren, framför allt under pandemin, säger Sara Carlsson.

Kommunikation är ett måste

I en curlingmatch är inget slag det andra likt och förutsättningarna förändras ständigt. Att tänka taktik och fler steg framåt är därför ett måste, egenskaper som är bra att öva på om du vill klättra i seriesystemet.

– Du behöver kunna kommunicera. I ett lag är man fyra personer och den som spelar stenen har ansvar för den i några sekunder, sedan tar nästa över. Det är hög precision så det gäller att hålla nerverna i styr.

Många varianter

För den som vill testa på sporten finns flera varianter att välja mellan: Figurspel för singelspelare, den mest traditionella med fyra spelare, mixade lag eller stickcurling, där du i stället för att glida fram på knä, använder en pinne för att fösa fram stenen.

– Träningen går att anpassa helt efter hur din kropp mår. Vill du ha mycket träning kan du lära dig att sopa hårt, om du vill undvika belastning så tar du det lugnare. Du kan komma ensam eller som lag, det finns alltid någon att spela med. Och som motionärspelare behöver du inte tänka på material, bara klä dig för vinterväder.

Hur hjälper curling dig att bli en bättre chef?

Klas Holmesson, produktionschef i bergmaterialindustrin, Skanska.

Klas Holmesson

- Jag leder mitt lag i curlingen och då handlar det mycket om att få de andra spelarna att prestera sitt bästa. Likadant är det egentligen på jobbet. Seden är det ett skönt sätt att koppla av. 
Det är inte lika hetsigt tävlingsmoment som i andra sporter och du kan spela långt upp i åldern.

 

 

 

Karin Lindmark, enhetschef Örnäsets hälsocentral:

Karin Lindmark

- I curling behöver man se enskilda personers behov och svårigheter för att kunna stötta på rätt sätt. På träningar försöker vi ge varandra feedback löpande. I lagspel gäller det även att känna sina medspelare och försöka ge dem rätt uppgift, om passar deras kapacitet. Jag spelar skip i vårt lag och då är det min primära uppgift att ha en tanke om strategi och kommunicera den inom laget så alla vet vad vi ska göra och vad det ska syfta till.

 

 

Jan Österberg, försäljningschef Ahlsell: 

Jan Österberg

- Det är ett lagspel och i curling, liksom i chefsrollen, handlar det om att få ihop sitt team och dra åt samma håll. 

I den här sporten måste man också fördela uppgifterna på ett strategiskt sätt, på samma sätt som i arbetslivet. 
För mig är curling en komplett sport för den innehåller allt: taktik, känsla, strategi och träning.

Curling - Hur gör man?

  • Ett curlinglag består oftast av fyra spelare som kallas etta, tvåa, trea och fyra. En av dem, oftast fyran, kallas för skip och leder laget och bestämmer taktik.
  • Medan en dirigerar spelet, sopar två andra isen för att få stenen i rätt riktning. I varje omgång spelar man om åtta poäng.
  • En normalmatch går i åtta till tio omgångar och tar cirka två timmar.