Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnbrist gör oss mindre generösa och samarbetsvilliga

Att sova dåligt gör oss mindre benägna att skänka pengar till välgörenhet, mindre villiga att samarbeta med andra och mer asociala. Det visar en amerikansk studie.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna ligger i säng och försöker sova.
Sömnbrist gör oss mindre generösa, mer sociala isolerade och mindre benägna att hjälpa andra. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I avhandlingen skriver forskarna att människans förmåga och villighet att hjälpa varandra är en grundsten i vårt samhälle.

Resultatet från deras studier visar att sömnbrist gör oss mindre benägna att göra just det.

– Hur vi agerar som sociala varelser – och vi är sociala varelser – verkar synnerligen beroende av hur mycket sömn vi får, säger Matthew Walker, en av forskarna, i en kommentar.

Det räcker med små skillnader i sömn för att påverka hur vi agerar. I en av studierna har forskarna, mellan åren 2001 och 2016, tittat på hur mycket pengar som skänks till välgörenhet veckan efter omställningen till sommartid.

Och den lilla timmen sömn vi förlorar räckte för att resultera i en minskning på 10 procent av bidrag till välgörenhet.

– När människor förlorar en timmes sömn, drabbas vår inneboende mänskliga vänlighet och vår motivation att hjälpa andra i nöd, säger Matthew Walker.

Hjärnans ”hjälpcentrum” påverkas av sömn

Genom att magnetröntga människors hjärnor – efter en natt med åtta timmars sömn och efter en natt utan sömn – fann forskarna att den delen av hjärnan vi använder för att förstå vad andra människor kan behöva, är mindre aktiv efter en sömnlös natt.

I en annan delstudie mätte forskarna 100 personers sömnkvalitet under tre-fyra nätter. Utöver det undersökte de också dessa personers benägenhet att hjälpa andra människor – exempelvis genom att hålla uppe en hissdörr eller hjälpa en skadad främling på gatan.

– Vi såg att en minskning i sömnkvalitet från en natt till en annan innebar en signifikant minskning i villigheten att hjälpa andra människor. De som sovit dåligt natten innan uppgav att de kände sig mindre manade att hjälpa någon dagen därpå, säger forskaren Ben Simon.

Tidigare forskning, från samma personer, har också visat att sömnbrist får personer att socialt isolera sig.

Vidare skriver forskarna att hälften av alla människor i ”utvecklade länder” (i-länder) uppger att de inte sover tillräckligt under arbetsveckan. Sömnbrist kan därför få en direkt effekt på hur väl vi fungerar som människor, till exempel på våra jobb, där samarbete ofta är viktig komponent.

– Sömn är viktigt i alla aspekter av våra fysiska, mentala och känslomässiga liv, säger Ben Simon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177