Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sluta tro att du är en bluff

Går det bra för dig på jobbet? Känns det som att det inte borde göra det? I så fall lider du kanske av bluffsyndromet, eller impostor syndrome. Så här gör du för att inte längre tvivla på din förmåga.
David Österberg Publicerad
Illustration över röd ballong mellan två händer som håller upp nålar.
Lider du av bluffsyndromet eller "impostor syndrome"? Illustration: Jens Magnusson

Om du går runt och känner dig som en bedragare på jobbet har du kanske drabbats av bluffsyndromet.

Fenomenet beskrevs första gången i slutet av 1970-talet av de amerikanska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes. I samtal med patienter, särskilt högpresterande, upptäckte de att många upplevde att de hade fuskat sig till sina yrkesmässiga positioner.

Rädd för att bli avslöjad

Typiskt för syndromet är att känna att man har ett jobb eller en position som man egentligen inte förtjänar – och att omgivningen snart kommer att förstå det. I stället för att tänka att man är duktig eller har jobbat hårt för att nå framgång tänker man att man har råkat lura sig till sin position – eller att tur och tillfälligheter tagit en dit. Därför finns också en rädsla för att när som helst bli avslöjad.

Bluffsyndromet kan drabba alla, men är vanligare bland akademiker och personer som är duktiga på det de gör. Enligt psykologen Valerie Young – som skrivit boken The secret thoughts of successful women – finns forskning som tyder på att upp till 70 procent av alla högpresterande då och då känner sig som bluffar.

Vill göra allt perfekt

Enligt forskningen går dessutom perfektionism och bluffsyndrom ofta hand i hand. Den som känner sig som en bluff tänker att alla uppgifter måste göras perfekt och ber ogärna om hjälp. Det kan i sin tur leda till att man skjuter upp saker av rädsla för att de inte kommer att bli tillräckligt väl gjorda. Det finns också en risk att även små uppgifter utförs alltför noggrant.

Det är vanligare att känna sig som en bluff om man hör till en minoritet på arbetsplatsen. Om man till exempel är mycket yngre än kollegorna eller har ett annat kön är det större risk att känna att man inte platsar, enligt en studie från New York University.

Som kvinna kan man till exempel ha fått höra att man alltid behöver vara bättre än männen för att ta sig fram i en mansdominerad bransch – och därmed känna att det man gör aldrig är bra nog.

Självkänsla kopplad till prestation

Ens uppväxt verkar också spela roll. Den som har vuxit upp i en familj som lagt stor vikt vid prestationer kan lättare drabbas av bluffsyndromet. Då blir självkänslan oftare kopplad till vad man gör snarare än vem man är.

Som tur är finns det saker att ta till om man känner sig som en bluff. Ett knep är att prata om det. Att höra av andra att du faktiskt är duktig på det du gör – och dessutom få höra att andra har känt sig som bluffar – kan hjälpa.

Ett annat knep är att skriva ner det du är bra på. Vad kan du som har lett till att du har det jobb du har? Att handleda yngre kollegor eller praktikanter är också smart – det hjälper dig att få syn på din kompetens.

Om du är perfektionist kan du öva på att ibland göra en uppgift halvbra. Om du brukar lägga fyra dagar på att skriva en rapport kan du tvinga dig att lämna ifrån dig den efter tre.

I bästa fall kan du till slut inse att du faktiskt inte är en bluff. Att du är duktig på det du gör och kan vara stolt över det. Och om jobbet någon gång blir halvdant gjort är det faktiskt inte hela världen.

Tecken på att du lider av bluffsyndromet

  • Du känner dig otillräcklig och tvivlar på din kompetens.
  • Du känner dig rädd för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du tänker att din framgång beror på tur eller tillfälligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.